Att renodla eller att korsa

Vi pratade lite om det här på skrivarkursen igår. Kanske mest kring vad det är som gör att vissa böcker skiljer sig från andra så tillvida att man har svårt att släppa tanken kring dem efter man läst dem färdigt.
Jag kan bara gå till mig själv, men ju mer ”renodlad” en bok i en genre är, desto mer förutsägbar tenderar den att bli. Det måste in något nytt för att det ska lyfta och helst då något otippat. Ju mer otippat, desto intressantare i mitt tycke. Alternativt att författaren har använt sig av en väldigt udda karaktär, som t ex Hannibal Lecter eller Lisbeth Salander.
Nu när Katarina funderar lite kring hur man definierar en målgrupp, kom jag att tänka på det här igen. För målgrupper är lite knepiga. Målgruppen kan vara stor, ändå är det oftast bara en mindre del av den som tycker att boken är helt fantastisk. Kvar återstår den där lilla skaran böcker som en större målgrupp börjar hylla. Exempelvis Hundraåringen, En man som heter Ove, Livet efter dig, En dag,  etc.
Jag tror att det är när man börjar glida lite över genregränserna (dock givetvis inte försöka stoppa in varenda genre som finns i en och samma berättelse) som det där extra tillförs. Det som kallas ”det”. Det är när en bok (oavsett genre) börjar tilltala läsare som vanligtvis inte läser den sortens böcker, som man träffat rätt.
Det här med att korsa olika genrer är nog inte så dumt. För hittar man en gemensam nämnare där två olika genrer kan tilltala sina målgrupper samtidigt, har man direkt ökat chanserna att fler blir nyfikna på det man skrivit, plus att det per automatik blir en mer annorlunda berättelse.
Kanske ska man därför definiera boken efter ämnen och teman snarare än genrer, när man försöker hitta målgruppen? Givetvis måste genren tydligt framgå, men nu tänker jag snarare på frågan kring hur man definierar en målgrupp.
Det är bara min personliga teori, men den var intressant att grunna lite på 🙂

Dezmin

10 svar till “Att renodla eller att korsa

  1. Ett par av de bästa filmer som jag har sett är Det sjätte sinnet och Shutter Island och båda har ju otippade slut. Båda har tilltalat en bredare målgrupp än sådana som bara ser skräck/thrillers så det ligger nog något i din teori.

    Gilla

    • Shutter Island nämndes faktiskt igår också 🙂
      Precis, något som innehåller en vändpunkt som folk chockas över, eller som de inte kan sluta fundera över.

      Gilla

  2. Mycket intressanta och kloka frågeställningar. Just det du nämner tror jag med är en fördel med att blanda genrer (inom rimlighetens gräns) tex fantasy och kärlek eller spänning och kärlek tex. Eller varför inte drama med humor? Just det att man når en ännu bredare målgrupp. Nu fick jag ännu mer att tänka på 🙂

    Gillad av 1 person

  3. Jag gillar bäst böcker där jag utöver en bra historia faktiskt lär mig något nytt. Det får mig att tro att många böcker hade kunnat bli så mycket bättre om författaren varit lite mer allmänbildad, för är man inte det blir det mesta extremt vaniljartat.

    Gilla

    • Håller helt med dig! Att lära sig något nytt är också något som gör en bok intresseväckande. Allmänbildning är en väldigt bra start där, för det bidrar ofta till att en historia får mer djup och blir mer tänkvärd.

      Gilla

  4. Jo så är det absolut, att när man blir överraskad, om det så handlar om genre eller karaktär så vill man ju få något som man inte förväntat sig.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s