Årets sista lästa böcker

Jag tänkte att jag skulle skriva några rader om de två sista böckerna som jag läste i år. Mia Francks Martrådar och S J Watsons Innan jag somnar. Det här är inte att betrakta som recensioner, snarare  reflektioner.
Martrådar hör till genren fanatsy, men jag skulle vilja säga att den även har vissa drag av skräck.  Mati har en lovande karriär som fotbollsspelare, men när hennes syster tar livet av sig förändras allt och Mati förvandlas till en hämndlysten mara. Men det är inte bara Mati som visar sig ha oanade krafter och ur berättelsen växer en tydlig kamp mellan gott och ont fram. Det här är en stundtals väldigt mörk bok, men hoppet om att det goda ska besegra det onda, finns där hela tiden. Då och då får handlingen i boken mig att tänka på en känd skräckfilmsserie där en viss Freddy Kreuger hade en framträdande roll. För i Martrådar vaknar inte folk helt oskadda heller. Nu tror jag inte att det var från den filmen som Mia har hämtat inspiration till sin bok, men jag är nyfiken på varifrån hon fick idén. Så, Mia, om du läser det här och vill svara på hur idén kom till dig, får du gärna göra det :). Tack för trevlig läsning i alla fall!

Innan jag somnar, marknadsförs som en thriller. Men eftersom den har den där krypande obehagskänslan hela tiden, skulle jag vilja gå steget längre och säga att den har drag av en psykologisk thriller.
Efter en olycka har Christine drabbats av amnesi, vilket gör att under natten raderas hela hennes minne och när hon vaknar vet hon inte mycket om sitt liv. Och hon vet inget alls om de närmaste cirka tjugo åren. Därför måste hon förlita sig på att det som hennes man, Ben, säger till hennes också stämmer. Det är först när hon börjar skriva dagbok som hon inser att Ben kanske inte är uppriktig mot henne.
Att den här boken blir film, förvånar mig inte ett ögonblick. Men jag är glad att jag läste boken först eftersom mycket i den antagligen kommer att bli svårt att gestalta på vita duken.

Sammanfattningsvis för båda ovanstående böcker och gemensamt för dem, är att det finns ett nytänk i dem. Båda böckerna tar sig an ämnen som det inte redan finns en uppsjö av historier om.  För vare sig det är folktro eller en åkomma som existerar på riktigt, är det uppfriskande att få läsa om något som man inte redan läst en rad versioner av redan.
Det blev m a o en fin läsavslutning på 2013. Nu hoppas jag att även 2014 ska bli ett fint läsår.

Dezmin

Annonser

8 responses to “Årets sista lästa böcker

  1. Det var inte en idé utan flera som sammanföll, skulle jag väl säga. Men nej, inte Freddy Kreuger även om jag förstås sett dem. Det var en röst (Matis) som nog var det som drog igång berättelsen. Mycket växte fram medan jag höll på. Eller håller, ska jag väl säga som redigerar den fristående fortsättningen. Men rösten. Jag tror det börjar där. Med att jag sitter och håller i en snöboll, sån där man skakar, i den finns ett pariserhjul. Sen skriver jag rösten. Att tja, på konstiga sätt hittar man saker.

    Och tack, vad glad jag blir över det du skriver!

    Gilla

    • Jag kan tänka mig att det var lite så, för just det där med rösten, eller att man ser en karaktär tydligt framför sig som man vill följa, så brukar det börja för mig med. Sen får man se om den där karaktären har en intressant historia att berätta 🙂

      Gilla

  2. Jag måste flika in här eftersom jag parallelläste den sistnämnda. För jag tycker inte den var speciellt krypande eller thrilleraktig, inte mer än en bra roman av Mary Stewart, hehe. (Som för övrigt faller under romantic suspence, och de kan vara ganska spännande) Så det är tydligen väldigt olika vad man definierar som thriller, och när till och med läsarna är av så skilda meningar kan man ju börja förstå hur svårt det är för förlaget att sätta rätt etikett på böckerna.

    Gilla

    • Jag tyckte det. Alltså, man förstår ju att något inte stämmer, men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är och eftersom här även saknas ett motiv, blir det ännu mer diffust. Thrillers brukar ju definieras lite olika om man jämför t ex USA och Sverige, men jag kommer inte på någon bättre genre att sätta den under heller, än thriller, alternativt psykologisk thriller, för någon deckare är det ju definitivt inte och då finns det inte så många fler genrer kvar där den skulle passa.

      Gilla

  3. Jag läste ut den i går och tänker mig den som djupare än en thriller. Psykologisk thriller är kanske närmast till hands för mig med. Tack för ett bra lästips!

    Gilla

  4. Jag kör lite omläsning så här i slutet av året, men längtar efter ny läsning också. Såg att Gone girl finns att e-låna nu! 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s