Öppet brev

till alla som blivit refuserade.
Under de närmaste veckorna har jag läst en del blogginlägg (och uppdateringar på fb) kring just det här med refuseringar. Både standardrefuseringar och positiva refuseringar.
Förlagsbranschen är en klurig historia och ni kan alltid trösta er med att inte ens förlagen gör annat än att de spekulerar när de antar ett manus av en okänd författare. För den krassa verkligheten är att 4 av 5 böcker floppar. Detta bloggade Dag Öhrlund om för en tid sedan.
Fördelen med de stora förlagen är att även om författarens första titlar floppar har de andra titlar som drar runt de titlar som går med förlust och kan därmed ge författaren vars böcker går sämre, lite mer tid på sig att bygga en trogen läsarkrets. Hos de mindre är marginalerna ofta tajtare.
Men i slutändan blir nästan inga författare rika på det här. De flesta får inte ens en sådan vinst att de klarar sig på enbart inkomsten av böckerna. De flesta förblir bara en av många andra författare i den berömda bokfloden.
För en tid sedan lyssnade jag på ett poddavsnitt på Boktorsk där man diskuterade det här med om man kan skapa en bästsäljare. Det var riktigt intressant. En man medverkade som dels gett ut sin bok på ett hybridförlag och dels lagt en stor summa på marknadsföringen av boken. Titeln har redan börjat synas på flera sociala medier och självklart ger en sådan här massiv marknadsföring gensvar. Det som ska bli intressant att se är hur det ser ut för honom på sikt. Kommer nästa bok han skriver att sälja lika bra som den här gör?
För vet ni vad, även han spekulerar 😉 Precis som förlagen gör.
Det finns därmed ingenting som säger att en egenutgiven bok inte kan sälja lika bra som en förlagsutgiven. Allt handlar om vilka resurser som finns att tillgå.
Och ibland inte ens det. Råkar du sitta på en bok som blir en snackis (och jag har bloggat om detta flera gånger) krävs det inga pengar alls (annat än vad den kostar att ge ut) för då säljer sig boken helt själv 😉
Jag har varit i den här branschen några år nu och tro mig, även när man blir utgiven på ett traditionellt förlag är den här branschen ingen lek. Ska man tjäna stora pengar på det här gäller en av två saker:
Antingen reser man omkring och gör allt för att marknadsföra sin bok. Ser till att synas i sociala medier och jobbar stenhårt för att nå genom bruset av böcker.
Eller. Så får man se till att skriva en bok som säljer sig själv. Däri ligger nog den största utmaningen 😉
Men här kommer det fina i kråksången. I slutändan spelar det ingen större roll om du är utgiven på ett traditionellt förlag, eller ett hybridförlag, eller ger ut boken själv.
Det är vad DU väljer att göra när boken finns tillgänglig för läsarna som spelar roll. Och fördelen med en egenutgivning är att då finns det inga begränsningar för dina egna idéer och uppslag kring marknadsföringen eftersom du inte behöver ta hänsyn till någon annan än dig själv. Man är helt enkelt friare i både tanke och handling.
Det var lite tankar från mig i hettan från Norrland 😉
Kanske kan det vara till peppande hjälp för dig som precis håller i dina första refuseringar.

Dezmin

24 svar till “Öppet brev

  1. I samtliga fall gäller kanske även att boken är bra?

    Gilla

  2. Inte lätt det här med bokbranschen … nog hade jag från början förväntat mig att få tillbaka mina investerade pengar och fått åtminstone en liten draghjälp med marknadsföringen av förlaget … Känns riktigt skönt i efterhand – att veta hur verkligheten ser ut och är. Även om jag är en enveten och tålmodig person.

    Gillad av 1 person

    • Ja, just det. Du köpte loss några ex va?
      Nej, de mindre förlagen har såklart sämre resurser när det gäller marknadsföring, men även hos de större läggs ju inte samma marknadsföring på alla titlar.
      Vet en som blev utgiven av Bonnier och som berättade att all marknadsföring hade han fått sköta själv. Förutom att han förstås fanns med i SvB:s katalog för årstidens utgivning. Så, i slutändan handlar det nog bara om att antingen bli den författaren som förlaget satsar lite extra på (om det är ett stort förlag) eller bli den som är duktigast på att marknadsföra sig själv 🙂

      Gillad av 1 person

  3. Bra skrivet. Jag tror du har rätt i att det är vad författaren gör själv efter utgivning – egen eller genom förlag – som spelar roll.
    Som nyrefuserad ska jag fundera på hur mycket jag vill, kan och orkar göra själv. Ska i alla fall läsa in mig på ämnet i höst.

    Gillad av 1 person

    • Tack! 🙂 Ja, ser man på det stora hela så är det antingen författarna som är duktigast på att hålla sig framme överallt som lyckas, alternativt de fåtalet författare som skrivit en bok som säljer sig själv. Detta oavsett storleken på förlagen.
      Det gör du rätt i! Idag finns ju faktiskt möjligheten att ge ut själv, för några år sedan fanns inte ens den möjligheten och bara det är ju en anledning att inte förkasta sitt manus bara för att förlagen inte vågar ta risken.

      Gillad av 2 personer

  4. Det är väl så att det mesta går bara man vill ☺

    Gillad av 1 person

  5. Ja, visst är det så att man får slita som tusan, vare sig man finns hos ett förlag eller inte. Ibland blir man trött på sig själv och just nu känns det som om jag tagit semester från allt. Men, snart ska jag återuppta både skrivandet och marknadsföringen av bok nummer 2.

    Gilla

    • Ja, slitet kommer man nog aldrig ifrån, men så länge man tycker det är roligt är det ju värt det 🙂
      Semester behövs helt klart mellan varven också, sen kan man ta nya tag! 🙂

      Gilla

  6. Ja, det är just det här jag funderar på som aspirerande författare. Hur mycket tid ska man lägga ner för att nå ut i bruset? Hur mycket tid MÅSTE man lägga ner? Jag läste en intervju med Camilla Läckberg för ett tag sedan där hon skrev att hon hoppade på varenda möjlighet att få synas i media för att kunna nå ut med sin debutbok. Med facit i hand så gick det ju ganska bra för henne, men är det verkligen så man måste göra? ”vika ut sig” i alla tidningar och övrig social media för att få sälja? Nja, jag vet inte om jag ställer upp på det…

    Gilla

    • Tyvärr är det nog precis så man måste göra om man ska nå genom bruset. Personligen ställer inte jag heller upp på det, är ingen sådan person, men om man är det så är det såklart inga problem. Jag kan tänka mig att ställa upp till en viss gräns, men att hålla på i någon större utsträckning känns inte okej för mig, då får det hellre vara.
      Vi som inte är sådana får kanske istället hoppas på att vi skriver boken som blir en snackis och säljer sig själv 😉

      Gillad av 1 person

  7. Skrev en kommentar tidigare men nu ser jag den inte. Det var medan mitt nät var lite ostadigt, så jag skriver den igen,
    Superbra skrivet och så sant!! Det ger både hopp och lite förtvivlan men jag väljer att se det ur en positiv synvinkel. 🙂 Jag lyssnade på podden du nämnde och det var roktigt intressant. Det ska bli kul att se hur det går för honom.. 🙂

    Gillad av 1 person

    • Hm, kan den ha hamnat i spammen? Ska kolla det för en del andra kommentarer har oförklarligt hamnat där på sistone. Tror det är WordPress som har problem för tillfället.
      Tack! Visst gör det! Jag väljer också att se det positivt 🙂 Visst var det intressant! Alla som provar nya vägar tycker jag är intressanta att lyssna på eller läsa om.
      Japp, det lär vi se, det ska bli kul att se hur det går 🙂

      Gillad av 1 person

      • Huvudsaken att detta kom fram iaf 😊 ja de senaste dagarna har jag fått lite nytt hopp i mitt skrivande och det smittar av sig på motivationen. Kanske var det pga brist på just det som det gick så segt en tid?
        Samma här. Det är intressant och lärorikt att läsa om hur andra gör och inspireras tycker jag 😊

        Gillad av 1 person

  8. För runt 20 år sedan, när jag höll på med mitt första manus, trodde jag att ett förlagskontrakt var en guldbiljett. Men, med åren har en och annan insikt gjorts tack och lov, som att ett förlagskontrakt skulle vara ett steg på vägen bara. Och att många riktigt bra författare fortfarande behöver lönearbeta eller har en make/maka/sambo som plockar upp den tyngre delen av utgifterna.
    I sak har jag inget problem med att det är svårt ekonomiskt, jag skriver inte för att bli rik, varje krona in skulle vara ett lyft eftersom jag skrivit helt gratis i en massa år redan. Och det enda ett förlagskontrakt skulle betyda är en slags kvalitetsstämpel, även om den känslan inte är lika stark idag då många egenutgivna- och hybridböcker är kvalitetsmässigt lika bra.
    En insikt på äldre dar (!) är att med hårt jobb och seriös attack kan kvaliteten säkras även utan ”riktigt” förlagskontrakt.
    När det gäller PR så är det upp till var och en, de som är extroverta och bekväma i det lär lyckas bättre, tyvärr. Jag tycker PR är väldigt intressant och tänker att man som författare är sitt eget varumärke, kanske går det att skilja på varumärket och sitt privata jag. Vad tror ni?

    Gillad av 1 person

    • Jag tror att många som inte fått förlagskontrakt lever med den inställningen också, så det var du nog inte ensam om.
      Exakt så är det och även om jag tror att ytterst få skriver för att bli rika (de som skriver av den anledningen orkar nog inte hålla på särskilt länge) så blir det förstås mycket slit för lite pengar och frågan många ställer sig längs vägen då, är om det är värt det?
      Precis som du skriver så håller många böcker som både är hybridförlagsutgivna och egenutgivna lika hög standard som förlagsutgivna. Dock, ser man till mängden böcker som släpps hos de olika förlagen så håller genomsnittet högra kvalité hos de traditionella förlagen. Givetvis beror det på att där är det förlagen som tar risken och vill försäkra sig om att böckerna de släpper håller en viss standard. Men även här finns det undantag.
      Det stämmer! Är man villig att jobba hårt så kan slutprodukten bli lika bra som hos ett ”riktigt” förlag.
      Ja, så är det. Har man inte skrivit den där boken som i princip säljer sig själv (eller är känd sedan tidigare) får man finna sig i att hålla sig framme överallt och då är frågan hur långt man är beredd att gå? Jag känner mig inte bekväm med att gapa överallt att jag finns och därför tar jag det betydligt lugnare än vad en del andra gör.
      Tror absolut att det finns en skillnad mellan sitt varumärke och sitt privata jag. Men det beror förstås på hur man gör också. En del kanske tycker att det är lite samma sak och då kommer även andra att uppfatta det så.
      Sen, som tillägg, är jag inte så förtjust i att författare har förvandlats till varumärken som ska synas överallt. Om det hade varit min ambition att få synas överallt, hade jag nog valt något annat att ägna mig åt.

      Gillad av 1 person

  9. Mycket intressant! Ska ta och lyssna på det poddavsnittet tror jag 🙂
    Ligger mycket i det du säger, ingen vet ju om att boken finns om man inte talar om det på ett eller annat sätt. Man får helt enkelt välja själv hur mycket tid och kraft man vill investera.

    Gillad av 1 person

    • Ja, gör gärna det 🙂 Det ska även bli intressant att se om boken drar igen alla utgifter i slutändan också. För det man lägger ut på en bok i form av tryck, marknadsföring, etc, vill man ju gärna ha igen också 🙂
      Precis. Så man får helt enkelt välja själv hur mycket man orkar hålla sig framme överallt 🙂

      Gillad av 1 person

  10. Jag har varit inne i min skrivbubbla så det här inlägget har jag missat helt men oj vad kloka ord! Jag har funderat en hel del kring det där vilka uppoffringar man måste göra för att ens bok ska synas i bruset. Till en viss gräns kan jag ställa upp att synas men jag har en familj som behöver mig och ständigt vara ut på ”turné” skulle inte funka. Och jag har heller inget behov av att min trilogi ska slå igenom stort. Jag har inte ens behov av att få den utgiven än. 🙂

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar