Svartenbrandt är död

En av Sveriges genom tiderna farligaste förbrytare är död. Han omkom i fredags i en lägenhetsbrand.
Av sitt sjuttioåriga liv satt han inspärrad i fyrtio av dem.
Han var unik på många sätt. Dels för att han var extremt intelligent och mycket socialt kompetent, samtidigt som han hade psykopatiska drag, dels för att han fortsatte att begå brott trots att han var så gammal. Han blev en gåta som jag inte tror att någon psykolog lyckades knäcka till fullo.
Mot slutet startade han ”Sveriges farligaste blogg”, där man bl a får följa bröllopet när han gifte sig med sin sista fru Anna-Lena Carlander.
Där skriver han bl a:

I människans hjärta finns alla kraftreserver som vi behöver för att kämpa en ny dag. Sådan kärlek kan inte skadas av elakartad cancer eller dåliga åsikter. Jag ska förutom att älska min hustru älska också er skitstövlar! Glöm inte det, ty nu skall kriget om de fångna själarna börja.

Han led ju av prostatacancer på slutet.
Om jag bortser från all smärta som han orsakade andra, måste jag ändå undra hur det kommer sig att en person som har alla möjligheter att anpassa sig till samhället, ändå inte gör det?
Jag såg en intervju med honom på Youtube där han skyller på sin egen ondska, att det var den som gjorde att han ständigt begick nya brott.
Och kanske är svaret precis så enkelt?

Dezmin

14 svar till “Svartenbrandt är död

  1. Han var sannerligen en gåta! Han rymde ju flera gånger från anstalterna också och en gång med hjälp av en nyckel som han gjort av en tvål tror jag.
    Han hann sällan vara ute särskilt länge innan det var dags igen för en ny runda på kåken. Jag har undrat många gånger vem han egentligen var.

    Gilla

  2. Oj! Ja, kanske var det precis så enkelt. Men då är ju frågan vad den ondskan bottnade i. Kan människor födas onda?

    Gillad av 1 person

    • Han sa något om det med. Något i stil med att ondska är något man gör medvetet, medan när man skadar andra omedvetet handlar det om något annat. Så jag antar att han menade att han var medveten om sina handlingar, men kanske inte själv kunde förhindra att han begick dem.

      Gillad av 1 person

      • Ja, han var verkligen ett mysterium. Man vill ju gärna tro att ingen föds ond men kanske är det inte så enkelt. Det kan ju också vara sjukdom som ligger bakom och den kan ju vara medfödd.

        Gillad av 1 person

        • Det tror jag med att det kan ha varit. Kanske t o m en som det inte ens finns någon diagnos för än? När vi var unga fanns t ex inte ADHD som diagnos, så vem vet vad som upptäcks framöver?

          Gillad av 1 person

  3. Ja, precis. Det kan nog finnas sjukdomar som ännu inte forskats så mycket i eller som ens fått ett namn.

    Gillad av 1 person

  4. Han var helt impulsstyrd det var nog hans största problem. Samt att han var väldigt grandios och alltid ville stå i centrum.
    Kommer ihåg en berättelse om när han skulle gå till ICA och handla mjölk,väl där kommer han på att han behöver cigg. Eftersom inte pengarna räcker så rånar han ICA-butiken och flyr på en stulen cykel.Åker fast direkt. En annan gång skulle han råna en mack tror jag att det var och skulle ha på sig strumpbyxor över ansiktet,men han hade inga strumpbyxor och tog ett par kostymbyxor istället. Vilket resulterade i att han ingenting såg och därför gick in i en massa grejer och slog sig. Åkte fast direkt där med. Dom sista 25 åren var det bara ungtuppar som vågade begå brott med honom eftersom dom med lite mer erfarenhet visste att dom skulle torska direkt. Han hade en hel del diagnoser att brottas med, men Psykopatin och ADHDn var nog värst.

    Gilla

    • Ja, det måste nästan ha varit något sådant, va. För annars fattar jag inte varför han aldrig la av, inte ens på äldre dar.
      Av det du berättar tyder ju en hel del på det i alla fall.
      Skulle kunna tänka mig att ADHD var en bidragande orsak, samt givetvis psykopatin. Undrar hur många psykopater som egentligen är väldigt intelligenta? Säkert en hel del.

      Gilla

  5. Så kom den dagen – jag är ju bara fem år yngre än han – känns som jag känt till honom hela livet.
    Det som var märkligt med honom var att han i media, i alla fall, för det mesta såg glad ut. Tänker på alla gånger han tog sig ut från fängelserna – måste ha varit som en sport – ha, ha – långnäsa, nu är jag ute, igen!
    Nu lär det väl bli lugnt på den fronten … men, fan vet – imorgon kanske han ställer upp på en intervju i pressen och berättar hur det var ‘på andra sidan’ 😉

    Gilla

    • Trots att jag är betydligt yngre minns jag att jag hörde talas om honom ganska tidigt, så på sätt och vis känns det som om jag också levt med honom hela livet. Tror han var den första grovt kriminella jag hörde talas om, samt Clark Olofsson då förstås.
      Hehe, ja han hann verkligen rymma många gånger och från ganska hårt bevakade anstalter också, så uppfinningsrikedomen måste ha varit en aldrig sinande källa där.
      Haha, skulle inte förvåna mig heller 😉

      Gilla

  6. Ja, den mannen har det skrivits spaltmetrar om, ett tragiskt liv som han kanske skulle kunna ha påverkat i positiv riktning om han velat. Svårt att veta.

    Gilla

    • Verkligen, han var verkligen en av de mest omtalade.
      Ja, vem vet? Men det verkade ju inte som om han klarade av att leva ett laglydigt liv, trots att han vi varje muck påstod att han skulle göra det.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s