svenska författare.
Det här måste ju bara slå allt annat. För vilken svensk författare hade inte velat bli hyllad av självaste Stephen King? Räck upp handen den som skulle tycka att det var lite trist, eller bara rycka på axlarna.
Givetvis beror det på hur han hyllar också, men som i Ajvide Lindqvist och Fossums fall, måste det ju kännas fantastiskt.
Det är i en intervju i New York Times som King får frågan om vilka översatta författare han helst läser. Han svarar att han ogillar översatta böcker eftersom det skapar ett språkligt filter.
Men:
– Med det sagt läser jag den utmärkta spänningsförfattaren Pierrre Lemaitre, och Karin Fossum. Och självklart den underbare John Ajvide Lindqvist.
Sedan kommer han till Stieg Larsson och här blir jag lite mer osäker på hur man ska tolka hans hyllning.
Jag uppskattar också Stieg Larsson för hans träiga prosa, säger han.
Nu kan ju inte Larsson läsa detta, varför vi heller aldrig får veta hur han skulle ha mottagit hyllningen, men om jag varit han så hade jag tyckt att det varit asballt bara att höra honom nämna mig.
Kort sagt, en ”träig prosa” behöver inte vara fy skam heller. I alla fall inte om orden kommer från Stephen King 🙂
Signerat Dezmin 
Att bara bli omnämnd av King smäller ju högt tycker jag 🙂
GillaGilla
Jamen visst gör det! 🙂
GillaGilla
Haha ja det var inte illa och han sa ju att han uppskattade den. 😃 jag håller med om Karin Fossum. En av mina favoriter i den genren.
GillaGilla
Ja, hon är duktig 🙂
Haha, eller hur? Han skrev faktiskt att han uppskattade det och då är det ju positivt ändå 🙂
GillaGilla
Med träig undrar jag hur intervjun har översatts? Om han använd wood så betyder inte det träigt för mig utan något som har stuns, fyllt av ord eller något åt det hållet. Och om han nämnde Stieg Larsson i sammanhanget kring bra utländska författare så får vi nog tolka det som mycket bra 🙂 Jag själv skulle ju bli helt knäsvag om han nämnde mig i ett sånt sammanhang. Maj gadd… 🙂
GillaGilla
Ja, man kan faktiskt undra hur intervjun är översatt också, för nyanserna i språken gör ju att det är lätt att det blir fel när något översätts.
Haha, ja det får vi verkligen göra 🙂
Visst skulle man! Det hade ju varit bättre än den bästa recensionen! Man hade nog levt på det i resten av sin skrivande karriär 🙂
GillaGillad av 1 person
Ha ha, ja verkligen!!
GillaGillad av 1 person
Jag kan hålla med om att SLs språk är träigt. Oavsett översättningen av vilket engelskt ord som nu blev översatt till träigt.
Visserligen har jag bara läst Millenniumböckerna av SL, men de är onekligen tjocka så man hinner känna på hans språk. Och det är egentligen ganska dåligt. Tänkte många gånger att om han hade fått leva och själv gett ut böckerna, att han först hade redigerat och gått igenom texten. Nu är den till största delen just som om en journalist skrivit ett utkast till en roman, om än ett ganska så utförligt utkast..
Berättelsen i sig är ju oerhört spännande och har ett driv, och karaktärerna får man grepp om ganska bra, så jag läste böckerna med behållning trots det dåliga språket. Och jag är normalt sett väldigt känslig för det. Många är de böcker jag lagt åt sidan för att jag inte orkat med ett dåligt språk.
Ja, träigt! Och med avsnitt här och där som kändes totalt onödiga. Kill your darlings, får vi lära oss. Ta bort sånt som inte tillför berättelsen något, får vi också lära oss. Less is more, kan man också säga.
Men samtidigt finns det en viss relevans i träigheten! Inte för att författaren var journalist utan för att huvudpersonen är det!
Sen ska jag inte säga annat än att det fanns passager, även långa sådana, som inte bara rapporterar ett skeende, utan där även språket kändes levande och fångade mig som språkpetig läsare. Flytet finns i berättelsen, om än inte fullt ut i språkhanteringen.
Ordet ”wooden” betyder även stel, tråkig, okänslig, klumpig, träaktig…
Jag håller med.
GillaGilla
Jag har bara läst hans första bok (de övriga såg jag endast som filmer) och jag får nog hålla med dig, språket hade kunnat vara bättre. Dock är ju handlingen bitvis väldigt spännande, även om den (precis som du är inne på) innehåller en hel del transportsträckor och ”darlings” som hade kunnat strykas. Början var t ex väldigt seg om jag inte missminner mig, kanske var de andra böckerna lite mindre trögstartade?
Precis, om uttrycket King använde var ”wooden” har ju det ordet fler betydelser än ”träig” så frågan är vad han sa och hur den som skrivit artikeln översatte det 🙂
GillaGilla
Jag minns inte om de andra var lika trögstartade. Men då var man ju inne i historien som var spännande och man måste ju bara veta hur det skulle sluta. Men det spännande fortsatte ju varvat med sega bitar.
GillaGilla
Det är sant, det blir förstås annorlunda när man läst den första och man kan ha mer överseende med sega partier. Dock är sega delar sådant som jag ofta skummar om de förekommer.
GillaGilla
Jag också. Samt alla verser och dikter och sånger som ibland kan förekomma i romaner. T.ex som i Sagan om ringen. *fniss*
Jag råkade medge det på ett skrivarcirkeltillfälle en gång för några år sedan, och en tant genmälde att jag då inte var särskilt ”poetisk” av mig. Nja….. hon kanske inte hade ansett det om hon hade läst min poesi heller …
GillaGilla
Precis, sådant kan också sega ner läsningen.
Haha, tja allt är ju förstås i slutändan en form av tycke och smak. För mig är det kanske som med frukt och mat, att jag gillar det var för sig, men inte i blandad form 😀
GillaGilla
Haha! Här också! Inget äppelfläsk, plommonjärpar eller ananas till kasslern, tack!
GillaGilla
Precis, sådant går verkligen bort! 🙂
GillaGilla
😀
GillaGilla
Att bara bli uppmärksammad av den mannen kan ju betyda att man finns!!!!
GillaGilla
Haha, precis, då finns man verkligen 🙂
GillaGilla
Oj, det måste vara en fantastisk känsla att bli omnämnd sådär 🙂 Stephen Kings böcker var en stor del av litteraturen som ”uppfostrade” mig och han är fortfarande min idol!
GillaGilla
Han är en av mina idoler också och jag hade nog gått på moln en månad om det varit jag som fått de där orden av honom 🙂
GillaGilla