Bilden av Sverige, av Katerina Janouch

Jag tror att alla skulle behöva läsa den här boken, men kanske främst sådana som ännu inte förstått hur debattklimatet ser ut idag och hur obekväma åsikter är helt avgörande för hur du behandlas av omgivningen.
I Bilden av Sverige, skriver Katerina om hur 2017 var för henne och hur allt började med en intervju i tjeckisk teve, där hon gav sin bild av hur det ser ut i Sverige. Det var ingen positiv bild och till följd av detta kände sig självaste Stefan Löfven nödgad att kommentera hennes uttalande.
En känd författare säger något som går utanför åsiktskorridoren och så är bollen genast i rullning. Kanske hade det lugnat sig om hon efter det valt att tiga. Ofta släpps dessa ”obekväma” människor tillbaka i värmen om de bara kliver undan från rampljuset tills folk har ”glömt” att de sagt saker man inte får säga i Sverige, eller om de pudlar.
Nu gjorde hon inte det. Hon valde att fortsätta ta upp obekväma ämnen och i boken får man följa henne månad efter månad under året. Hur t ex samarbetet med hennes bokförlag bröts, hur drevet gick och hur hon till slut bestämde sig för att starta Palm Publishing och Katerina Magasin.
Kort sagt, läsaren får följa henne under året 2017 på ett väldigt nära och personligt plan.

Den här boken är jätteviktig eftersom den dokumenterar ett Sverige där människor som inte delar bilden av ett fantastiskt land, åker ut i kylan.
Det här gäller ju inte bara Janouch, vi minns även hur det gick för Marcus Birro. Allt som krävdes för honom var en icke politiskt korrekt uppdatering på Twitter, samt en lunch med några SD-toppar, för att han skulle betraktas som persona non grata.

En del hävdar att det inte alls finns någon åsiktskorridor. Ändå ser jag aldrig dessa skriva ett enda ord om de uppenbara problem vi ser runt omkring oss, eller läser om dagligen i tidningarna. Jag ser t ex aldrig feministerna skriva om de förtryckta kvinnorna i förorterna, separata badtider för kvinnor och män, eller om de ökade antalet gängvåldtäkter som sker. Varför tror ni att de inte tar upp frågor som borde ligga dem extra varmt om hjärtat, om det inte fanns en åsiktskorridor? De är väl medvetna om att den finns, men förnekar den ändå eftersom blotta yttrandet av ovan nämnda ämnen, kommer med en tillrättavisning från någon i deras bekantskapskrets, från en kollega, eller i värsta fall från chefen eller uppdragsgivaren.
Varför är man en dålig människa som ska frysas ut från gemenskapen och helst förlora sitt jobb eller sina uppdrag, bara för att man påpekar att Kejsaren är naken? När blev verkligheten så oerhört svår att förhålla sig till? Och hur mår den som ändå vågar trotsa alla ”osynliga” gränser och säger precis det man ser?
På ett ställe i boken jämför Katerina dåtidens Tjeckien med Sverige idag. Hon skriver bl a att det var enklare att förhålla sig till vad som var förbjudet att säga i hennes hemland på den tiden eftersom det fanns tydliga gränser för vad du fick och inte fick tycka. I Sverige finns det inget direkt förbud mot vissa åsikter, ändå gör det faktiskt det, bara att ingen vill antyda det högt, för det skulle innebära att vi har en begränsad yttrandefrihet.

Bilden av Sverige

Jag tror att Bilden av Sverige är extra viktig för sådana som ännu inte insett vad som händer med den som yttrar obekväma åsikter. Vad som händer med den som inte klarar av att tiga kring de problem som faktiskt finns i landet och hur man blir behandlad om man vägrar rätta in sig i ledet.
Yttrandefriheten kan aldrig tas för given och åt det håll vi går idag, är jag djupt oroad för att det tyvärr bara kommer att bli värre innan gemene man vaknat upp och insett varthän det barkar.
Jag hoppas att den här boken ska få en och annan att lyfta blicken lite, innan det är försent. Att några fler vaknar och ser vad som håller på att hända med ett land som en gång i tiden var ett av de bästa länderna att bo i.
För, man behöver inte hålla med den man diskuterar med, jag har många vänner vars åsikter jag inte delar, men man måste också kunna skilja på sak och person. Klarar man inte av att göra det, är man en av dem som jobbar hårdast för att åsiktsfriheten ska begränsas.
Min önskan är att det någon gång i framtiden ska vara okej att tycka vad man vill, utan att det ska få konsekvenser. Vi har en lång väg kvar innan det blir verklighet, men Bilden av Sverige är en väldigt god början.
Läs den och fråga dig själv om du tyckt att det som Katerina fått utstå varit lika okej om det drabbat dig? För oavsett vilka åsikter vi har, går nämligen ingen säker för att det en dag kan vara just du som drabbas.
Bilden av Sverige går bl a att beställa hos Adlibris.

Dezmin

20 svar till “Bilden av Sverige, av Katerina Janouch

  1. Måste läsas! Hon är extremt modig som stått på sig!

    Gillad av 1 person

  2. Jag stödjer alla författare, stor som liten, som har modet att stå upp för yttrandefriheten och påpeka bristerna i vårt samhälle.
    Tack för en lysande recension! Ska absolut köpa och läsa! 👍💪

    Gillad av 1 person

  3. Jag tror att invandrare som har bott i Sverige länge har en unik möjlighet att se Sveriges utveckling med friska ögon. Därför blir etablissemanget extra förbannat när dessa nysvenskar ser fel och brister. Katerina är alltid modig och påläst och hon är en viktig röst i det krackelerande Sverige.

    Gillad av 1 person

    • Det tror jag med. Extra provocerande är det förstås när invandrare påpekar bristerna. Istället borde de väl ta till sig deras erfarenheter och förstå att det finns något som de här invandrarna själva flytt ifrån.
      Jag känner själv många invandrare som säger att det var exakt så här det började i deras hemländer och som de sedan tvingades fly ifrån.
      Det är hon verkligen! En bra förebild för oss alla.

      Gilla

  4. Inser att jag måste läsa den där boken!! Superviktigt ämne, inte minst som dokumentation av utvecklingen den dag vi åtnjuter totalt åsiktsförtryck och yttrandefriheten endast är ett minne från en svunnen tid. Så kan de som kommer efter oss läsa och förstå vad som hände.

    Gillad av 1 person

    • Ja, gör det och tipsa gärna sådana som inte har fattat än också. För det är nog dessa som bästa skulle behöva läsa den.
      Jag tänker precis likadant, den här boken är så himla viktig eftersom efterföljande generationer då kan förstå varför det blev som det blev med det här landet. Att en del människor faktiskt gjorde sitt allra yttersta för att motverka utvecklingen. Framtiden får visa om vi lyckas, eller inte.

      Gillad av 1 person

      • Verkligen! Tror den kan bli viktig för kommande generationer.
        Jag gillade verkligen det andra du skrev idag. Det var så himla klockrent. Sedan finns det såklart de som inte fattar, men det visste vi ju redan 😉

        Gillad av 1 person

  5. Måste läsas, hon skriver bra!

    Gillad av 1 person

  6. Bra och tänkvärt inlägg!! Och tack för att du skrev om boken, visste inte att den fanns. Heja alla modiga människor, författare och alla andra, kända som okända människor 💪Med civilkurage får vi ett bättre samhälle och där kan ALLA dra sitt strå till stacken.

    Gillad av 1 person

  7. Marie: Mitt skrivliv

    Jag har inte läst boken än, men jag tror att yttrande- och åsiktsfriheten tyvärr är så självklar här i Sverige att vi inte har vett att måna om den.
    Tyvärr slutar diskussioner om att verkligen, på riktigt, värna friheten oftast i att den som påpekar att den är i fara anklagas för att gå de mörka krafternas ärenden. Oavsett bakgrund, syfte, åsikter o.s.v.
    SD:s vara eller inte vara i media inför valet är en klassisk sådan diskussion på landets tidningsredaktioner, jag har själv varit inblandade i X antal sådana där osäkerhet och rädsla rått kring hur man ska behandla dem.
    Ja, man må avsky vad SD står för, men antingen tycker vi att demokrati är bra och behandlar alla lika, eller så är vi emot demokratin som system. Och vad är vi då? Antingen är vi så objektiva vi bara kan som journalister, utan egen (eller andras) agenda, eller så är vi inte det. Och vad är vi då?
    Men diskussionen är SÅ mycket större än SD. Så OTROLIGT mycket större. Och det är synd att den diskussionen kvävs av ett gäng med brunfärg i sina målarburkar, redo att kleta på alla som inte tycker att viss censur/utfrysning är acceptabel för ”den goda sakens skull”.
    Ett dynamiskt samhälle där idéer och åsikter kan brottas, där man kan låta sig övertygas eller övertyga andra utan prestigevinster/förluster, är ett samhälle som utvecklas, ett öppet – och på sikt mindre farligt – samhälle. Ett statiskt samhälle där alla ska tycka lika/rätt eller stå sitt kast kan aldrig någonsin vara det vi vill ha, oavsett vilka åsikter vi representerar.

    Gillad av 1 person

    • Jag kan tänka mig att det råder extrem känslighet ute på redaktionerna beträffande SD, men människor ser ju igenom det där och jag antar att det är därför många inom msm tappar läsare och de alternativa medierna vinner över dem.
      Yttrandefriheten ska vi verkligen värna om och nu, med förslaget på att det ska få göras intrång i den, (som samtliga riksdagspartier ser ut att stödja, utom SD) börjar jag bli riktigt mörkrädd.
      Jag undrar om inte planen är just att se till så att viss information ska undanhållas läsare och vart är vi då på väg?
      Ja, vi måste helt klart kämpa för ett mer öppet debattklimat, inte mot ett mer slutet, dit vi nu är på väg 😦

      Gillad av 1 person

      • Marie: Mitt skrivliv

        Att det är nervöst på redaktionerna i dag är fakta, när det gäller alla sorters frågor där det går att göra fel d.v.s. ”kränka”. Det handlar om allt från att någon råkar skriva rullstolsbunden istället för rullstolsburen till att i fel sammanhang missa att skriva hen när någon identifierar sig som ickebinär (fast ordet ickebinär iofs också omfattar folk som identifierar sig på olika sätt). Det är lätt att ”göra fel” = ”kränka”. Ordet kränk kanske är det mest missbrukade ord vi har, rekommenderar David Eberhards bok Ingen tar skit i de lättkränktas land.
        När det finns en sådan tydlig uppdelning mellan rätt tyckande och fel tyckande (och här värderar jag verkligen ingenting) så blir det en nervositet att göra fel – exemplet SD är väldigt talande; när folk är rädda att ”vara fel” är de inte heller ärliga. Diskussionen om ”vilka är det som röstar på SD egentligen?” (eftersom ingen ju känner någon …) är rätt intressant som fenomen, för sannolikt känner alla minst en som gjort det, rent statistiskt antagligen fler. Men när folk försöker rensa i sina vänkretsar med Facebook-inlägg som ”om du röstat på SD kan du ta bort mig som vän” så borgar det inte direkt för en öppen diskussion där argument kan mötas, stötas, blötas, nya idéer kommas på och lösningar hittas.
        Alla lagförslag som på något vis begränsar yttrande- och åsiktsfriheten är ett jättehot. Säga vad man vill om USA, (där man ju kan skrika kränkande tillmälen i ansiktet på en människa på allmän plats utan att dömas, inte för att det i sig är något att sträva efter, men rent hyfs ska stater inte lagstifta om) men de månar iaf sitt first amendment. Det finns väl en anledning till att det är just first, eftersom det är grunden till ett öppet samhälle.
        Håhå jaja, vart är världen på väg o.s.v. Men det vågar man väl inte säga? 🙂

        Gillad av 1 person

  8. Jag håller helt med dig i allt. Visst förstår jag också att tidningarna är väldigt rädda för att kränka någon, men tyvärr har det ju gått så långt i det här landet (som David så riktigt konstaterar i sin bok) att man snart inte vet vad man ”får” säga och inte.
    Ja, USA är en helt annan femma och visst kan man tycka att vanligt hyfs åtminstone kan vara på sin plats, men fortfarande, man kan inte lagstifta om det för då innebär det i sin tur att yttrandefriheten blir begränsad.
    I USA har de inte ens någon lag om Hets mot folkgrupp. Till viss del kan jag förstå att vi har den lagen, men även den kan ju tolkas lite som när Fan läser Bibeln, tyvärr. För helt plötsligt innefattar den lagen även religioner och en religion är ju ingen folkgrupp. Invandrare är heller ingen homogen folkgrupp. Så var ska man då dra gränserna?
    Tror, helt ärligt att ”Hets mot folkgrupp” snarare ställer till det än bidrar med något bra.
    Yttrandefriheten är allt i en demokrati (precis som du är inne på) och jag tror vi är på helt fel väg i det här landet just nu, bl a när det gäller förslaget om att inskränka i just den.
    Haha, ja akta dig så du inte säger något olämpligt nu 🙂

    Gilla

Lämna en kommentar