Jag kan vara den enda

människan som skriver och som inte har ett anteckningsblock.
Eller så här, jag har ett anteckningsblock, men jag använder det i princip aldrig. Och de fåtalet gånger jag skrivit något i det (som har med ett manus att göra) har jag aldrig tittat i det sedan, för orden ligger ändå kvar i huvudet.
Jag fungerar så har jag upptäckt. Min historia ligger i huvudet och kan vare sig skrivas ner som ett synopsis eller som lösa anteckningar. Den kan bara skrivas ner som ett råmanus.
Om jag mot all förmodan glömmer en idé, tror jag inte att den var värd att komma ihåg helt enkelt.
Det enda bekymret med det här är att om jag en dag skulle råka få hjärnskakning, eller drabbas av tillfällig minnesförlust, riskerar idéerna att försvinna, i värsta fall för gott. Men det kanske är en risk jag får ta, tänker jag.
Eller borde jag köra back up även på idéerna?
Manus dubbel- eller trippelsparar jag ju alltid, just för att det vore en mindre katastrof om ett manus på ca 90K ord gick upp i rök. Och varför det vore en värre tanke än att tappa en idé, har väl helt enkelt med jobbet som ligger bakom att göra tror jag.
Alltså en idé kräver inte så mycket arbete, den kommer ju liksom till en. Men arbetet att skriva ner den är ju desto mer omfattande.
Kanske borde jag skriva ner idéerna på ett USB-minne också? I alla fall tills forskningen kommit fram till ett sätt att ta back up på det mänskliga minnet också 😀