Friheten att vara ett djur

Grannen har ju höns och nu har det blivit beslutat att hönsen ska få gå fritt ute dygnet runt. De håller sig omkring hönsgården ändå och på kvällarna går de in i hönshuset. Dessutom har man räknat med lite svinn, men det är ju bra om våra fågelhundar kan vänja sig vid hönsen, så behöver det inte bli alltför otrevligt.
Lalle kan vi glömma, hon skulle aldrig kunna motstå frestelsen. Så, jag har gått förbi där med Dexter under våra promenader när jag haft honom kopplad. Han är kanske inte riktigt lika intresserad av hönsen som vad Lalle är, men så fort hönsen tycker att han blir obehaglig och de börjar dra sig undan, vill han såklart jaga dem. Nu kan han inte göra det eftersom han är kopplad, så jag befarar att vi får se till att han håller sig hemma på vår gård och inte besöker grannen vid något tillfälle.
Trots att det är trist att Dexter inte vill lägga alla sina instinkter åt sidan och se fåglarna som sina vänner, har jag tänkt att det måste vara betydligt enklare att vara djur än att vara människa. Det måste vara fantastiskt att alltid ha tryggheten att lyssna till sin magkänsla och att aldrig bli bannad för att man inte vill foga sig i en situation som känns fullständigt onaturlig eller bakvänd. Därför är djur aldrig naiva. De kan missbedöma en situation, eller vara oförsiktiga (speciellt innan de blivit vuxna) men de åsidosätter aldrig sina instinkter bara för att någon annan försöker få dem att göra det.
Plus att de alltid lever i nuet.
Jag tror att det är av ovanstående anledningar som djuren alltid kommer att ha en helt annan sinnesfrid än vad vi människor oftast har.
Nu ska jag snart ta Dexter på en liten runda igen. Vem vet, kanske har han ändrat inställning till hönsen idag 😉

Dezmin

Annonser

16 responses to “Friheten att vara ett djur

  1. Helt suverän iakttagelse. Vi människor har massor att lära av djuren där. För precis, djur kan aldrig anklagas för att vara naiva. De lyder sin instinkt och se hur bra det funkar för dem. 🙂

    Liked by 1 person

  2. Mer djuriska instinkter till folket!
    Min hund klarade inte av barn som sprang runt och skrek, bra instinkt som jag tagit med mig trots att hon inte finns kvar i livet 😄
    Jag tror att ni skulle kunna ha ett gäng middagar säkrade om bara hundarna fick göra sin grej, men grannsämjan skulle kanske bli lidande då 😉

    Liked by 1 person

    • Eller hur? Det hade nog inte skadat 🙂
      Jamen du ser, även sådant kan vi lära oss av djuren. Gillar man inte skrikande och stökiga barn, har man all rätt i världen att dra sig undan, utan att någon tittar snett på en för det 😀
      Hehe, förmodligen, men som du säger, grannsämjan skulle nog knaka i fogarna då 😉

      Liked by 1 person

  3. Springer det inga vilda djur där ute? För hundarna kanske inte är det största hotet då?
    Djuren har det helt klart enklare än vad vi människor har det 🙂

    Liked by 1 person

    • Jodå, vi har rätt mycket räv här i krokarna, men de har nog räknat med dessa också.
      Visst har de! Önskar jag kunde byta liv med någon av våra hundar ibland 🙂

      Gilla

  4. Det är inte alls omöjligt att lära en hund att jaga de fåglar den inte ska jaga. Och en flat ska ju helst bara jaga döda fåglar. Men, det kostar köttbullar, om det är favoriten vid belöning 🙂
    Du kan lära Dexter – ja, vi glömmer Lalle här 😉 – att så att säga ‘skvallra’.
    Går till på följande sätt:
    Dexter är kopplad förstås.
    Du behöver inte vara särskilt nära, då DU ser hönan eller hönsen först och andas lugnt med axlarna nere, inte vid öronen och stannar helt lugnt. Till sist lär sig Dexter att vända sig om och titta på dig. Precis DÅ ger du honom en bit köttbulle. Säg ingenting!!
    Så går du några steg till. DU stannar. Upprepa och sluta med köttbulle.
    Om Dexter börjar skälla redan första träningsomgången. Gå därifrån en stund o gå sedan tillbaka. Var tyst!!
    Det här får nöta på många gånger och inte tro att han klarar det efter bara några få tillfällen. Nej, det behöver tjatas in, helst varje dag och allra helst flera ggr/dag. Han kommer att få bakslag. Fortsätt då att nöta.
    Och andas lugnt, gärna ner i magen och var alltid helt tyst!
    När Ni lämnat ‘träningsstället’ bakom Er o är på väg åt andra hållet – DÅ kan man prata, gulla eller belöna med leksak.
    Lätt som en plätt – näe – men, konsekvens och tålamod är nyckeln – alltid. Dexter kommer få ‘återfall’ – börja då om så ramlar polletten snabbt ner igen.
    STORT LYCKA TILL ❤

    Liked by 1 person

    • Tack för tips! ❤
      Jo, jag vet att man kan lära dem med ihärdigt tränande, frågan är kanske vad det får kosta i tid och tålamod?
      Han håller sig ju oftast på gården, det är om Polly dyker upp och han följer med henne hem, som det kan bli problem.
      Det bästa som kunnat hända är nog ifall tuppen ville nypa Dexter lite lämpligt, men tuppen är inte så morsk att han kommer för nära.
      För det som är bra med Dexter är att han inte förstår hur stor han är, utan allt som anfaller honom (oavsett storlek) undviker han sedan. Små ilskna hundar t ex, går han hellre bort ifrån. Inte som hans far alltså, som aldrig hade tolererat någon hund som kaxade, oavsett storlek 😉
      Eller så tänker Dexter att om man är väldigt stor, måste man också vara väldigt snäll. Dock verkar det inte funka på hönsen 😉

      Gilla

  5. Leva i nuet – vilken gåva ❤ jag försöker envist med hjälp av min mindfulness (vi, speciellt vuxna är helt hopplösa på att springa iväg i tanken hela tiden) och så ibland lyckas jag! Stannar upp en minut eller två, står helt stilla i köket, ser solen blända löven som vajar lätt i vinden utanför fönstret, hör barnen skratta eller prata intill, ändå i sina egna världar och påminns om hur lycklig jag är! Det är helt underbart och jag försöker få till fler sådana ögonblick i mitt liv – där jag bara är och låter det runt mig vara. Då upplever jag att allt runtomkring; ljuden, ljuset, en detalj, får en helt annan intensitet.
    Om kan vill bli bättre på att vara just i stunden är barnen nog våra bästa mänskliga lärare. Att verkligen gå in i deras lek (och jag gillar att leka😀) det får tiden att försvunna – på mer än ett sätt, hehe😉) Min kompis har förresten skaffat hönor och en tupp och är jätteglad i dem!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s