Följebrev

Jag lovade ju ett inlägg om följebrev, så här kommer det.

Medan jag satt i den andra änden av bokbranschen och skickade in manus, förundrades jag alltid över alla dessa förtydligande som förlagen gör när det gäller hur och vilken sorts manus de tar emot och är intresserade av.
Nu förstår jag den exakt. För trots att vi varit väldigt tydliga när det gäller manus vi är intresserade av, dimper det ner manus där man skickat in t ex poesi och annat vi bestämt förklarat att  vi inte vill ge ut. Så, läs NOGA vad förlagen skriver på manussidan.

Så till följebreven. Det är verkligen intressant hur olika dessa är utformade.
T ex kan man få in ett följebrev där författaren inte nog kan understryka att detta är den kommande bästsäljaren för förlaget och att vi genast bör ta chansen, annars gör något annat förlag det. Well, innehar det en sådan försäljningspotential är vi absolut inte sena att hugga, men en historia som helt saknar struktur, språk och sammanhållen handling, betraktar vi inte som något guldkorn. Tyvärr. Det är möjligt att andra förlag ser annorlunda på saken, men vi tror fortfarande på att kvalité aldrig är fel, oavsett hur bra storyn är. En del verkar alltså tro att bara man höjt sitt manus till skyarna i följebrevet, kommer vi att se potentialen i det oavsett hur illa det är skrivet. Så är det alltså inte.
Faktum är att de mest intressanta manusen vi fått in har kommit med ett följebrev som är väldigt ödmjukt formulerat. På några korta rader kan författaren sammanfatta handlingen så att den låter spännande. Vid dessa tillfällen ökar genast hoppet att manuset är lika välskrivet som följebrevet, vilket också brukar visa sig stämma när man börjar läsa.
Man kanske kan sammanfatta det så här när det gäller följebrev. Går inte historien att sammanfatta på en halv A4-sida, är den antagligen för ogenomtänkt och spretig.
Detsamma gäller presentationen av författaren. Även den bör kunna sammanfattas på en halv A4-sida och vi är inte intresserade av vilka yrken vederbörande haft tidigare, bara av vad personen eventuellt skrivit tidigare, eller om denne gått någon skrivarkurs t ex. Vad nära och kära har ansett om manuset, betyder heller inget för oss. Har däremot manuset gått genom en lektör, kan det vara bra om det nämns, men idag finns det många som utger sig för att vara lektörer, utan att vara till någon större hjälp för författaren (har vi märkt) och därför innebär inte ett lektörsläst manus att vi per automatik tror att det ska vara mer välskrivet. Dock ökar eventuellt intresset fram tills vi börjat läsa det och själva bildat oss en uppfattning om innehållet.
De mest välskrivna manusen vi fått in har innehållit en kort och intressant presentation av både manuset och författaren. Inga långa haranger, eller komplicerade beskrivningar av tanken bakom manuset. Samt att det är rättstavat förstås, för redan där indikerar ju författaren hur välskrivet manuset är.
Det var mina tankar kring följebreven. Hoppas det var till någon hjälp för den som sitter och filar på sitt just nu 🙂

Dezmin

Annonser

20 svar till “Följebrev

  1. Tackar! Absolut!
    Jag är ju en ”följebrevsfilare”, vilket innebär att jag konstant håller på med följebreven och ändrar och funderar. Inte sagt att det blir bättre för det. Tror faktiskt inte jag gjort något av misstagen ovan, däremot har jag gjort en massa andra pinsamma saker som exempelvis att ”vara säljande” på ett sätt som får mig att hämta skämskudden när jag tänker på det …
    Jo, när jag tänker på det kanske jag pushat liiite för hårt för ett alldeles för dåligt manus vid något tillfälle. Usch. Nu kan jag inte tänka på detta längre för jag håller på kvävas av skämskudden 😀
    Gör om och gör rätt, det är min melodi. Tack för tipsen, jag antecknar dem!

    Liked by 1 person

  2. Tackar för det, borde vara av intresse för alla som skickar till spontanhögen på förlag 🙂

    Liked by 1 person

  3. Bra tips, tack!
    Kul att ni får in så många manus ändå, även om en del gått vilse. Det betyder att ni märks och det är ju bra pr för era egna böcker också.

    Liked by 1 person

    • Vassegod! 🙂
      Ja, det är roligt, även om vi också får in en hel del som inte håller måttet, men när guldkornen väl trillar in är det alltid lika roligt.
      Precis, samt att det även kommit in erbjudanden om ljudbokskontrakt, pocketutgivning, etc (som vi hittills avböjt p g a inte rätt samarbetspartner), så visst märks det att vi uppmärksammats, vilket är himla skoj 🙂

      Liked by 1 person

  4. God dag !
    jag har skrivit en bok som jag tänkte ni kunde ge ut jag orkar inte gå in på vad den handlar om för det är lite krånglig handling och den är lite osammanhängande men ni kan väl läsa själva jag bryr mig inte ett skit förresten men det vore coolt att ha i mitt cv att jag gett ut en bok .
    min cynonym är”Bajsmannen” coolt va? ni får gärna skicka pengar i förskott ja la ju fan nästan ner 2 veckor på den jävla boken.

    Liked by 2 people

  5. HAhaha, om jag fick in Herr Bitterpitts manus med det följebrevet skulle jag faktiskt bli lite nyfiken 😄 Fast kanske av en annan anledning. 😉
    Jag fortsätter på din och Evas tråd, det är faktiskt jättekul att så många har hittat oss, både författare och folk som vill ha ett samarbete, för som ni säger betyder det ju att vi synts 🙂 och jag hoppas de fortsätter med det. 🙂

    Liked by 1 person

  6. Tack för tips! Jag har alltid samma ångest inför mina följebrev, är det för kort? För långt? För tråkigt? För mycket information? Det är jättebra att vi som aspiranter får veta från personer från ”andra sidan” hur ni vill att följebreven ska utformas så man inte blir bortsållad direkt. 🙂

    Liked by 1 person

    • Varsågod! 🙂 Det är nog vanligt med ångest i samband med följebreven, men försök att hålla det så kort och slagkraftigt som möjligt. Lyft fram det mest intresseväckande i handlingen och gärna på ett sätt som sticker ut 🙂

      Liked by 1 person

  7. Jättebra skrivet om följebrev. Själv blir jag liksom aldrig nöjd (ungefär som med manusredigerandet) och kan ändra många gånger. Men visst, som med personliga brev, de ska sticka ut lite, ta upp det som ska tas upp och hållas korta. Vilket ju är jättesvårt! 😃

    Liked by 1 person

    • Tack! 🙂
      Ja, det är verkligen ingen lätt uppgift, nästan lika svårt som att få till ett riktigt bra manus.
      Precis, de får gärna sticka ut i mängden och väcka nyfikenhet, inte för att det är det enklaste att skriva så, men man kan ju sikta mot det i alla fall 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s