Vinnare och förlorare

Nu när temat börjar träda fram i mitt manus har jag alltmer börjat klura kring vad det innebär att vara en vinnare, eller en förlorare. För en tävling har ju alltid en vinnare och en eller flera förlorare. Eller?
Och vad betyder egentligen ordet ”framgång”? Är det ett begrepp som har samma betydelse för alla? Och vill alla ha det? Är man en sämre människa om man inte vill ha det?
Jag tänker på ”Tjuren Ferdinand”. Han ville ju verkligen sitta där under sin korkek och lukta på blommorna istället för att slåss med de andra tjurarna.
Ja, ni ser ju. Det här kan man faktiskt fundera på hur mycket som helst och det enda jag är helt säker på är att det måste finnas två motpoler för att det ena och det andra ska kunna existera. Alltså, det måste finnas något som betecknar en förlorare för att det ska finnas vinnare. Man kan heller aldrig anses som framgångsrik om det inte finns något som definierar den raka motsatsen.
Ändå kvarstår frågan: Vad är framgång egentligen och finns det en moralisk aspekt i detta?
Jag redigerar vidare så får vi se om jag lyckas bena ut detta 🙂

Dezmin

Annonser

16 responses to “Vinnare och förlorare

  1. Intressant! Jag följer som det heter på FB. 🙂 Jag kan tänka mig att Ferdinand också är framgångsrik. I alla fall om han når sitt mål: att få sitta under en korkek.

    Liked by 1 person

  2. När det gäller framgång har jag funderat på det med efter ett inlägg jag såg på Facebook om det senaste inlägget från författarpodden. Jag orkade inte lyssna klart på hela men det är nog väldigt individuellt vad framgång är för olika, även för människor av samma ”yrkesgrupp” tex, som författare. Och som det framgick av svaret i inlägget kanske även åldern spelar in när man definierar framgång? Att en som är äldre och som redan förverkligat sig inom andra områden i livet kanske ser saken på ett annat sätt än en som är i tjugo eller trettioårsåldern och fortfarande lämnar alla dörrar öppna för nya karriärsmöjligheter. Det är nog en sak som var och en får ta ställning till själv men visst är det svårt att inte ”smittas” av andras definitioner, speciellt när deras får ens egna prestationer (som man kanske tidigare var nöjd med) att framstå som ett misslyckande.

    Liked by 1 person

    • Det har du helt rätt i. En yngre människa definierar nog framgång på ett annat sätt än en som redan lämnat karriären bakom sig.
      Samma när det gäller en yrkesgrupp, för det måste ju finnas ett mål att ”klättra” mot och om det finns ett mål, finns det också något som definierar det motsatta, alltså det som ofta betecknas som ”misslyckande”. MEN, betyder ett misslyckande samma sak för dig som för någon annan? Jag tycker att Ferdinand är ett bra exempel just på det. Han var ju ett misslyckande i alla andras ögon, men för honom var målet något helt annat, nämligen korkeken och blommorna. Alltså definierade inte han ordet ”misslyckande” på samma sätt som de andra tjurarna gjorde. Så vem är egentligen misslyckad och vem är framgångsrik?

      Liked by 1 person

      • Ja, precis. Och det krävs nog en hel del av en för att stå fast vid sin definition av framgång när samhället och alla runtomkring en definierar det annorlunda. Men håller med, framgång är kanske så enkelt som att köra sitt race, göra det man vill på det sätt man vill och strunta i vad andra tycker om saken? Även att frigöra sig från alla förväntningar utifrån kanske kan betraktas som framgång, på ett sätt?

        Liked by 1 person

        • Det tror jag också. Det krävs en enorm inre styrka att hålla fast vid sin egen definition av vad framgång är eftersom samhället ofta har ett ganska tydligt regelverk för vad som är framgång och inte. Att köra sitt eget race är kanske det svåraste som finns? Och att frigöra sig från förväntningar (som du nämner) är antagligen en fin avvägning, för då vet man att man antagligen gör någon besviken. Kanske t o m någon som står en nära.

          Liked by 1 person

  3. Sorry för mini-inlägget 😉

    Liked by 1 person

  4. Det Katarina skrev om eget race är intressant för där kan det ju inte finnas någon förlorare.

    Gilla

    • Eller hur? 😉 Men hur ser samhället på en sådan person? Som en vinnare, eller en förlorare? Och spelar det egentligen någon roll hur andra definierar ”framgångsrik”? Min gissning är att de flesta följer strömmen där. Att simma ”motströms” kräver betydligt mer styrka än att simma ”medströms”.

      Gilla

  5. Intressanta funderingar och även intressanta kommentarer 🙂

    Gilla

  6. Jag kom att tänka på IDOL…Den som vinner IDOL har sällan någon fortsatt karriär.Medan dom som inte vinner ofta lyckas bättre efteråt. T.e.x. En av mina favoritartister Amanda Jenssen,hon har en väldigt speciell stil som är väldigt långt ifrån IDOL. Om hon hade vunnit tävlingen så hade hon blivit tvungen att spela in en powerballad som är så tråkig att klockorna stannar. Då hade hennes karriär förmodligen aldrig kommit igång.Det förpliktar att vinna.

    Gilla

    • Det var ett jättebra exempel! För många gånger är det ju just de som INTE vinner Idol som blir stora artister senare. Vissa tävlingar vinner man på att förlora 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s