Vanilla Sky goes pitch dark

Någon som minns filmen Vanilla Sky?
Undertryck av Niklas Lindroth bygger på samma grundkoncept, minus romantiken. Den rör sig alltså någonstans i thriller/sci fi-genren. Både Vanilla Sky och Undertryck har lucida drömmar, det undermedvetna och frågeställningen kring huruvida det är rätt att fly en hemsk verklighet in i drömmen, som gemensamma faktorer. Kan man använda drömmen för att finna svar, förlåtelse eller sinnesfrid? Men därefter upphör de flesta av likheterna, för Undertryck är mycket mörkare.
När jag läste en högskolekurs i filmvetenskap för några år sedan, fick vi ägna ganska mycket tid åt att analysera filmer och eventuellt blev jag skadad efter det. Finns det en undertext i en film/bok, eller en djupare innebörd så som ett tema, börjar genast min hjärna att jobba. Det är därför jag gillar Undertryck! Jag gillar nästan alla böcker som har en psykologisk underton med kluriga frågor att begrunda.
Det är underbart att få läsa om ett ämne som inte redan är söndertjatat i ex antal romaner. Vi har ju alla drömmar, men vad är de? Är de händelser som vårt undermedvetna bearbetar under natten och skulle det finnas en möjlighet att faktiskt utnyttja dem? Finns det en chans att möta sitt undermedvetna i dem och därmed ett annat jag? För vi hinner ju tänka en hel del under dagtid, dock stannar många av de tankarna kvar utan att vi handlar efter dem. I vissa lägen finns det goda skäl till det också.

Adam Berg är nästan fyrtio år, jobbar som lärare och lever i spillrorna efter en tragisk olycka som trasat sönder både familjen och honom. När han möter sömnforskaren Herman Wiesler får han plötsligt en chans att göra en resa. En resa till djupet av sig själv i hopp om att finna förlåtelse. Men det som börjar i en jakt på försoning, vänder snabbt till en flykt. För vad bär det undermedvetna på för hemligheter? Kanske finns det en orsak till att vi förtränger eller förkastar vissa funderingar?

Det här är en välskriven bok och för att komma från en debutant blir jag glatt överraskad. Den är snyggt gestaltad med levande miljö- och karaktärsbeskrivningar. Drömmarna är verklighetstroget nedtecknade med hög igenkänningsfaktor. I ett avsnitt av boken är jag t o m osäker på om det är en dröm eller verklighet, för scenariot är så förödande att det antagligen är en av de gånger när man på riktigt önskat att det var en mardröm. Just den sekvensen visar sig dock, tyvärr, vara verklig och bär på ett stort frågetecken som jag också vill ha svar på.
Och på tal om mardrömmar. Någon som minns Terror på Elm Street? Även Adams drömmar visar sig korsa gränser mellan drömmar och det vakna tillståndet, men jag kan lugna de lättskrämda med att det inte blir lika gastkramande som i filmen, även om det finns partier i Undertryck som är riktigt obehagliga.

Det finns ett par saker i boken som förbryllar mig något, men det stör inte handlingen. Det är snarare min ”deckarhjärna” som börjar söka ledtrådar i små detaljer. Som exempelvis varför de tekniska termerna för olika sömnstadier bär bokstäver från det grekiska alfabetet? Är det någon ledtråd jag eventuellt missar på vägen? En annan sak som verkligen snurrade till det för mig rör ett bibelcitat och en hänvisning till ett annat citat ur samma bok, samt en karaktärs fd yrkesroll som åklagare. När det gäller citatet (taget från GT) och referensen (finns i NT), tänkte jag först att det låg någon hint dold där, vilket fick mig att tro att karaktären (vars nämnda syssla är en annan benämning av en figur från Bibeln) hade något med familjetragedin att göra. Jag märker själv hur snurrigt det där blev, men kortfattat trodde jag alltså att detta hade en djupare innebörd än själva innehållen i citaten och som sa något mer om karaktären. Detta blev istället ett villospår och kanske var det så det var tänkt. Hehe, ibland är analyserande bara av ondo.

Sammantaget då? Jo då, det här är riktigt bra! Redan i början av boken får jag känslan av en skugga som sakta kommer krypande och i takt med att Adam blir försökskanin hos Wiesler, tätnar mörkret och de ljusare ögonblicken blir allt färre. Det skapar en effekt som påminner om när man sakta glider bort från realiteten och börjar tappa fotfästet.
Intrigen från Adams arbetsplats har Lindroth skickligt använt för att skapa ännu mer driv i handlingen. Det är också något jag absolut vill ha en förklaring till, vilket gör att jag läser vidare i lika stor jakt på det svaret, som hur det ska sluta för Adam i hans drömmar.

Möjligen blir slutet på huvudkonflikten aningen övertydligt och utdraget, medan upplösningen på intrigen från Adams jobb avslutas lite väl plötsligt och flyktigt. Men, detta ska ju bli en trilogi, så kanske finns det en baktanke med det sistnämnda.
Har du någonsin funderat på vad drömmar egentligen är och hur stor roll det undermedvetna har i dem? Då är Undertryck en bok för dig. Gillade du Vanilla Sky? Då är Undertryck ett måste!

Dezmin

16 svar till “Vanilla Sky goes pitch dark

  1. Låter superintressant. Enda problemet nu är väl att du har tipsat om TVÅ bra böcker och jag har båda nerladdade. What to do?

    Gillad av 1 person

  2. Jag har sett båda filmerna och därför måste jag läsa den här boken längre fram. Vad långa recensioner du har börjat skriva!

    Gilla

  3. Tack för en otroligt välskriven och intressant recension, Eva-Lisa! Läser den med stort nöje. Jag kommenterar inte dina funderingar för att inte spoliera något för kommande läsare. Men jag kan lova dig djupare svar i uppföljaren. 🙂

    Gilla

  4. Vilken jättefin och utförlig recension! Boken låter riktigt spännande!!

    Gillad av 1 person

  5. En imponerande och djupgående recension må jag säga 🙂

    Gillad av 1 person

  6. Jag gillade också boken och tyckte som du att det var kul med ett ämne som inte var uttjatat!

    Gilla

  7. Låter som en riktigt spännande bok 🙂

    Gilla

  8. Grym recension och kul att se att du vågar gräva mer i den och ser det som gömts.

    Gilla

Lämna en kommentar