Boktips

Eftersom jag håller på att komma ikapp med göromål som blivit liggande, passar jag på att läsa lite, för att lätta upp stämningen :).

Jag lånade ju en bok av en kompis som hon tipsade om ”Mrs Zjivago och hennes hemliga liv” av Olivia Lichtenstein.
Det här är fortfarande ingen recensionsblogg, men om jag hittar något guldkorn tänker jag att jag kan tipsa om det.
Från baksidestexten:

Möt Chloe Zjivago! Hon är 43 år (inte för att hon bryr sig) och gift med Greg sedan urminnes tider. Chloe är psykoterapeut och Greg är läkare, tillsammans har de två barn. Chloe älskar sina vänner, har en nära relation med sin pappa, kort sagt: hon har allt. Så varför är hon inte nöjd, varför vill hon sudda ut allt och börja om från början igen? Var det så här hon ville ha det? Kommer hon någonsin att ha sex med någon annan man än sin make? När hon sedan möter den mystiske och sexige Ivan blir frågorna ännu fler: Kan man känna sig för gammal för att kasta sig in i en passionerad romans? Kan hon komma undan med ett enda litet snedsprång?

Genremässigt hamnar antagligen den här boken i feelgoodfacket. Jag är ingen stor slukare av den genren skall erkännas, men den här var så udda att jag inte kunde sluta läsa den. Dels gillade jag humorn i den (den där lite cyniska), men en annan kul grej var recepten som varje kapitel börjar med. Oftast handlade det om maträtter som sedan serverades i kapitlet som följde, men där fanns även några mer ”ironiska” recept ;).

Sammanfattningsvis är det i alla fall en bok jag varmt kan rekommendera.
Nu ska jag fortsätta att ”komma ikapp” med en del här hemma.

sig

Annonser

14 responses to “Boktips

  1. Jag stör mig lite på att författaren snott namnet till karaktärerna från en berömd film, tycker det är fusk att rida på någon annans framgång. Det blir ju en lite för uppenbar stöld när dennes man även är läkare.

    Gilla

    • Den filmen måste jag ha missat, eller så är den så gammal att jag inte kommer ihåg den. Såvida det inte är filmen ”Chloe” som du tänker på, men där är det ju hon som är läkare och anlitar en eskortflicka att förföra hennes man (om jag inte minns fel).
      De flesta framgångssagor är ju i mångt och mycket stöld av liknande koncept. Det handlar bara om att man maskerar det så bra som möjligt och gör det till sin egen. I det här fallet satt jag i alla fall inte och tänkte på att det liknade något annat.

      Gilla

    • Okej, den har jag inte sett (mest beroende på att historiska filmer eller böcker inte hör till sånt jag vanligtvis ser eller läser). Såvida det inte är en klassiker som Borta med vinden etc :). Hur som helst, jag är tveksam till om Olivia ens har reflekterat över att hon tagit namnet från den filmen, eftersom handlingarna inte går att jämföra. Sen är Zjivago Chloes flicknamn och alltså inte det som hon har som gift. Har väldigt svårt att se några som helst paralleller eller likheter som går att dra mellan dessa två 🙂

      Gilla

  2. Namnmässigt står väl Gregorius närmare plagiat i så fall? Jag tror inte man kan göra sådana jämförelser.

    Gilla

    • Nja, alltså nu tror jag att vi pratar om två skilda saker här. Gregorius är ju en parafras på Doktor Glas. Där är det uppenbart att man tagit karaktärer från ett tidigare känt verk. I det fallet som Degis var inne på, skulle jag hellre jämföra det med Mr Darcy som ju förekommer både i Bridget Jones Dagbok och i tidigare kända Stolthet och fördom. Men jag vidmakthåller att ingen av de här jämförelserna går att dra mellan den film som Degis syftar på och den här boken. För i fallet med Bridget Jones dagbok är det också rätt uppenbart varför hon lånat namnet från en av Jane Austens karaktärer.

      Gilla

  3. Hehe! När du nämnde om den här boken tidigare, så kom jag på att jag hade den i hyllan och tog fram den.
    Kul du skrev lite om den nu, för i och med det du skrev, ska jag minsann ta och läsa den efter den jag håller på med nu. (Mickey Spillane) 😀

    Gilla

  4. Jag menade att det skulle vara ett försök att plagiera handlingen, utan mest att författaren verkar ha försökt dra uppmärksamhet till boken genom att använda ett namn från en känd film i titeln, så man vid första anblicken tror att den har någon anknytning till filmen. Typ som om den skulle ha varit någon fristående fortsättning eller spin-off eller något. Det blir ju självklart uppenbart att det inte är det så snart man läser baksidan, men då har man ju fått läsarens uppmärksamhet…

    Gilla

    • Ja, det skulle det däremot kunna vara, så det kan du ha alldeles rätt i. Men å andra sidan, i dagens bokfloder, är inte alla knep tillåtna då? 😉 Det gav ju uppenbarligen resultat i alla fall, för det har väl gått rätt bra för henne 🙂

      Gilla

  5. Har det det? Härligt!
    Ja, du kanske har rätt, i dagens konkurrens kanske man måste vara beredd att ta till tjyvknep! 😉

    Gilla

    • Ja, hon har sålt rätt bra vad jag förstår 🙂 Och precis, jag tror alla sätt är bra utom de dåliga i den här branschen hehe. Som i kärlek och krig. Allt är tillåtet 😀

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s