Blev det som du tänkt dig?

Något jag funderat mycket på sedan jag tog en paus från skrivandet, är vad jag ville göra när jag gick ut högstadiet, hur planen såg ut då, och hur det blev.
Jag minns att det jag helst hade velat göra var att läsa till advokat, men eftersom det är en väldigt lång utbildning och då jag var fruktansvärt skoltrött, valde jag en yrkesinriktad utbildning på gymnasiet och la alla juridiska planer på hyllan.
Ångrar jag mig idag?
Det gör jag faktiskt. Just juridik har alltid intresserat mig, speciellt när det gäller brottmål.
Jag kommer aldrig att bli advokat, men jag TROR att anledningen att jag valde att just skriva spänningsromaner är för att lagen (och eventuella kryphål i den) alltid har fascinerat mig.

Vad tänkte du bli när du gick ut högstadiet?
Och fullföljde du den planen, eller blev du något annat istället?

Dezmin

12 svar till “Blev det som du tänkt dig?

  1. Intressant … det där man aldrig blev 😀
    Själv skulle jag bli Förskolelärare … började på gymnasiet med inriktning på psykologi o omvårdnad. Gjorde praktik på barnkoloni och förskola, tog olika kurser …
    Sedan insåg jag att jag egentligen var tekniskt lagd. La ’barnen på hyllan’ och utbildade mig till Kartritare. Fick jobb direkt på Stadsbyggnadskontoret. Stannade där i fem år. Senare blev det något helt annat och än mer teknisk inriktning men fortfarande med pennan i handen: VVS-ritare och efter det El- tele- och larm-ritare. Stortrivdes!

    Det finns väl andra yrken som har med juridik att göra utan att man för den skull är utbildad advokat? Kanske inte är för sent än?

    Gillad av 1 person

  2. Tycker det är synd att du inte fortsatte på den banna, ens något år senare, för jag tror du skulle ha blivit en jättebra advokat! ❤️ Men som du säger, du kan till viss del få utlopp för det intresset genom att skriva och läsa om brottsfall, även om det kanske inte ger samma kick som det skulle ha varit att befinna sig mitt i den världen.
    Det mesta vet du nog redan, men för statistikens skull kände jag ändå att det kunde vara kul att fundera tillbaks lite.
    När jag gick ut nian visste jag nog ingenting, men när jag gick ut gymnasiet ville jag arbeta med hästar. Gick en utbildning på strömsholm i ett år, sedan jobbade jag med hästar från och till i flera år. Jag älskade det men mot slutet började jag längta efter ett annat slags liv, då den sortens jobb är mer en livsstil än ett jobb. Jag började längta efter en egen bostad, fasta arbetstider och en bättre lön. Att kunna vara ledig ibland och inte alltid behöva vara i jour. När jag tänker efter har jag nog alltid gjort det jag ville. Inte för att jag visste vad jag egentligen ”ville bli” förrän helt nyligen (och nu är det! 😃) Men redan i tonåren hade jag en nyfikenhet på och dragning åt butik och försäljning. Så det som för många skulle ha varit ett stopp på vägen innan man går vidare var för mig något jag faktiskt ville göra, kanske är därför jag stannade så pass länge ändå. 🙂
    Min mamma sa för en tid sedan att jag pratade om att bli fotograf när jag var liten, och jag minns att jag fotade mycket. Hittade faktiskt min första kamera i några kartonger med pappas saker helt nyligen! Fantastiskt. 🙂
    Du kan inte ta upp någon form av studier av det slaget hållet på distans (om det finns?) ? kanske inte för att arbeta eller få en yrkestitel utan mer för personlig utveckling och intresse? Det tror jag skulle vara jätteintressant och vem vet, du kanske skulle få något uppslag till en ny bok. 🙂 ❤️

    Gillad av 1 person

  3. Tack! ❤
    Vad roligt att läsa lite mer om dig också, även om jag visste det mesta sedan tidigare. Jag tror att en del kanske har intressen av olika jobb under sin livstid, jag vet att jag har haft det 🙂
    Jag kan säkert läsa några kurser på distans (istället för en hel utbildning) men det är tveksamt om jag får ändan ur s a s, hehe.
    Uppslag har jag så det räcker och blir över, det är mer orken att ta sig igenom ett helt bokprojekt igen, känns så jobbigt. Det kan ju ändra sig med tiden, men just nu är tanken på att skriva ett helt manus ännu en gång, tillräcklig för att jag ska känna mig utmattad innan jag ens har börjat skriva 🙂

    Gillad av 1 person

  4. Vilket intressant inlägg.🙂
    Högstadiet var för tidigt för mig att tänka livsplan, utbildning, karriär… När jag gick i högstadiet skrev jag, jämt. När jag inte läste. Borde blivit bibliotekarie.☺️ Men när jag gick ut gymnasiet då längtade jag bort. Väntade på att en familj skulle vilja ha mig som au pair, någonstans i USA, då sommaren efter studenten. Men blev kär och kvar. Och andra halvan hänger ju med än, så jag fick ett anat liv än jag tänkt mig. För jag ville plugga i USA. Nu blev det Sverige. Strökurser. Och sedan socionomutbildningen. Inte helt fel men inte heller rätt. Först nu tror jag att jag hamnat rätt. Fast hade varit kul att få titulera sig författare. Nåväl, än finns tid för det med.😊

    Gillad av 1 person

    • Tack! 🙂
      Intressant att läsa om din väg också 🙂 Ibland kommer ju kärleken emellan och då kan planerna behöva ändras.
      Du kommer alldeles säkert att få titulera dig författare framöver, det har ju varit nära länge nu. Dessutom blir man aldrig för gammal för att debutera ju.
      Och så roligt också att det flyter på så bra med ditt företag! 🙂

      Gillad av 1 person

  5. När jag gick i högstadiet började jag få stora koncentrationssvårigheter.Varje skoldag var en dag fylld av ångest,jag ville bara ut i arbetslivet och slippa skolan. Karriär var aldrig något som jag tänkte på.
    Nej min plan var istället att arbeta för att nå mitt mål som var ett hus på landet med ett stort garage där jag kunde meka med bilar. Familj fanns också med i planen.
    När jag gått ut nian bestämde jag mig för att aldrig mer studera.Jag jobbade lite på en mekanisk verkstad och en bilverkstad. Sen råkade jag hamna i sjukvården och psykiatrin. Där upptäckte jag att jag gillade psykiatri,och sen har jag hållit på med det.
    När jag uppnått mina mål med hus och familj på landet så fick jag ett nytt mål. Jag ville vara skuldfri vid 50 års ålder så att jag kunde jobba deltid och njuta av livet.
    Två hus senare och en skilsmässa senare är jag skuldfri,bor på landet med ett stort hus och en verkstad på gården,och sen ett år tillbaka jobbar jag faktiskt deltid.
    Så ja,det blev nog ungefär som jag tänkt mig 😉

    Gillad av 1 person

  6. Advokat har lockat mig också. Men även psykolog. Tänk att få komma in i människors hjärnor och försöka förstå varför några blir t ex massmördare…..

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till BITTERPITTEN Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s