Bergwall och hans bok

Under hösten har boken Bara jag vet vem jag är av Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) släppts.
Det har varit en del diskussioner på olika ställen på nätet om huruvida det är okej att han får skriva sin egen version, eller inte. Personligen har jag svårt att förstå varför diskussionen ens kommer upp. För mig är det självklart att han får komma till tals. Det var ändå runt honom som århundradets rättsskandal i landet kretsade.
Ibland får jag uppfattningen att folk egentligen inte vill ha alla versioner kring en händelse. Man vill bara ha den version som stämmer överens med sin egen uppfattning. Kanske för att det är bekvämast så. Då behöver inte nya pusselbitar dyka upp som förvränger bilden man hade framför sig och komplicerar saker och ting.
Vad tycker ni? Är det okej att dömda personer (skyldiga, eller ej) får skriva en biografi, eller bör sådana böcker helst aldrig se dagens ljus? Inte ens om det redan skrivits en rad böcker om honom eller henne, men där personen i fråga sällan fått komma till tals själv.

Dezmin

Annonser

28 responses to “Bergwall och hans bok

  1. Jag tycker att det intressanta är att fundera över om det finns en beställare. Varför bereds den här personen plats att berätta sin historia, får hen ”hjälp”, vinklas berättelsen av någon annan som vi inte ser? Kort och gott, finns det en mer eller mindre dold agenda? Förutom att låta någon komma till tals, samt att kränga böcker? Men i grunden är jag positiv till att låta människor berätta, särskilt när det gäller sådant som tvivelsutan kommer att bli föremål för forskning i ett senare skede.

    Liked by 1 person

    • Men är det verkligen relevant i sammanhanget? Spelar det någon roll om det finns en beställare, eller inte?
      Jag tänker lite så här. Istället för att direkt börja spekulera i om det finns en dold agenda, kan man läsa boken först och därefter dra sina egna slutsatser. För jag tror att mycket hade varit vunnet om man först bildar sig en egen uppfattning och lär sig tänka självständigt, därefter kan man fundera över anledningen kring att boken har skrivits 🙂 .

      Liked by 1 person

      • Jag menar inte Sture Bergwalls bok (har inte läst, men där ser jag ingen större anledning att leta dold agenda) utan mer generellt. Är av naturen kritisk och har nog ett ganska ifrågasättande förhållningssätt till sådana här böcker. Mitt sätt att bilda mig en uppfattning är genom att vara kritisk 😄

        Liked by 1 person

        • Man ska absolut vara kritisk till det man läser, men jag tror också att man måste våga ta till sig alla delar av den information som finns, innan man ifrågasätter.
          Jag vill i alla fall gärna ha en helhetsbild, innan jag bildar mig en egen uppfattning. All information vi får har ju mer eller mindre färgats av avsändaren. Att inte läsa alla versioner av en händelse eller en person, skulle för mig vara samma sak som att vara åhörare på en rättegång, där jag väljer att gå ut så fort t ex advokaten börjar prata.
          Men, som sagt, att kritiskt granska är alltid bra 🙂

          Liked by 1 person

        • Jag tror inte ens att de flesta som har en avvikande uppfattning om sanningen ljuger, deras version skiljer sig bara av olika anledningar från någon annans. Och, som sagt, jag är i grunden positiv till att låta människor berätta.

          Liked by 1 person

          • Men det är ju anledningarna till att den skiljer sig som är intressant, tycker jag. Vad är det som gör att de ser annorlunda på något? Har de annan information, eller finns det annat som väger in? Det jag försöker säga är att man måste ta del av all information innan man kan bilda sig en egen uppfattning.

            Liked by 1 person

            • Jag tror vi tycker rätt lika egentligen 😄 Jag är helt inne på att bilda mig en egen uppfattning, bara det att mitt angreppssätt är kritiskt.

              Liked by 1 person

              • Som jag skrev ska man såklart alltid kritiskt granska informationen, men det jag menar är att man först måste ta till sig alla versioner av någonting, innan man kritiskt kan börja granska den 🙂 Alltså att inte avfärda något som nonsens, bara p g a vem avsändaren är.

                Gilla

  2. Den där tendensen har jag sett med, att folk inte vill ha hela sanningen, eller alla delar av historien, utan bara den som de tycker antingen passar bäst med deras egen version eller den som är mest socialt acceptabel. Förstår inte heller varför han inte skulle få komma till tals, skyldig eller ej. Dessutom skrivs det ju massvis med fiction ur gärningsmäns/brottslingars synvinkel och då är det ju helt ok, eftersom det är fiction, eller vad?

    Liked by 1 person

    • Ja, visst är det märkligt! Speciellt det där med att man gärna vill förhålla sig till saker som är socialt accepterade och inte vågar låta någon annan information tränga in i tankevärlden.
      Precis, i fiction är det tillåtet, så varför skulle det inte vara det när det gäller verkliga personer? För även om de ljuger när de berättar sin version, har åtminstone läsaren möjlighet att ta ställning till vad man ska tro, eller inte, genom att läsa alla versioner.

      Liked by 1 person

      • Ja faktiskt! Väldigt märkligt. Och precis, det är ju så det verkar i många fall, när all information och alla uppgifter som strider mot mottagarens verklighetsuppfattning rensas bort bort eller kallas för lögner.
        Nej, eller hur?
        Ja, precis, även om de ljuger skulle jag tycka det vore intressant att få en inblick i deras tankevärld. Se världen genom deras ögon. Och precis, om man bara presenteras för en enda version så blir det nog i många fall den man tror på, men presenteras man för flera skildringar av samma händelse eller flera olika versioner måste man ju själv börja fundera på vilken som egentligen är rätt eller förhålla sig till möjligheten att det kanske inte bara finns en sanning, inte är svart eller vitt, och det kanske är det som är problemet? Kanske är det också en slags rädsla för att om de skulle tycka boken är intressant så skulle det betyda att de har valt ”fel sida” och därmed själva är dåliga människor?

        Liked by 1 person

        • Jag tror att du sätter fingret på något väldigt centralt här.
          Just det där med hur vi förhåller oss till olika avsändare t ex. Att man kanske litar för blint på en version och förkastar en annan, utan att själv sätta sig in i båda och sedan bilda sig en uppfattning om vad man ska tro.
          Sanningen ligger ju oftast någonstans mitt emellan två olika versioner, men jag tror som du, att många är rädda för att de ska upptäcka att det kanske inte var riktigt som de trodde och då också tvingas ändra sin verklighetsuppfattning.

          Liked by 1 person

          • Ja, precis. Att behöva riva upp det man hela tiden trott på är ju lite jobbigt, såklart… Och att ändra sin verklighetsuppfattning är kräver sin man(eller kvinna, hehe). Så många väljer nog att hålla fast vid den bild av verkligheten som delas av flest personer, för att känna att de är som alla andra 😉

            Liked by 1 person

  3. Katarina har en intressant teori som jag delar. Det handlar kanske inte i grunden om att förmedla en helhetsbild utan om konflikträdslan. Om man delar den uppfattning majoriteten har övertygas man om att man har den sanna bilden.

    Liked by 1 person

  4. Det finns ungefär lika många sanningar som det finns människor. Så självklart ska alla få komma till tals. I Sverige har vi ju bland annat tryckfrihetsförordningen som håller någorlunda ordning, så det går inte att peka ut folk för vad som helst. Shoot bara (eller write!) – sedan är det upp till läsaren att bedöma.
    När det gäller ”beställaren” så tycker jag det blir intressant först när det handlar om exempelvis tobak, dieter, antidepressiv medicin – områden där det finns monetära avsikter. Ok att Sture Bergwall både vill berätta sin historia och tjäna en slant, låt honom. Det är ju frivilligt om man vill köpa boken.
    I USA finns ju ”Son of Sam law” som förhindrar att dömda brottslingar tjänar pengar på sina brott genom att exempelvis skriva en bok eller sälja filmrättigheterna. Det är inte orimligt – å andra sidan, vill folk betala för att se och läsa vad personen skriver så bör det få styra, inte moralen. Men risken är väl att dessa brottslingar ses som människor och istället för demoner.
    Jag skulle lätt köpa en bok av Hagamannen, ge honom en slant som han sedan kan betala in och ersätta staten för de skadestånd han inte lyckats beta av.

    Liked by 1 person

    • Precis.
      Ja, tobak, dieter, etc, hör kanske till en lite annorlunda diskussion, men Bergwall har sin fulla rätt att skriva sin version och som du skriver är det ju frivilligt att köpa boken.
      Det gör det, men jag kan också tycka att om folk vill läsa deras historia, varför inte? Dessutom, idag när vem som helst kan publicera vad som helst på egen hand, finns alltid möjligheten för dem att skriva storyn under en pseudonym, alternativt alliera sig med en medförfattare som får hävda att denne skrivit boken helt utifrån egen information.
      Undrar egentligen hur ofta den där lagen tillämpas i praktiken. Om vi tar ”Dinner set gang” t ex, så såldes ju rättigheterna kring deras kriminella liv till någon filmproducent. Vet dock ej om det blev någon film.
      Jag skulle också lätt köpa en bok av Hagamannen, om inte annat av samma orsak som du är inne på, att han får en möjlighet att betala av på skadestånden till sina offer.

      Liked by 1 person

      • Jag har ingen aning om ”Son of Sam law” tillämpas i någon vidare utsträckning, rättigheterna till en historia kan ju i kriminalfall lika gärna säljas av offrens anhöriga och då blir det ju direkt en annan sak. Sällan behövs ju brottslingens medgivande för att berätta. Vad som hänt sedan Berkowitz har jag ingen aning om faktiskt. Jag vet att lagen diskuterades kring Aileen Wuornos, när den där dokumentären gjordes om henne, men då var det advokater som ville casha in på hennes historia om jag minns rätt. Sedan var hon ju död när ”Monster” gjordes.
        Det är helt sant att vem som helst kan trycka vad som helst under vilket namn som helst, då är det väl ändå intressantare att läsa Stures ord om Sture. Eller Hagamannens om Hagamannen, för den delen.

        Liked by 1 person

        • Nej, jag vet inte heller. Det slog mig bara att i deras fall så lever de ju än och jag TROR att det var de själva som sålde rättigheterna till filmbolaget.
          Turerna kring Aileen kommer jag också ihåg och som du säger var hon ju redan avrättad när Monster spelades in. Det var en både intressant och sorglig historia det där, tycker jag.
          Så sant! Jag läser hellre en bok om Sture av Sture, än att någon annan har skrivit historien. Sedan kan jag förstå tanken bakom att man i USA inte vill att grova brottslingar ska kunna tjäna pengar på att berätta om vad de gjort, men då kunde de ju upprätta en fond istället, dit all vinst gick på sådana böcker och filmer, så fick folk ta del av berättelserna ändå 🙂

          Liked by 1 person

  5. Nu har jag bara skummat igenom kommentarerna – men, tänker att var och en har sin egen sanning. Bergwall har sin såklart och jag min 😉
    Har hört honom bli intervjuad av Lotta Bromé i P4 och jag tyckte han var mer än ‘redig’ med tanke på vad han varit med om. Han sa att han gjort sig av med alla dokument och journaler – de ligger ju till grund för boken och därmed finns det kvar som är relevant ur hans egen synvinkel.
    Och nog har man rätt att skriva om det man själv upplevt/gått igenom – sin egen sanning.

    Liked by 1 person

    • Det tycker jag med, var och en har rätt till sin sanning. Därefter är det upp till andra att bedöma vad de tror är sant och inte.
      Jag kommer nog att läsa boken framöver, för det hade varit intressant att läsa hans historia ur hans synvinkel 🙂 De gånger jag hört honom intervjuas har jag också tyckt att han låtit ganska sansad.
      Precis, den rättigheten ska alla ha.

      Gilla

  6. Sture vore nog dom om han inte skrev en bok. Om boken är dålig så säljer den skapligt i alla fall och om boken är bra så blir Sture rik på kuppen.
    Självklart har han rätt att skriva sin version av sanningen.Däremot är det lite orättvist att jag som har vårdat honom inte får skriva en bok om min version om jag skulle vilja. Vi vårdpersonal är alltid bakbundna av tystnadsplikten.

    Liked by 1 person

    • Jag skulle gissa att boken säljer bra oavsett om den är bra eller dålig, många är nog nyfikna på hans version.
      Jag tänkte faktiskt på dig, men förstår ju att tystnadsplikten hindrar dig. För det hade faktiskt varit intressant att veta hur de som vårdat honom upplevt honom. Ni borde ju sitta på den största kunskapen.

      Liked by 1 person

  7. Visst ska alla få yttra sig det är ju en av grundlagarna om jag inte minns fel. Trovärdigheten kan ju diskuteras men han kommer säkert att sälja bra. Många är nyfikna på vad han har att säga.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s