Mitt nya projekt

Då var påsken slut och gissa vad? Jag överlevde den, hurra! 🙂
Det är alltid lite tungt att dö och återuppstå på tre dygn, men jag fixade det galant 😉
Skämt å sido. Om någon nu tror att jag har latat mig och inte gjort något alls, så har ni delvis rätt, men av någon outgrundlig anledning blev det mer skrivande än läsande, fast jag har läst också, dock bara en, enda bok och den kommer jag inte att recensera.
Vad har jag då ägnat mig åt?
Helgen började ganska lugnt och trivsamt, tills jag började mejla med en testläsare och tillika skrivarvän. Det hela tog egentligen sitt avstamp i en diskussion om DPoV (Deep point of view). Jag fick förstås genast en klar insikt om att detta måste jag ju testa! Speciellt med tanke på att jag ska skriva om helt andra karaktärer och en annan genre i mitt ”sidoprojekt”.
Kortfattat (för den som inte hört talas om det) går DPoV ut på att rensa bort allt som gör att läsaren blir påmind om att det finns en berättarröst. Man kan alltså glömma allvetande perspektiv här.
Alla: sa, tänkte, kände, föreslog, svarade, frågade, etc (ja ni fattar) ska bort! Allt ska gestaltas istället. Eftersom jag tror att det blir väldigt svårt att ändra till detta PoV mitt i ett manus, passade det ju bra att börja experimentera när jag ändå tänkte skriva ett helt nytt. Det blir fortfarande tredje person men alltså i DPoV, den här gången.
Ivrig som jag alltid är när det gäller att testa nya grejer, slutade det hela förstås med att jag tjuvstartade mitt nästa skrivprojekt. Så, med nya karaktärer, en helt ny story, ny ton och nytt PoV :O ska jag alltså försöka ta mig igenom ett nytt långlopp. Men ror jag detta i land, då blir jag riktigt imponerad av mig själv. För det är så galet svårt att hela tiden tänka precis allt ur en karaktärs huvud, att se, höra, lukta och känna allt därifrån. När man dessutom inte ens kan ”fuska” sig till ett endaste, ynka ”sa” i dialogerna, då kan man hålla sig för skratt.
Vi får se om jag lyckas med det här, men en grej som jag har märkt är att när man skrivit en stund, ställer liksom hjärnan om sig. Det kanske funkar som jag misstänker att det eventuellt gör med hypnos. Det tar ett tag att hamna i den där transen hehe, men när man väl är där rullar det på.
Nu gäller alltså nya utmaningar, i alla fall för mig! 🙂
Och förutom att skriva lite idag, ska jag träffa skrivarcirkeln ikväll. Skönt att man har ursäkter att ta pauser från sitt manus ibland 😉