Det här med ledtrådar

De flesta former av spänningslitteratur som involverar en mordgåta som ska klaras upp, innehåller ledtrådar.
Ibland gör författaren dem väldigt tydliga för läsaren, ibland lite mer luddiga.
De snyggaste tycker jag är när de presenteras rakt framför näsan på läsaren, men man missar dem av olika anledningar.
Ett exempel jag gillar är taget ur När lammen tystnar, vilken jag kom att tänka på när jag såg att Bokdetektiven recenserat boken. F ö är hela den här historien briljant komponerad, vilket gör att jag liksom aldrig tröttnar på den. Den har intressanta karaktärer och en handling som inte innehåller några transportsträckor. T o m när man tror att det är en sådan, visar det sig att även den innehöll ledtrådar. Men tillbaka till just ledtrådar som redovisas öppet för läsaren, eller för den som ser filmen.
Hur många reagerade på den här dialogen mellan Lecter och Starling?

Clarice Starling: Did you do those drawings, Doctor?
Dr. Hannibal Lecter: Ah. That is the Duomo seen from the Belvedere. You know Florence?
Clarice Starling: All that detail just from memory, sir?
Dr. Hannibal Lecter: Memory, Agent Starling, is what I have instead of a view.

Jag gjorde det inte och tanken är förstås att man inte ska göra det heller. Den första gången jag kom i kontakt med karaktären Lecter, tror jag att jag fann honom så skrämmande att jag inte tänkte på vad han faktiskt sa. Men i dialogen ovanför avslöjar han var mördaren finns. Buffalo Bill återfanns ju i Belvedere, Ohio.
Anledningen till att jag alls tänker på det här just nu, är förstås för att jag läser Flynns Gone girl. Den har inte samma driv i handlingen som ovan nämnda exempel, men den har en sak gemensamt med den, och det är att lägga fram ledtrådarna öppet, utan att man lägger märke till dem.
Jag har inte ens kommit halvvägs i boken än, men eftersom jag läste hennes Mörka platser också, förstår jag att jag har missat väsentliga saker i texten, trots att hon antagligen presenterat dem öppet för mig.
Jag har förstås mina aningar om hur det kan ligga till med Amy, men jag är ganska säker på att jag inte har gissat rätt.
Återkommer om den när jag läst ut den 🙂

Dezmin

Annonser

12 responses to “Det här med ledtrådar

  1. Lustigt att du skrev om Gone Girl, för jag skulle just in och kommentera om den. Var ju skeptisk. Nu är jag halvvägs in och den har tagit sig 🙂

    Gilla

    • Jamen det är så typiskt Flynn! Lite seg början, men det tar sig bara man kommit en bit på väg 🙂 Då behöver jag bara läsa en bit till då innan tempot skruvas upp.

      Gilla

  2. Jätteintressant inlägg!
    Nu skriver jag ju inte i den där genren men ledtrådar/planteringar måste ju finnas i vanliga romaner också. I Kristalläpple ville jag ha färre än vad som nu finns där. Det var på ”begäran” från testläsare mm. Men det har visat sig att vissa läsare ändå har missat tydliga markeringar och blir överraskade om vem ‘boven’ är i slutet. Kanske att en del läsare av skönlitterära romaner inte är lika uppmärksamma på detaljer – de lutar sig kanske tillbaka och njuter av en underhållande lässtund.
    Med min tvåa har jag redan fått bra respons med att just släppa någon liten detalj i inledningen 😉 😉 😉

    Gilla

    • Jamen precis, det är förstås skillnad på vilken genre man skriver i också, men man kan ju ha ledtrådar även i annan litteratur än just spänningslitteraturen. Sen tror jag att det här med att lista ut ledtrådar också har att göra med hur mycket man vill leka detektiv. En del föredrar ju att bara luta sig tillbaka och njuta av att bli underhållen 😀 Kul med responsen 😉

      Gilla

  3. Har skrapat mig rejält i skallen de senaste dagarna medan jag lagt in fler ledtrådar. Eller förtydligat andra. Vet inte ännu om det är som det ska, men det känns okej. För ledtrådar behöver man ju så att läsaren slipper drabbas av chock.

    Gilla

    • Hehe, fast chocker kan vara rätt kul ibland också, under förutsättning att de görs på rätt sätt förstås. Du hittar säkert rätt sätt med ledtrådarna 🙂

      Gilla

  4. Jag minns inte ens vad när lammen tystnar handlade om, haha. Själv tycker jag det blir roligare och mer krypande om man kan börja gissa lite eller iaf ha teorier snarare än att sväva i total ovisshet. Och de där diffusa detaljerna är för mig inget roliga alls, för om man inte kan koppla ihop dem utan den info som kommer längre fram i boken tycker jag det är ganska meningslöst. Hur ska man då veta att ett namn på en plats som nämns på ett ställe han en koppling till en annan plats i ett annat land och att det är där.. nej, det är FÖR subtilt för min smak.

    Gilla

    • Ja, det är ju så olika vad man gillar :). Jag tycker om när det är klurigt och att jag verkligen får tänka för att lista ut hur det kan ligga till. Jag är inte så där överförtjust i spänningsromaner där det är för enkelt att lista ut hur det ligger till. Grejen med de där diffusa detaljerna är ju just att om man bara varit uppmärksam, hade man inte missat dem.

      Gilla

  5. Bara älskar sådana öppna ledtrådar och att få diskutera dem sen! Ofta är det när jag pratar om boken med någon annan som har läst den som man kommer på allt smart.
    /Heléne

    Gilla

    • Ja, många gånger har någon annan som läst samma bok uppmärksammat ledtrådar som man själv missade. Före jul läste jag en bok tillsammans med en annan bloggare och då diskuterade vi hur vi trodde att det låg till allt eftersom vi läste. Det var intressant och kul för då blir man två som kan klura på de där ledtrådarna 🙂

      Gilla

  6. Jag ska också läsa Gone girl snart, det ska bli spännande, men sen är det ju det här med att man lär sig hur en författare tänker/jobbar/bygger upp, så när det gäller just spänningsgenren brukar jag inte vilja läsa flera av samma författare för tätt inpå. Visst lär man sig att känna igen ledtrådar i andra genrer med, men det förtar ju inte spänningen på samma sätt som i en deckare. Hur som helst är det roligt att upptäcka ledtrådar 🙂

    Gilla

    • Jag håller med och jag har tänkte mycket på det i mitt eget skrivande. För just det där med att bygga upp historien annorlunda för varje bok är svårt, men i den mån jag kan, försöker jag att göra det 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s