Sammanfattning av året som förläggare

Det mest intressanta med att vara förläggare är att man förstår saker på ett annat sätt än när man satt i andra änden.
Det där med magkänslan är något som jag börjar haja mer och mer när det gäller inkomna manus. Alltså att man i ett tidigt skede inser att det här kommer att bli bra. Texten behöver kanske slipas lite och kapas lite, men det är okej för det här är verkligen ett guldkorn.
Samma sak gäller åt andra hållet. Ofta kan man väldigt tidigt avgöra om det absolut inte finns något att jobba vidare med.
Hittills har vi bara haft ett manus som vi gett en positiv refusering på, men som vi tvingades släppa till slut eftersom författaren inte insåg varför/förstod hur/ville (vet faktiskt inte vilket av alternativen det hängde på) jobba om manuset.
Nu vet de flesta av er som följer den här bloggen att om man får en positiv refusering, försöker man fixa de delar som förlaget hakat upp sig på. För vill man inte göra det, är det bättre att gå vidare till något annat förlag, eller ge ut det själv.
Vi kommer inte att släppa igenom något som inte är (eller kan bli) välskrivet. Detta för att vi tror att vi vinner på det i längden. Om det är rätt eller fel tänkt, får framtiden utvisa.

Nu är snart det här året slut och det har verkligen varit en rolig resa. Visst har det strulat ibland, speciellt när det gäller Adlibris. Vet andra som också haft problem med just dem. Samfundet går fortfarande bara att bevaka, men finns ute hos Bokus med rätt pris nu.
Allt går inte som tåget hela tiden, men man lär sig ju var det vanligtvis kan bli strul och kan då ha bättre framförhållning kring den delen nästa gång, eller helt enkelt undvika det tryckeriet, eller den aktören.

Nästa år blir ännu mer spännande, för då ger vi ju ut vår första bok i fysiskt format av en extern författare. Kanske blir det fler under året, vi hoppas verkligen på det, men allt hänger på vad vi får in.

Det var sammanfattningen av mitt första år som förläggare.
Nu siktar vi på ett ännu roligare 2018 🙂