Välskrivet vs fängslande

Jag tror att jag bloggat om det vid ett par andra tillfällen, men det var länge sedan nu.
Igår tog Helena upp ämnet på sin blogg här. Hon skriver bl a:

Jag har läst prisbelönta böcker (Nobel-, August-, ALMA-priset) och inte tyckt om dem. Oftast har jag ändå funnit dem välskrivna, bland annat för att läsningen flutit fint. Jag har tyckt att de haft ett värde i vad de skildrat, att de varit trovärdiga och/eller logiska. Ibland har viktiga ämnen och teman har lyfts. Språkligt sett har jag upplevt dem väl genomarbetade. Vissa författare verkar ha vägt varje ord och varje mening på guldvåg innan de präntats ner.

Exakt det här har jag också upplevt när det gäller den ”finare litteraturen”. Jag kan tycka att handlingen är extremt seg ibland, men språket är alltid fantastiskt och de är alltid välskrivna.
När det gäller den mer kommersiella litteraturen, kan språket brista totalt i många av böckerna, men det märker väldigt få läsare. Faktum är att de flesta som reagerar på en uselt skriven bok, är sådana som själva skriver, eller som åtminstone är insatta i hantverket som sådant.
Egentligen är kanske inte det här så konstigt, för om jag tar mig själv som exempel, så finns det en rad hantverk som jag inte skulle kunna bedöma kvalitén på heller, eftersom jag helt saknar kunskap kring dessa.
Om jag t ex byggde en bokhylla, är jag säker på att en van snickare skulle ha haft en rad synpunkter på utförandet, medan en väninna skulle ha tyckt att jag varit jätteduktig.
Eller om jag fick för mig att sy något (och nu snackar vi inte enklare saker som t ex en gardin). Då hade nog en sömmerska sett flera missar på den kreationen också.
Poängen är att den som inte är insatt i ett hantverk, ser inte heller bristerna i det.

Jag har många gånger upptäckt att böcker jag älskade innan jag började skriva själv, är sådana som jag nu inte uppskattar lika mycket, ofta p g a språket. Jag hade ingen kunskap om detta tidigare och därför störde jag mig aldrig på det heller.

Kunskap är givetvis alltid bra, men till vissa delar förstör det också eftersom man blir mer kritisk ju mer man satt sig in i något.
Jag har inga problem att blunda för om språket i en bok är uselt, bara handlingen är fängslande, medan jag vet att det finns andra som inte tar sig igenom en bok med t ex dåligt språk, eller bristande gestaltning.
Hur gör ni andra? Kan ni bortse från brister i en bok, bara handlingen är intressant? Eller förstör ett dåligt språk läsupplevelsen så mycket att ni inte kan ta er igenom boken?
Och för den som inte är insatt i hantverket (eller har liten kännedom om det), märker ni om en bok är välskriven eller inte?