Påskläsning

Snart är det påsk och eftersom jag fick lite oväntat med tid till annat då min dator plötsligt (men väntat) dog, tänkte jag ägna helgen åt att läsa.
Datorn har hängt med mig i 6 år nu, vilket är dubbelt så länge som jag brukar ha dem innan jag byter. Som tur var har jag sparat en gammal dator som jag nu kan använda i nödfall, men eftersom den är så seg är det som att surfa i sirap, så jag kommer inte att använda den mer än i absoluta nödfall.
Den nya datorn bör jag få hem i nästa vecka.
Hur som helst. Eftersom jag i princip är ”datorlös” får jag ägna tiden åt annat och eftersom det är långhelg och påsk, är det ju läge att göra som norrmännen och läsa påskekrim 🙂
Har beslutat mig för att läsa dessa två titlar:

Bakom hennes ögon   Andras döttrar

Någon som har läst dem och har åsikter om hur de var?

Ska ni läsa några böcker under påsken och i så fall vilka?

Passar även på att önska alla en Glad Påsk! 🙂

Dezmin

Nästa bok

Det har varit bråda dagar så förra veckan hann jag inte blogga.
Men nu börjar jag komma ikapp och kan äntligen presentera min nästa bok och handlingen i den.

Så här ser omslaget ut:

msiffram

Och den handlar om följande:

Är det någonsin försvarbart att beröva någon livet?

Under halloweenkvällen 2014 försvinner Ofelia Henriksson under spektakulära former framför tre av sina vänner, som också är de enda som bevittnar händelsen, ute i ett ensligt och övergivet hus. Det är åtminstone vad de hävdar och ett par veckor senare hittas några kvarlevor av henne som blivit utsatta för hög värme, nedgrävda i ett skogsparti ett par mil från platsen där hon försvann. Samtliga vittnen åtalas, men frikänns i brist på bevis.

Fem år senare beslutar sig en person för att nysta vidare i fallet, i hopp om att komma till klarhet med vem eller vilka som styckmördade henne.
Vad hände egentligen den där kvällen? För det kan omöjligt ha gått till som vittnena vidmakthåller: Att sägnen om huset är sann och att när Ofelias skugga försvann, gjorde hon det också.

Mig skall intet fattas är en spänningsroman om en mordgåta, vars svar vilar i skuggsidan av våra mest själviska begär.

Boken utkommer i slutet av maj om inget oförutsett inträffar, för i dessa coronatider vet man aldrig vad som eventuellt kan komma emellan.

Dezmin

Coronatider

Just nu är ju Coronaviruset allt folk talar om och med all rätt.
Ingen vet ju riktigt hur farligt det är och det verkar dessutom vara så att alla inte blir immuna mot viruset. En del har drabbats igen och man misstänker därför att viruset i vissa fall lägger sig latent och sedan kan blossa upp igen efter en tid.

Jag försöker att vidta alla försiktighetsåtgärder som finns och eftersom jag inte måste gå utanför dörren om jag inte vill, har jag även begränsat mina ärenden till att endast handla mat.

I Lycksele har ännu inga insjuknat i corona, men det är ju för tidigt att anta att det inte kommer att hända, vi har haft några fall i Västerbotten och då framförallt i Umeå.

Har ni vidtagit några speciella åtgärder?
Hur ser antalet drabbade ut där ni bor?

Jag hoppas förstås att Sverige ska slippa vandra samma väg som t ex Italien, men vi får väl se. För även om man bortser från själva sjukdomen, drabbas många företag ekonomiskt också och jag gissar att framförallt mindre företag som är beroende av kunder som fysiskt handlar av dem, kan få det svårt att överleva om det här blir tillräckligt långdraget.

Dezmin

Tips till den som ska skicka in sitt manus

Det är lite lustigt det där med hur folk tänker när de skickar in manus.
Och nu menar jag inte bara nybörjare, för där är det kanske mer begripligt att inte riktigt förstå eller läsa ordentligt vad förlagen söker efter. Jag pratar även om mer erfarna författare.

Jag har förstått att det här med åsiktskorridoren/PK-korridoren är ett begrepp som inte alla känner till, men om man nu har hört ordet, har man förmodligen också satt sig in i vad det på ett ungefär innebär.
Det är alltså inget lite godtyckligt begrepp som man kan stoppa in precis vad som helst i.

Vi får ibland in manus från nybörjare som uttrycker sig ungefär så här: ”Jag har skrivit ett manus om det här och det tycker jag passar in i er nisch. Jag får väl se om ni också anser att mitt ämne hör hemma där.”
Framförallt när det rör sig om nybörjare försöker vi alltid förklara och bena ut vad åsiktskorridoren är, så de inte hör av sig igen med något som inte passar vår nisch och därmed slösar med både sin egen och vår tid.

Sedan händer det ibland att även mer erfarna författare som finns hos större förlag skickar in manus. Då kan det låta ungefär så här: ”Mitt nuvarande manus passar inte hos mitt förlag, men jag ser att ni förmodligen är mer rätt för det.” Detta utan att definiera hur manuset passar vår nisch, trots att det tydligt står på hemsidan att vi vill att den som skickar in manus förklarar det.
Frågar vi då vad exakt det finns i manuset som gör att de tror att det ska vara intressant för oss, brukar vi få ganska vresiga svar tillbaka. Dels en förklaring av innehållet (där det i samtliga fall visat sig att manuset inte är av intresse för oss) och dels något surt om att vill vi verkligen inte läsa manuset bara p g a det, då får det minsann vara.

Det här är poängen. Idag har alla samma chans att få sina manus antagna hos förlag under förutsättning att det är politiskt korrekt skrivet. Har man inte skrivit ett sådant manus och är en svensk författare (och alltså inte en utländsk författare som redan nått stora framgångar utomlands) kan man vara hyfsat säker på att bli refuserad, oavsett hur bra manuset är.
Därför finns vi. Vi saknar den friare typen av historier, sådana som idag lyser med sin frånvaro i stort i Sverige. För just Sverige håller väldigt hårt på att berättelsen ska passa inom åsiktskorridoren, även om det är skönlitteratur.
Det enda andra alternativ som finns för dessa författare är att ge ut boken på ett hybridförlag (där de själva får bekosta utgivningen) eller att gå via någon utgivningstjänst (med samma ekonomiska risktagande).

Jag kan tycka att det är lite märkligt att författare (speciellt de erfarna) har så svårt att acceptera det här. Alltså, att deras manus inte skulle kunna passa hos oss även om det ligger mil utanför vår nisch.
Vi kommer att fortsätta vara stenhårda på den punkten.
För oss spelar det ingen roll om det är en redan känd författare, eller någon som försöker debutera, vi är bara intresserade av manus inom vår nisch.
Personligen var det en av de största anledningar till att jag ville starta förlaget. För att ge de författare, som av olika anledningar inte kan eller vill skriva en politiskt korrekt historia, en chans.
Detta är också en av de mest drivande faktorerna till att fortsätta med förlaget.

Så, ett hett tips till alla författare (vare sig du har skrivit några böcker, eller precis har skrivit ditt första manus) läs noga vad som står på hemsidan.
Verkar förlaget inte vara rätt för ditt manus, är det heller ingen idé att argumentera för hur det borde vara det. Detta gäller oavsett hur stort eller litet förlaget är 😉
Uppenbarligen kan man inte poängtera detta nog många gånger.

Dezmin

Lektörer

Jag är väldigt tacksam över att jag började skriva och debuterade under en tid när marknaden inte svämmade över av olika aktörer som erbjuder tjänster för att komma tillrätta med sitt manus.
Personligen har jag aldrig anlitat en lektör och det gick ju vägen ändå, men så har jag också haft turen att komma i kontakt med riktigt skickliga testläsare. För med bra testläsare behöver du ingen lektör och testläsare är gratis eftersom man erbjuder dem samma tjänst tillbaka.
Problemet som novis, brukar vara att hitta duktiga sådana och därför är det många som letar efter lektörer i första hand för att få hjälp med att slipa sitt manus.

Det finns duktiga lektörer där ute, problemet är bara att det också finns en rad direkt olämpliga sådana. Och hur ska någon som precis fått ihop sitt första manus veta vilka som är värda pengarna och vilka som kan likställas med att kasta pengarna i sjön?
Det blir lite som ett lotteri för dem. Dessutom är det kanske lätt att utgå ifrån att priset är det mest avgörande, ju högre pris desto duktigare lektör. Så är det tyvärr inte heller, även om det givetvis kan finnas lektörer som är värda sin vikt i guld.

Så, här kommer ett par tips på hur den som går i tankarna på att anlita en lektör, åtminstone kan försöka sålla agnarna från vetet.

Är det en lektör som även jobbar åt bokförlag och då kanske i första hand åt större sådana? Då är det med stor sannolikhet en garant för att personen är värd pengarna.
Har du kontakt med andra författare som tagit hjälp av lektörer?
Be dessa om tips och fråga inte bara en, utan flera.

En lektör kostar en slant och därför är mitt råd att i första hand försöka hitta lämpliga testläsare. Då får man gratis hjälp med att hitta de största felen i manuset så det inte slutar med att man måste anlita lektörer flera gånger, för då blir det dyrt och det är ändå ingen garanti för att manuset antas av förlag. I vissa fall kan det t o m vara tvärtom.
Jag läste en tråd i en författargrupp på FB där en författare som fått sitt manus antaget av ett större förlag, hade börjat med att anlita en lektör. Lektören gjorde då nedslag på språket, förmodligen utan att förstå att författaren behärskade språket mycket väl, men ville jobba med verkshöjden.
Författaren valde dock (som tur var) att gå på magkänslan och tog inte till sig av ändringarna som lektören föreslog. Det större förlaget nappade ganska omgående eftersom de förstod grundtanken med manuset.
Så, kort sagt, jag kan inte nog understryka vikten av att hitta rätt lektör. I allra värsta fall kan en lektör t o m försämra förutsättningarna för manuset. Åtminstone om de inte klarar av att bedöma vad författaren vill åstadkomma med manuset.

Det är mina råd i alla fall.
Lycka till och tänk på att det är bättre att tänka igenom ett beslut några gånger, än att förhasta sig. Att vara eftertänksam och göra noggrann research kan spara mycket pengar i slutändan 🙂

Dezmin

Korr m m

Sitter med korren på manuset och på måndag lämnar jag ifrån mig det för sättning.
Det känns obeskrivligt skönt att ha nått mållinjen. Dock kommer jag inte att få någon tid att pusta ut.
Vi har antagit ännu ett manus på förlaget och på måndag börjar jag jobba med det tillsammans med en av författarna till det. Tanken är att den boken ska komma ut under hösten i år.

Sedan vi startade förlaget tycker jag att tiden bara flyger iväg. Helt plötsligt är det ett nytt år, nya utgivningar och nya saker som ska tas tag i.
Dessutom är det ett par andra saker jag måste ta ställning till gällande Mig skall intet fattas. Jag återkommer om detta när jag fattat beslut, men det är inget som påverkar utgivningsdatumet i alla fall, så mycket kan jag säga 🙂
Det ligger alltid lite ångest inför beslut, tycker jag, hur gör ni när ni är osäkra?
Singlar slant? Rådgör med andra? Eller tänker ni bara igenom saken noga och fattar ett beslut därefter?

Dezmin

Planen för min nästa bok

Det blir intressant att se om det här projektet ska flyta på utan missöden den här gången.
Planen är i alla fall att Mig skall intet fattas, kommer ut i april/maj.
Omslaget är nästan färdigt och jag ser fram emot att visa upp det när det är klart.
Det har gått troll i det här projektet sedan jag började på det och man kan ju undra om det senare visar sig att det fanns en poäng med det. Från början var det ju tänkt att boken skulle komma ut i höstas, men av en rad olika anledningar fick jag skjuta på utgivningen.
Nu hoppas jag att det ska flyta på utan att något kommer i vägen, eller att något ska strula.

Vad har ni för planer under våren?
Några deadlines, eller andra milstolpar som ni strävar efter att klara av?

Dezmin

Sista genomgången av manuset

Nu har jag fått tillbaka manuset efter en sista testläsning.
Precis som jag själv upplevde, tyckte även testläsaren att manuset blivit mycket tajtare och det lustiga är att jag bara gjort små justeringar. Ibland hjälper det att bara ta bort några enstaka meningar och förstärka symboliken istället.

På tal om symbolik, jag testade den på den sista testläsaren för att se om även en mer underliggande symbolik kunde funka. Alltså, en symbolik som man som författare inte skriver ut, utan som lämnas odefinierad för att en del läsare kanske ska upptäcka den.
Jag tror att jag kanske ska förstärka den så den inte går någon förbi eftersom den har en central roll, men samtidigt kanske det är roligare om det får bli något som läsaren eventuellt får upptäcka själv?
Vad tycker ni?
Jag har ett perfekt ställe som jag kan stoppa in förtydligandet på i så fall, utan att det skaver. Men frågan är kanske om man ska låta vissa underliggande hintar vara mer subtila?
Det är förstås en smaksak, men berätta gärna vad ni tycker 🙂

Dezmin

Liv eller död av Michael Robotham

Då har jag stiftat bekantskap med Michael Robotham, en författare jag inte tidigare läst, efter ett tips av Helena.
Den handlar om följande:

Audie Palmer är dömd för väpnat rån, ett rån där fyra människor fick sätta livet till. Efter det har han avtjänat tio år i fängelse i Texas. Rånbytet lär ha blivit sju miljoner dollar och alla är övertygade om att Audie vet var pengarna finns. Därför har han under de senaste tio åren gång på gång misshandlats och hotats av både interner och vakter.

Nu har Audie avtjänat sitt straff. Men på morgonen samma dag som han ska friges är han försvunnen. Audie Palmer har rymt dagen före sin frigivning!

Klappjakten är snart ett faktum, för så snart rymningen uppdagas vill alla ha tag i Audie. Precis som under de senaste tio åren i fängelset är han ett villebråd och nu jagas han av allt från poliser till vänner från fängelsetiden. Jägarna verkar dock ha missbedömt rymlingen, för Audie är inte på väg mot pengarna.

Jag gillade den här boken. Själva intrigen är kanske inte den mest kluriga, men karaktärerna är intressant nedtecknade och fängslande. Boken har ett djup som jag gillar. Den påminner lite om Nyckeln till frihet av Stephen King och jag vet inte riktigt varför, men kanske är det p g a vänskapen mellan två interner och flykten från ett fängelse som gör att jag drar paralleller mellan historierna. Det finns även en del andra beröringspunkter böckerna emellan, men jag kan inte nämna dem för då finns risken att jag spoilar handlingen. King är f ö en av dem som blurbat boken.
Det här är en bok som jag aldrig hade plockat upp om jag inte blivit tipsad om den. Varför? Titeln låter alldeles för klyschig. Jag hade förmodligen scrollat förbi den om den kommit upp någonstans, så där ser man hur mycket ett tips kan göra.
Jag tycker fortfarande inte att titeln gör boken rättvisa, men jag kan varmt rekommendera boken om man vill läsa en spänningsroman som stannar kvar hos en ett bra tag efter man läst ut den.
Den går bl a att köpa här.

Liv eller död

Dezmin

Boktips

Så har jag äntligen redigerat färdigt och börjat testläsa en annan författares manus.
Det är verkligen skönt att få göra avbrott i sin egen text och ta sig an någon annans istället.
Jag kommer att ha en del lästid till mitt förfogande när jag testläst färdigt och väntar på min testläsares sista kommentarer om mitt manus. Därför önskar jag lite lästips på böcker, men helst ifrån utländska författare och gärna inom spänningsgenren.
Över jul och nyår gjorde jag ett tappert försök att läsa några kriminalromaner av svenska författare, men problemet kvarstår när det gäller dessa: Det är alldeles för enkelt att räkna ut vem mördaren är. Det kan vara bra persongallerier, fint gestaltade scener m m, men själva mordgåtan hinner jag alltid räkna ut innan jag kommit till slutet. Åtminstone om läsaren ges en möjlighet till det och den möjligheten vill jag gärna ha. Jag älskar böcker där ledtrådarna är så skickligt invävda i historien att jag som läsare missar dem och slutet kommer som en total överraskning.
Av någon anledning upplever jag att t ex amerikanska författare tvingas anstränga sig mer när det gäller huvudintrigen. Inte alla givetvis, men många av dem.
Någon annan som läser mycket i spänningsgenren och som upplever samma sak?

Hur som helst, jag tar gärna emot tips på spänningsromaner med riktigt kluriga intriger, om ni har några sådana 🙂

Dezmin