Tankar om trista göromål

Jag räfsar löv mellan redigeringstillfällena. Inte det roligaste görat det heller, men det blir ju fint.
Idag ska jag försöka ta det sista av gräsmattan och ta itu med lite annat också.
Om jag en dag blir snuskigt rik ska jag ha en trädgårdsmästare. För det hade såklart varit nöjsammare att sitta på altanen och dricka kaffe, samtidigt som man ser på när någon annan gör de här tråkigheterna.
Jag kommer ihåg när jag gick i skola (tror det  främst var under gymnasietiden). Då var jag så trött på mornarna att jag hoppades att jag skulle dö i en hjärtattack när jag klev upp, speciellt om det var vinter, mörkt, kallt och måndag.
Jag minns att jag brukade tänka att när jag blir pensionär, då ska jag kliva upp tidigt på måndagsmornarna när det är 30 minusgrader ute, bara för att se när andra stackare går ut för att skrapa bilrutorna och åker till jobbet. Sedan skulle jag gå och lägga mig igen. Med stort nöje. Fast med lagen om alltings jävlighet i åtanke, är det förstås precis en sådan morgon jag skulle dö i en hjärtattack.
Jag har dessutom några år kvar tills jag är pensionär och de närmaste grannarna bor för långt borta för att jag ska kunna se dem skrapa rutorna (om jag inte skaffar mig en kikare).
Man får vara glad åt det lilla, som flickan sa 🙂
Och nu ser det ut att bli regn också. En klar fördel med det är att det inte går att kratta gräsmattan då i alla fall 😉

Dezmin

 

Annonser

10 responses to “Tankar om trista göromål

  1. Hellre kratta än skotta och skrapa rutor i alla fall. Fast helst dricka kaffe förstås 😉

    Liked by 1 person

  2. Kul inlägg 🙂 Jag håller med dig och hoppas för din skull att det börjar regna 🙂

    Gilla

  3. Nu har jag lånat hem Blunda hårt också. Men jag tror jag läser nån bok emellan för att variera 🙂

    Gilla

  4. Det är mycket man tror att man ska göra som pensionär … jag blev ju det lite chockartat många år för tidigt. Jag uppskattar varje dag … särskilt nu när jag precis som du inte kan se någon bil genom fönstren – inte ens med kikare 😉

    Gilla

  5. Hahaha, just det där med nöjet att se folk gå till jobbet har jag tänkt på många gånger. Mest när jag jobbade i dagligvaruhandeln. Då jobbade jag varannan helg och mest kvällar. Men på måndagmorgnarna när kontorsarbetarna gick till jobbet med sin måndagsångest vaknade jag, kanske åt frukost, tänkte på dem och somnade om med ett leende 🙂 Det fanns någon slags rättvisa i det tyckte jag.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s