Den hantverksmässiga skillnaden mellan ljudbok och fysisk bok

För ett par veckor sedan kom jag och Helena in på ämnet om varför ljudböcker inte har samma hantverksmässiga kvalité som fysiska böcker och jag lovade att ta upp ämnet.
Viktigt att påpeka först är att jag inte räknar in böcker som traditionella förlag gett ut i samtliga format, det är en annan sak och jag kommer till det längre ner.


Det är ingen hemlighet att det är avsevärt enklare att få en ljudbok antagen hos ett traditionellt förlag, än vad det är att få en fysisk bok antagen.
För någon månad sedan fick en rad kända författare frågan om hur ljudboksmarknaden påverkade bokmarknaden och två stycken valde då att även ta upp det här med kvalitén.
Torbjörn Flygt sa bl a följande:
”För några år sedan bjöd Norstedts in mig och ett drygt tjog andra författare till en heldag om hur vi skulle skriva för ljud.
I korthet var det ungefär så som man instrueras att skriva för barnböcker: Konflikten måste komma direkt, helst på första sidan, ha inte för många personer, arbeta inte med flera tidsplan, håll kapitlen korta.
De som berättade om sitt arbete var författare som enkom skrev för ljud – ingen av dem hade jag någonsin hört talas om tidigare, men de sades vara stora i sitt format. För att veta hur scener och litteraturen skulle fungera gavs vi manuset till en scen ur ”Grey’s anatomy”, vill jag minnas.
Jag insåg tidigt att detta aldrig skulle vara min kopp te.”

Mats Strandberg ansåg detta:
”Jag har verkligen inget emot ljudboken i sig, alla sätt att nå ut till läsare är välkomna. Men det pratas om att skapa innehåll, utan att någon säger något om hur det ska fyllas. En ”riktig” bok kräver hårt arbete och tillräckligt med tid att utveckla, och författaren behöver hjälp från förläggare och redaktörer som jobbar seriöst med texten. Men jag har sett på nära håll hur tidspressade författare tvingas spotta ur sig hafsverk som de skäms över i efterhand, när de har specialskrivit berättelser för ljudboksformatet. De har upplevt en axelryckande ”good enough”-attityd från streamingtjänsterna så länge det blir tillräckligt många minuter material.”

Att skriva för ljudboksmarknaden kräver alltså inte lika mycket av författaren. Nästan vem som helst som kan få ihop en historia med en början, en mitt och ett slut, kan få sin bok publicerad som ljudbok. Speciellt om den tillhör genren deckare eller feelgood.

Det här resulterade också i en diskussion i en författargrupp på Facebook, där en del författare som endast skrev ljudböcker kände sig trampade på tårna när andra påpekade att det inte på långa vägar var samma snäva nålsöga att ta sig in hos ett ljudboksförlag som hos ett traditionellt förlag som ger ut samtliga format.
Men det räcker med att ta en titt på de instruktioner som författarna fick på heldagen som Norstedts bjöd in till, för att förstå skillnaden.
En barnbok berättas i första hand, där förekommer inte mycket gestaltande. Det krävs inte heller någon karaktärsfördjupning, inga direkta miljöbeskrivningar, inget språk som flyter. Kort sagt: Det räcker med en handling som någon som samtidigt pysslar med annat lätt kan ta till sig.

En annan sak som är negativt (om man ska se det ur författarens synvinkel) är de extremt låga ersättningarna som man får för en ljudbok. Garantihonoraret ligger i de allra flesta fall en bra bit under det man får för en fysisk bok. Dock hamnade jag i en diskussion med en författare i samma tråd som jag nämnde ovan, som fått ett garantihonorar på ljudboken på 125 000 kr. Jag skulle dock säga att de siffrorna hör till ovanligheterna, för det mesta ligger det på en bråkdel av den summan.
Men ljudboksmarknaden har exploderat och ljudboksförlagen gör sitt yttersta för att dammsuga marknaden efter manus. Det finns en rad egenutgivare som gett ut sin fysiska bok och som ganska snart efter det blir kontaktade av något ljudboksförlag med erbjudande om att ge ut boken som ljudbok.
En del hybridförlag har t o m börjat erbjuda alla format traditionellt för att komma åt just ljudboken, men nålsögat för antagningen är fortsatt lika stort och det rör sig om lågbudgetutgivningar som inte hamnar i närheten av vad en utgivning på ett traditionellt förlag kostar.
Idag är det i princip alltid författaren som avgör om boken ska bli ljudbok eller inte och vid de tillfällen som författaren väljer att ge ut ljudboken själv, handlar det nästan uteslutande om att man vill få en bättre ersättning. Dels får man ju behålla alla pengar som kommer in och dels kan man styra lite var den hamnar och vilka plattformar som ger bäst utdelning per lyssning.

Detta sagt, får jag ibland frågor från aspirerande författare kring hur de ska tänka här. Är det inte bättre att ta chansen man får att bli publicerad? Då har man ju åtminstone en början.
Nja, inte riktigt. Det beror förstås på vad du vill med ditt författarskap. Är planen att inte utvecklas och fortsätta skriva på samma nivå? Jamen då är det ju inga problem.
Är planen att få en så bra start som möjligt som författare? Då är det nog bäst att fortsätta nöta och kämpa för att slipa på hantverket tills det kommer upp i den nivå som krävs för att antas hos de traditionella förlagen. Detta eftersom man bara kan debutera en enda gång.
De traditionella förlagen annonserar t ex i Svb-katalogen. Den går ut till alla bokhandlare och bibliotek och betraktas närmast som en bibel för dem.
I början av varje katalog finns det något som heter Debutantporträtt där författaren får en möjlighet att presentera sig själv närmare och nå genom bruset av all annan litteratur som släpps samtidigt. Var rädd om den chansen, för du får den inte en gång till och då spelar det ingen roll om du gett ut en tidigare bok själv som bara sålt i tio exemplar, debuterat har du gjort ändå enligt Svensk bokhandel.
Visst kan man sätta in en annons även som egenutgivare eller som hybridutgivare (en del hybridförlag annonserar dock där) men det blir ju ganska tydligt att det då är författaren själv som bekostat annonsen eftersom förlagen som som står för kostnaden har med samtliga av sina debuterande författare och inte bara enskilda sådana.
De absolut flesta aspirerande författare känner till skillnaden mellan de olika förlagen och även om det hör till god ton i sociala medier att alltid gratulera den som ska få sin bok utgiven, är majoriteten av dem som grattar väl medvetna om storleken på nålsögat mellan förlagen.
Som en författare skrev till mig: ”Det känns som om det blir ett A- och ett B-lag.” Det kanske låter förmätet, men ska man se det krasst ligger det en hel del i det, med all rätt. För de som tar sig genom det smalare nålsögat har också oftast kämpat otroligt hårt för att lyckas med det.

Avslutningsvis. Det finns inga genvägar om man vill bli antagen hos de traditionella förlagen med en fysisk bok. Man måste lära sig hantverket tillräckligt bra och de som kämpar på med det här tar sig förr eller senare igenom nålsögat.
Men, om målet med skrivandet är att bara få kalla sig författare, då finns det ingen anledning att lägga tid och energi på att bli bättre på att skriva. Författare är ingen skyddad titel, det räcker med att du har skrivit ett kåseri som du publicerat så är du ju faktiskt författare.
Så, är planen att ge ut en ljudbok där det inte ställs samma krav på hantverket och där hur man debuterar är mindre viktigt: kör på.
Att enbart skriva för ljudboksmarknaden och dra någon större inkomst på det, kräver dock att man kan producera nytt material snabbt eftersom ersättningen är låg och man behöver komma ut med fler böcker för att komma upp i samma ersättning som den fysiska genererar.
Även det kan vara något att tänka på innan man gör sitt val.
Men valet är förstås i slutändan, helt och hållet ditt eget.

Dezmin


8 svar till “Den hantverksmässiga skillnaden mellan ljudbok och fysisk bok

  1. Superbra sammanfattat! 🙂 Tycker du fick med alla aspekter, för och nackdelar. 🙂 Ja många drivs av ett slags quick fix-mentalitet idag där det viktigaste är att bli utgiven, så snabbt som möjligt för de har inte tålamodet att harva på med sitt hantverk i flera år, de vill bara kunna titulera sig författare… 😉 Oavsett om de kan skriva eller ej.

    Gillad av 1 person

    • Tack så mycket! 🙂
      Jamen exakt så. Det är viktigare att få kalla sig författare (trots att titeln egentligen inte säger något om kvalitén på det någon skrivit) än att lära sig hantverket ordentligt.

      Gillad av 1 person

  2. Super att du tar upp det här!
    Jag har tänkt samma sak när jag sett andra skrivarvänner som debuterat hos endast ljudboksförlagen eller hos förlag som räknas som hybrider. Även om jag gratulerar känns det lite fake eftersom man vet att det inte är samma sak som att debutera på ett ”riktigt” förlag om du förstår hur jag menar?

    Gillad av 1 person

    • Jag förstår precis hur du menar.
      Det är ju förvisso ”riktiga förlag” eftersom de existerar som förlag, det är antagningsprocessen som skiljer sig markant mellan traditionella förlag som ger ut alla format och övriga förlag, vilket förmodligen gör att du känner som du gör.

      Gilla

  3. Intressant. Jag har tidigare bara läst pappersböcker men sedan en tid tillbaka bytte jag jobb och kör en del och började lyssna på ljudböcker.
    Har ofta undrat varför en del böcker låter som en högstadieelev skrivit ihop den under uppsatstimmen i skolan. Jag får väl helt sonika välja ljudböcker utifrån författare jag uppskattar att läsa för att vara säker på att kvaliteten är säkrad.

    Gillad av 1 person

    • Det beror, som sagt, på att det ska vara en enkel handling och en enkel konstruktion. Det gör att läsare som uppskattar hantverket många gånger blir avskräckta efter mindre trevliga upplevelser hos streamingtjänsterna.
      Ibland undrar jag om ljudboksförlagen underskattar sina lyssnare, för jag tror att många klarar av att lyssna på en ljudbok och göra något annat samtidigt, även om boken är välskriven.

      Gilla

  4. Så himla bra skrivet! Tack för att du sätter ord på egna tankar och erfarenheter, insikter och funderingar. Och Mats Strandbergs citat, det kunde lika gärna varit jag som sagt det (utan hans pondus som grym författare men i egenskap som lektör) utifrån hur jag ser på ljudboken och de erfarenheter jag gjort, vad jag hört och sett.
    Roligt att du fick ihop detta, väl sammanfattat och övergripande, utifrån en reflektion hos mig.😊

    Gillad av 1 person

    • Tack! 🙂
      Ja han satte verkligen fingret på det övergripande problemet med detta.
      Jag tror att de flesta har reflekterat över det här, även om det är något som inte diskuteras så ofta 🙂

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s