Noveller

Jag är inte den som skriver noveller särskilt ofta, mest beroende på att jag har problem att komma på historier som platsar inom det korta formatet.
Hittills har jag skrivit två, varav den ena finns publicerad hos oss och den andra fanns publicerad i en antologi hos ett av mina gamla förlag. Det förlaget gick ju i konkurs, så boken finns inte tillgänglig längre.
I morse kom jag på att om jag lyckas hitta novellen igen (jag har en förmåga att inte föra över alster till min nya dator när jag byter) kan jag ju publicera den hos oss som e-singel.
Så, idag ska jag börja söka igenom min mejl och se om jag kan hitta konversationen med redaktören för antologin. Hittar jag den, hittar jag även novellen 🙂
Jag minns inte ens vad den hette (haha, ni ser ju hur bra koll jag har på det jag skrivit), men återigen, hittar jag konversationen, får jag veta namnet på den.
Det här kan ju bli riktigt spännande, för jag har ett vagt minne av handlingen också, men minns inte riktigt hur den slutade, så hittar jag den blir det lite som att läsa en novell av någon annan 😀

Hur gör ni med publicerade (eller icke  publicerade) alster? Sparar ni dem på t ex usb-minnen där de är enkla att återfinna, eller lämnar ni dessa åt sitt öde?

Dezmin

Annonser

20 svar till “Noveller

  1. Hehe, vet inte om man ska skratta eller gråta åt detta, men jag har inga gamla alster, var så förbaskat envis med Skuggvinter … Trevlig helg🤗

    Liked by 1 person

  2. Din hette Svindlaren o min kallade jag för Storlommen.
    Minns att det var väldigt givande att ha Victor Estby som redaktör.
    Jag kan fota av sidorna med din novell om du vill om du inte hittar konversationen.
    Bra idé att ge ut den på eget förlag nu.
    Jag har några opublicerade noveller på lager i datorn – får se vad jag gör med dem framöver.

    Liked by 1 person

    • Jag såg det när jag sökte i mejlen, för jag kom åtminstone ihåg att det var Viktor Estby som var redaktör för den 😉 Har hittat den nu, men tack för att du erbjöd dig fota den! ❤
      De kan ju vara intressanta för oss om de sticker ut lite utanför åsiktskorridoren 😉 Annars hittar du säkert något annat ställe att skicka dem till vid något tillfälle 🙂

      Gilla

  3. Micael lindberg

    Jag sparar allt bra som dåligt. Dikt och novell, redigeringar och omskrivnigar. Kopierar. Lite knasig. Men man kan gå in och se hur man utvecklas skrivmässigt under åren. Det är poängen. Spar i data och sticka.

    Liked by 1 person

  4. Vilken rolig idé att ge ut novellen på nytt!

    Jag sparar allt. Till och med mitt första manus. Skrev klart det på en iMac, en blå knubbig sak, och sparade på diskett. På något vis lyckades jag få över det på cd och nu finns det på ett USB (fullt av konstiga extratecken o.s.v.) men fråga mig inte varför! Inga planer på att ge det mer oförtjänt kärlek 😂

    Liked by 1 person

    • Ja, jag tänkte det kunde vara lika bra eftersom novellantologin inte längre ges ut och jag har fått tillbaka rättigheterna för novellen 🙂
      Jag tycker du gör helt rätt i att spara det. Måste vara roligt att kunna ta fram sina första manus och bara studera dem lite, för som Micael var inne på så är det ju dessa som också visar på vilka framsteg man gjort 🙂

      Liked by 1 person

      • Helt rätt att publicera! 🙂

        Haha, det är en plåga att läsa gammal skit, vilket gör sparandet än mer obegripligt. En slags samlarmani kanske?
        Pratade med min mor häromdagen och hon trodde att bara man blir utgiven så går det att ösa ur byrålåda i åratal framöver. Insåg att hon missförstått mig när jag pratat om att inget jag skrivit är förgäves, jag menade ju såklart lärdomarna. För dagens ljus kommer den gamla skiten aldrig att se igen, det lovar jag! 😂

        Liked by 1 person

        • Visst måste det vara det! 🙂
          Man behöver ju inte läsa det, huvudsaken man har tillgång till det, kanske?
          Hehe, men så tror jag många uppfattar det som inte känner till branschen, eller den hårda vägen mot publicering.
          Själv har jag inga gamla manus liggandes (förutom en annan version av fyran i Limboserien). Men även om jag haft sparade alster, hade jag förmodligen slarvat bort dem nu 😀

          Liked by 1 person

          • Jag tänker att det kanske är lika bra att slarva bort gammalt skräp? Alternativt då att inte ha något gammalt skräp, det låter ganska så trevligt, haha.
            Gamla manus får agera påminnelser, lite som battle scars (kommer inte på något lämpligt svenskt ord). Inte snygga, men de fyller en funktion och gör att man inte glömmer vad man gått igenom.

            Liked by 1 person

  5. Jag är en sådan som sparat allt, sedan skrivandets begynnelse, men för en månad sedan ungefär, gick jag in och raderade så gott som allt! Det som blev kvar var (av säkerhetsskäl) manusen eller inlagorna till publicerade manus som jag trodde att jag eventuellt skulle kunna behöva i framtiden. Jag spar i Dropbox, och på datorn, förr använde jag en sticka med, men den har jag slutat med. Fast tidigare sparade manus finns iofs på de gamla stickorna, så skulle jag ångra mig en dag så… 🙂 Men det kändes som en sådan lättnad att slippa dem, faktiskt. Det blev mest ångestfyllt till slut, att se alla de där idéerna och utkasten som aldrig blev något, för varje gång mindes jag hur peppad jag känt mig inför idén och hur tillplattad när den av någon anledning inte fungerade eller inte blev antagen. Eller känslan när man insåg att den nog inte var så lysande trots allt.

    Liked by 1 person

    • Ibland kanske det är det bästa att bara radera en del alster. Åtminstone sådana man vet att man aldrig kommer att göra något av. Så, jag kan absolut relatera till din lättnad att slippa dem 🙂
      Kom faktiskt på att jag ju har ett sparat manus som ännu ligger och skräpar på hårddisken. Den där feelbad-storyn, men vi får väl se om jag gör något av den. Kanske när jag känner att det finns mer tid att klura mer på den 🙂

      Liked by 1 person

  6. Ja, det kändes riktigt befriande. Det kom till en punkt där det inte tillförde något att spara dem, däremot började jag få slut på skämskuddar… 🙂
    Jaa, vad kul! Jag hoppas du gör något av den en dag, för den skulle jag gärna vilja läsa 🙂 Ja just i denna period är det ont om gott om tid… 😀

    Liked by 1 person

  7. Sparar på 3 olika datorer, usb och mail…..

    Liked by 1 person

  8. Ja varför sparar man…😁
    Även om jag inte tycker det är bra så finns det ändå kvar. Svårt att skiljas från något man lagt tid på och skapat själv. Ibland har jag plockat delar ur en gammal novell och skapat en ny. Det kan vara bra när inspirationen till en helt ny idé tryter.
    Jag sparar överallt. Texter jag inte ens vet om att jag har skrivit dyker ibland upp.
    Förut hade jag ett USB där jag sparade allt.
    Där hade jag en halvt färdigskriven roman och massa idéer till fortsättningen som jag var nöjd med då plötsligt den lilla manicken ballade ur och alla filer försvann. Omöjliga att återskapa.
    Men men, sånt är livet som sången går.

    Liked by 1 person

    • Vissa texter kan vara svåra att skiljas från 🙂 Och som du säger, en del texter kan inspirera till nya.
      Hehe, har också slutat spara på USB, men eftersom jag har så dålig ordning på allt, kom de alltid bort 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s