Etikettarkiv: Gästblogg

Fredag igen

Och idag gästar jag Eva Karlssons blogg ”Det måste kännas på riktigt”.
Ha en supertrevlig helg! 🙂

Dezmin

Gästinlägg: Katarina Persson

Katarina har i dagarna släppt sin andra bok En rätt som bäst serveras kall.
Idag gästbloggar hon hos mig och berättar bl a om varför hon skrev boken 🙂

 

Du har valt teman som mobbing och upprättelse i din bok, hur kommer det sig?
Detta är ett ämne som ligger mig väldigt nära eftersom jag själv var mobbad i skolan under en period. Jag kände direkt att det här var en berättelse jag ville skriva, just för att det skrivs för lite om det. För det mesta tigs det bara ihjäl, både i skolor och på arbetsplatser (jo, vuxenmobbing förekommer också). Inte sällan är det den som drabbas som får ta smällen, rent praktiskt, det är den som blir förflyttad eller får byta jobb, för att man ska slippa ta itu med det verkliga problemet och det gör att den drabbade ofta skuldbelägger sig själv. När det gäller upprättelse tror jag det är en känsla många har tänkt någon gång, oavsett orsak, det där ”om de bara kunde se mig nu”, en längtan efter revansch, och jag har funderat en del kring det där.

Har karaktärerna någon förankring i verkliga personer, eller är de helt tagna från din fantasi?
När jag satte pennan till pappret (bildligt talat) så hade jag gjort mig en bild av hur jag trodde Maja såg ut och var. Men i samma ögonblick som orden kom på pappret var det som om hon tog över, orden var inte mina egna längre, jag var bara språkröret, typ. Det var en märklig upplevelse och det låter säkert helflummigt, men jag vet verkligen inte varifrån vissa saker kommer som hon kläcker ur sig, för själv skulle jag inte alls uttrycka mig så. Maja är (fysiskt sett) löst grundad på en person jag kände en gång. I övrigt är hon sin egen. Christian har inte heller någon direkt förebild, mer än att jag när jag gick och tänkte på berättelsen i det inledande skedet såg en person på stan och tänkte: ”Exakt! Det är sådär han ser ut!” Det var som att se en gammal bekant. I övrigt är han sprungen helt ur min fantasi. Men jag ser honom så tydligt för mig; kroppsbyggnad, gester, hållning, minspel, röst… att jag aldrig ens behövde fundera över de sakerna.

Vilka läsare hoppas du kunna nå med den här boken?
Alla de som någon gång känt att de behövt eller velat göra upp med det förflutna för att kunna gå vidare. De som är eller har varit mobbade. Det jag skulle vilja säga till dem är: det är inte ditt fel. Jag tror många går omkring med en känsla av att de borde ha gjort något, att de borde ha agerat annorlunda, och det kan göra att man även flera år senare upplever detta som något oavslutat. Sedan vore det ju fint om man kunde nå ut till de som mobbat själva och få dem att förstå.

Fanns det några svårigheter med att skriva den?
Det var nog mest att inte lägga in för mycket av sig själv och sina egna upplevelser i handlingen, medan man samtidigt måste använda sina egna erfarenheter för att till fullo förstå hur detta påverkat just min karaktär. Men Maja är inte jag, det vill jag poängtera. Historian är hennes och känslorna och reaktionerna är hennes egna.

Varför ville du skriva den här boken?
Dels för att, rent allmänt, ta reda på vad som skulle kunna hända om man verkligen fick en andra chans att mötas utan förutfattade meningar. Skulle det ändra något? Och dels för att göra folk medvetna om vad mobbing och utfrysning gör med människor. Att det är något som skapar ringar på vattnet, och som i många fall påverkar en även som vuxen. Idag är vi nog mer förlåtande än någonsin med individuella olikheter, och det är bra, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar.

Tack Eva-Lisa för att jag fick komma på besök hos dig.

Dezmin

Gästinlägg: Verklighetsflykt är målet

Jag älskar böcker som ger en rejäl verklighetsflykt. Det betyder inte att boken måste utspela sig i rymden eller på 1800-talet, utan handlar snarare om vilka känslor den för med sig. Kittlingar av spänning eller av glädje, obegränsade drömmar och spirande hopp som får mig att glömma vardagen är fullt tillräckligt. Det får gärna balansera på gränsen till det orealistiska utan att trovärdigheten stryker på foten. Med det menar jag att storyn gärna får utgå från vanliga människor i en helt vanlig miljö, men innehålla något litet extra, något som jag som läsare inte förväntar mig ska hända i min egen vardag, utan som jag därför uppskattar så mycket mer när jag läser om det.

Jag tror det är därför som jag blir så fascinerad av Jesse i Lex Limbo. Jag imponeras av hans intelligens, av hans världsvana och skicklighet, och jag gillar framtoningen han har. I verkligheten skulle min beundran kanske så småningom övergå i oro, men grejen med fiktion är man kan kasta sig ut utan fallskärm. I böckernas värld låter jag mig gärna bländas, förföras och svepas med! Det jag älskar mest med böcker är nämligen deras förmåga att göra just det.

Själv skriver jag noveller i en genre som jag kallar för Vardagserotik och det är precis som det låter. Ofta vill vi läsa om sådant som vi kan relatera till, som vi kan jämföra och sätta i ett sammanhang, och jag har valt att fördjupa mig i förhållanden eller flirtar som antingen är etablerade eller som blir det i novellen. Jag har försökt fånga känslan av att det skulle kunna hända vem som helst, när som helst och var som helst, bara man är öppen för möjligheten. Ditt förhållande kanske inte är så monotont som du tror, tänk om din gamla ungdomskärlek flyttar tillbaka till stan, den där främlingen i hissen som kastar heta blickar på dig kanske inte är så tokig trots allt, och den där grannen kanske går runt med bar överkropp för att han vill att du ska titta på honom?

I verkligheten går det nog inte till exakt så här, men jag vill skapa en känsla av att det skulle kunna hända. För visst blir det mer spännande om vi lämnar verkligheten bakom oss och omfamnar fiktionen? Jag tycker om karaktärer som är smartare, modigare och mer handlingskraftiga än vad vanliga människor är, och jag tycker om böcker där vardagen är lite bättre, lite skarpare och lite mer. Det är den bästa verklighetsflykten för mig.

Tack Eva-Lisa, för att jag fick hälsa på hos dig!

Iza

Morgondagens inlägg

Imorgon kommer Iza hit och gästbloggar hos mig.
Jag ser redan fram emot hennes nästa novell om vardagserotik, men imorgon kommer det att handla om verklighetsflykten från just vardagslivet och om varför vi gillar att läsa om saker som vi kanske inte nödvändigtvis skulle våga göra själva.
Det vill ni inte missa!
Hoppas vi ses imorgon alltså! 🙂
Och så vill jag passa på att önska er alla en Glad Påsk!

Dezmin

Gästbloggar

Idag gästbloggar jag hos Izadora Melody Frost. Ni vet hon som skriver de där fängslande erotiska novellerna 🙂
Hos henne bloggar jag idag om relationer mellan karaktärer i böcker. Och försöker reda ut varför en högst ordinär kvinna släpper på spärrarna under inflytande av en speciell sorts man.
Mer om detta kan ni alltså läsa här.

Dezmin