Trender i bokbranschen 2020

Snubblade av en händelse över den här listan för några dagar sedan.
En lista på 22 trender att ha koll på under 2020. Jag tycker flera av punkterna var intressanta och kanske speciellt punkt 19 om AI.

AI hjälper och stjälper författare
Vill du veta mer om AI och framtiden för denna teknik så läs någon bok i ämnet. Vi ser redan de första exemplen på hur AI kommer att vara ett stöd för författare och förlag, inte bara vid korrekturläsning utan framöver även vid redigering och lektörsläsning. Men det är givetvis bara steg 1. Därefter kommer AI att kunna skriva fullt dugliga böcker, åtminstone fackböcker och genrelitteratur. För att konkurrera med en författar-AI (som dessutom inkluderar både korrektur och redigering) krävs förmodligen att du är en genialisk författare. Trösten är att det ligger några årtionden bort. Eller månader, vem vet egentligen?

Det har ju redan diskuterats huruvida AI kan komma att ta över skrivandet helt och hållet. Nu tror jag inte att det kommer att hända inom den närmaste tiden. Däremot kan jag tänka mig att det blir ett flitigt använt hjälpmedel i andra delar av utgivningen.
Föreställ er t ex vilken skillnad i kostnad det blir att låta AI läsa in en bok, snarare än att anlita en skådespelare. Utomlands finns redan program att köpa för detta ändamål och det låter precis som en riktig människa läser boken.

Vilka trender på listan tror ni kommer att slå in redan under 2020?

2020

Nytt år och nya utmaningar.

I år är i alla fall planen att färdigställa manuset till Mig skall intet fattas, så det blir en bok av det.
Jag påbörjar nästa redigeringsrunda ganska snart och det kommer att ta tid, för nu ska allt liksom fogas samman. Det kommer att bli den svåraste redigeringsomgången, men jag har haft tid att fundera mycket över manuset medan jag låtit det vila och nu vet jag hur jag ska få ihop det så att det ska fungera som jag vill. Hur jag ska få in temat och undertexterna utan att det skaver någonstans.

I år har vi valt att leja bort även årsredovisningen för förlaget till redovisningskonsulten. Det känns också bra eftersom det tog en hel del tid i anspråk och då det rullar på bättre nu, så behöver vi inte heller känna att vi måste snåla på vissa saker.

Vad har ni för planer för 2020?

Sista inlägget för det här året

Nästa tisdag är det julafton och då har väl de flesta annat för sig än att läsa bloggar och därför får det här bli årets sista inlägg.

Det blev ingen lägenhet. Vi var väldigt oense, men det föll på att det inte fanns någon pool på området. Nu tycker jag inte det är så viktigt om man bor två minuters gångväg från närmaste badstrand, men maken tyckte annorlunda.
Vi kommer att åka ner till Teneriffa igen under nästa år, för under 2020 ska detta vara klart.

Det här året har f ö varit en bergochdalbana, vilket varit en bidragande orsak till varför jag bl a fick skjuta på min nästa bok som var tänkt att komma ut under det här året.
Men under 2020 släpper jag den, troligen under våren om nu allt går som det ska. Jag hoppas få den tid jag behöver för att färdigställa den och chanserna för det är ganska goda.

Vad har ni för planer för 2020?
Själv hoppas jag på ett lugnare år än 2019 i alla fall.
2019 blev ett toppenår för förlaget om inte annat. Fler och fler hittar oss och vi har börjat etablera oss hos målgruppen, vilket har underlättat enormt när det gäller marknadsföringen. Alltid finns det något att glädja sig åt, som tur är 🙂

Jag vill önska alla en God Jul & Gott Nytt År, så ses vi igen under 2020 🙂

Titlar

Jag har upptäckt att jag mer och mer börjat luta mig mot vad boken heter, när jag väljer ny läsning.
Alltså, först är det titeln som gör mig nyfiken, sedan baksidestexten och därefter betygen som boken fått. Jag upplever att det här är ett nytt sätt för mig att välja böcker, förut var det oftast omslaget som spelade roll.
Ju mer nyfikenhet en titel väcker, desto större chans att jag tar reda på vad den handlar om alltså.

Vad fastnar ni för i första hand när ni väljer läsning? Är det omslaget, titeln, eller något annat?

Hänt på sistone

Det har varit tyst här ett tag, men det beror inte på att livet gått på sparlåga, tvärtom.
I skrivande stund befinner jag mig på Teneriffa och vi åker hem idag.
Vi har kollat på lägenheter här och har med stor sannolikhet hittat en vi gillar. Det är en nybyggd fastighet så lägenheterna är inte ens färdiga än (de blir färdiga i april 2020) på ett väldigt fint område.
Vi hade ju bara tänkt oss ett sovrum, men den här lägenheten har två sovrum och som mäklaren förklarade för oss, är det alltid ett plus med fler sovrum om man vill hyra ut och det kommer vi att göra när vi själva inte är här.
Vi har inte bestämt oss helt än, men som det ser ut just nu, blir det den här lägenheten eftersom ett sådant här tillfälle med helt nybyggda lägenheter på ett superfint område är väldigt sällsynt.

Det är vad jag lagt min tid på under den närmaste perioden och när vi kommer hem till Sverige ska jag lägga lite mer tid på mitt manus igen 🙂
Jag hoppas att ni också har haft det någorlunda lugnt och att julstressen inte kickat in riktigt än 🙂

Dags att skriva om

Nu har jag fått feedbacken på mitt manus från sista testläsaren.
Problemet är inringat, men för att åtgärda detta krävs större omskrivningar av delar av texten.
Det här är något som jag aldrig behövt göra förut, det har vanligtvis rört sig om små justeringar, aldrig en omskrivning av den här omfattningen.
Skulle därför behöva lite råd och tips kring hur ni som gjort detta tidigare gör.
Raderar ni allt som ni behöver skriva om, eller behåller ni de fåtalet delar i avsnittet som fungerar och endast raderar det som måste skrivas om?
Eller, har ni andra tips om hur ni gör vid sådana här tillfällen?

Plan B

Det händer väldigt mycket just nu och jag kan inte gå in på allt för då blir inlägget väldigt långt, men en av de roligare sakerna är att vi börjat köra en ny vända med att kolla lägenheter att köpa utomlands.
Det här hör ju till plan B (exitplanen), för oavsett vad som händer, kommer vi att ha kvar huset.  Åtminstone fram tills den dagen vi eventuellt känner att vi aldrig mer vill återvända till Sverige p g a den utveckling vi idag ser.
Skulle exitplanen aldrig sättas i verket, har vi ändå köpt en varmare plats att tillbringa vinterhalvåret på och lämplig sträcka att kunna ta med hundarna på.

Den här gången har vi kollat på Teneriffa och tanken var att vi skulle åka ner dit redan i november, men det kom en del saker emellan så vi har skjutit på det tills någon gång efter årsskiftet.
Hur som  helst är det spännande att surfa omkring hos olika mäklare och se vad som finns där borta. Vi vill ju bo nära havet och gärna nära shoppingställen också 🙂

Jag hoppas att vi lyckats fatta ett beslut och har köpt en lägenhet innan nästa år är slut, vi får väl se om vi kan enas om något för det är där problemet ligger. Vi har lite olika uppfattningar om exakt hur det ska se ut 😉

Har ni någon drömoas där ni känner att ni skulle vilja bo antingen heltid eller bara ibland?
Måste förstås inte vara utomlands, kanske har ni någon tillflyktsort i Sverige som ni längtar lite extra till när ni behöver lugn och ro?

 

Förlagsbranschen håller uppenbarligen på att förändras

Det är tydligt att förlagsbranschen håller på att förändras på fler än ett sätt.
För några månader sedan var det en lektör (som läser åt flera etablerade förlag) som i en Facebookgrupp påstod att det sedan ett par tre år tillbaka, är väldigt vanligt att förlag (som inte öppet utger sig för att vara hybridförlag) i avtalsförslaget vill att författaren ska vara med och finansiera utgivningen. Även imprints till en del större förlag (med större menar jag med en omsättning på minst 30 miljoner per år) ägnar sig åt detta.
Jag trodde henne först inte, men har fått fler och fler bevis på att det stämmer eftersom författare gärna delar med sig av information utanför offentliga grupper.
Jag vill dock förtydliga att jag inte menar förlag som ingår i Norstedtsgruppen, Bonnierkoncernen eller Piratförlaget och de förlag de äger.

Då undrar man förstås varför det blivit så här under bara de tre senaste åren?
Kan det bero på att antalet hybridförlag och egenutgivare ständigt växer?
Kanske är det bara de allra största förlagskoncernerna som inte påverkas av detta och att övriga förlag helt enkelt får anpassa sig till den nya situationen och finna nya vägar. Dock tycker man att de borde vara tydliga med det i informationen. Eller så handlar det bara om att de utåt sett vill betraktas som ett traditionellt förlag och därför undanhåller sådan information?
Oavsett orsak måste det ju bli lite av en chock för den som skickat in sitt manus, får ett positivt besked, men plötsligt med kravet att själv vara med och finansiera boken.
Enligt lektören är det här inget konstigt längre och jag får väl utgå ifrån att vederbörande har hyfsat bra koll efter att ha jobbat med många av de etablerade förlagen i branschen.
Skulle vårt förlag ändra inriktning, skulle i alla fall vi vara tydliga med det. Jag ser ingen anledning att hymla om en sådan sak.

Bokbranschen är en tuff bransch, absolut, men jag är osäker på om det här är rätt väg att gå för förlag som vill betraktas som traditionella. Underminerar det inte lite av förtroendet för dem?
Eller vad säger ni?

Sista problemet är nu inringat

Jag har inte fått tillbaka manuset från sista testläsaren än, men däremot lite övergripande feedback om vad vederbörande upplever det brister i och äntligen har det där sista som skavt ringats in.
Jag har ju känt det själv, men inte kunnat sätta fingret på det.

Det handlar om att stilarna mellan det som är skrivet ur HP:s perspektiv skiljer sig markant från övriga perspektiv. ”Det är som om två olika författare skulle ha skrivit manuset och det är ovanligt för att vara du”. Japp, precis så är det.
Däremot vet jag inte hur det kunnat bli så, men det jag vet är att delarna som är skrivna ur HP:s perspektiv var oändligt mycket enklare att skriva än övriga karaktärers pov i berättelsen.
Varför var övriga pov så svåra att skriva?
Jag tror att jag har haft svårt att bry mig om övriga karaktärer. Jag vet inte varför och det är nog första gången som det inträffat, men nu tänker jag ta tiden fram tills jag får tillbaka manuset till att fundera på hur jag ser på de övriga karaktärerna och hur jag ska kunna känna med dem. Gå in i dem, helt enkelt.

Någon annan som varit med om detta?
I så fall får ni gärna komma med tips på hur man intresserar sig mer för karaktärerna 🙂

Så bor jag

Louise Baumgärtner ville se något från min vardag.
Min vardag är ganska vardaglig, så jag tänkte att jag visar lite bilder på var jag bor 🙂
Orkade inte fota alla uthus vi har, men bostaden och de viktigaste uthusen kom med.

Så här ser huset jag bor i ut. Bilden är tagen från den sida som står mot älven.

Som den uppmärksamme kan se har det kommit lite snö. Den kommer med stor sannolikhet att töa bort innan den riktiga vintern kommer.

Det här är garaget. Det finns ingen plats för någon bil där just nu, för det står en massa motorcyklar där. OBS! Inte mina 😉

Och det röda uthuset som skymtar på sidan av garaget är detta.
Det är varmbonat och rymmer en verkstad/hemmabio. Tyvärr var dörren låst och jag har ingen nyckel dit, lol, så jag kan inte visa  insidan, men halva rummet är alltså en bio och bakom filmduken ligger själva verkstaden.
Här ägnar maken mycket tid när han inte håller på med hundarna. Inte heller detta är något utrymme jag befinner mig särskilt ofta i då jag ser på film och teve inomhus och inte är speciellt road av att meka med motorcyklar heller 😉

Som synes på bilderna är ingenting helt färdigt (undantaget huset då) och så brukar det vara här. Det börjas på en rad ställen, istället för att göra färdigt på ett ställe innan man tar nästa, men det är något jag börjar vara ganska van vid nu.

Så nu vet ni hur jag bor 🙂
Det är alltså här jag ägnar dagarna och eftersom vi bor ute i skogen ca fyra km från statsgränsen, är det väldigt lugnt och stilla här på dagarna.
Vi är endast fem åretrunthushåll här, resten är sommarstugor.