Vad är en positiv refusering?

Ni som följer mig vet att jag brukar skriva inlägg på tisdagar, men jag gör ett undantag i dag.
Jag får med jämna mellanrum frågor om en refusering man fått är positiv eller en s k standardrefusering och igår fick jag ännu en sådan fråga, så jag tänkte att jag lite snabbt skulle reda ut det, så finns svaret här om någon undrar.

En standardrefusering kan se lite olika ut, men i korthet går den ut på att på några få rader förklara att förlaget inte kommer att ge ut manuset. I slutet kan det stå någon peppande rad som t ex ”Du är alltid varmt välkommen att skicka manus till oss”, ”Skriver du något annat får du gärna skicka det till oss”, etc. Men, trots de ”positiva sista orden” är det inte en positiv refusering.

En positiv refusering innehåller alltid något konkret om manuset. Ibland på några rader där förlaget skriver vad de önskar för förbättringar, ibland skickas även delar av lektörsutlåtandet med.
Har du inte fått några sakliga eller tydliga förslag på hur du kan förbättra texten, är det alltså inte en positiv refusering.

Hoppas ovanstående reder ut alla frågetecken nu 🙂

4 svar till “Vad är en positiv refusering?

  1. Bra förklarat! Kul också att du börjat tipsa mer om skrivandet igen.
    Jag har en fråga eftersom du idag driver förlag. Hur ”färdigt” måste ett manus vara för att förlaget ska vilja ge en positiv refusering? Hur resonerar ni?

    Gillad av 1 person

    • Tack! 🙂 Hoppas bara inte för mycket på fler sådana inlägg, för jag har nog skrivit det mesta som finns att skriva om detta redan och de inläggen finns ju om man använder sökfunktionen.
      Det fungerar hos oss som hos de flesta andra traditionella förlag. Av alla manus vi får in går ca 90% i retur med standardrefus. Det beror på att manusen är så långt ifrån färdiga att det inte går att göra något av dem. Oftast beror det på att författaren inte behärskar hantverket och det är en förutsättning för att man ens ska överväga att se hur manuset kan utvecklas.
      Resterande 10% är sådana man läser mer ingående och gör en avvägning kring. Där ser vi också vad som behöver åtgärdas för att det ska bli intressant för en utgivning och skickar tillbaka förslag på hur författaren kan förbättra texten innan vederbörande skickar in igen.
      I ett fåtal av fallen kan vi anta manuset direkt. Sedan jobbas det ju vidare på texten efter antagningen förstås, men då har man ett riktigt bra råmaterial att utgå ifrån 🙂

      Gilla

  2. Precis, ser också många blanda ihop det där med uppmuntrande avslut i mailet med en positiv refusering, men det är ju precis som du säger. Bra att det blir utrett. 🙂

    Gillad av 1 person

    • Ja, man kan ju förstå att de försöker greppa efter halmstrån, men det blir istället en falsk förhoppning. Då är det bättre att bli vän med verkligheten och istället kämpa vidare för att slipa på sina färdigheter.
      Tänker också att det är viktigt att förstå det här med vad som krävs. Tror det var bl a vi som pratade om det någon gång. Att om författaren inte förstår vad som hantverksmässigt krävs, kan de heller inte ta till sig feedbacken eftersom de inte förstår vad man menar.
      Det här togs även upp i en konversation jag hade med en författare som agerat lektör åt ett hybridförlag. Denne skämdes när författaren senare ville lyfta vederbörande som en superbra lektör, eftersom slutresultatet var bedrövligt.
      Det är ju också skillnaden med böcker som släpps hos renodlat traditionella förlag och hybrider och halvhybrider. Hos de renodlat traditionella förlagen släpps inte böcker med undermålig till usel kvalité på innehållet 🙂 Där behöver ingen lektör, redaktör, testläsare, etc skämmas över slutresultatet.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s