Etikettarkiv: manus

Tips till den som ska skicka in sitt manus

Det är lite lustigt det där med hur folk tänker när de skickar in manus.
Och nu menar jag inte bara nybörjare, för där är det kanske mer begripligt att inte riktigt förstå eller läsa ordentligt vad förlagen söker efter. Jag pratar även om mer erfarna författare.

Jag har förstått att det här med åsiktskorridoren/PK-korridoren är ett begrepp som inte alla känner till, men om man nu har hört ordet, har man förmodligen också satt sig in i vad det på ett ungefär innebär.
Det är alltså inget lite godtyckligt begrepp som man kan stoppa in precis vad som helst i.

Vi får ibland in manus från nybörjare som uttrycker sig ungefär så här: ”Jag har skrivit ett manus om det här och det tycker jag passar in i er nisch. Jag får väl se om ni också anser att mitt ämne hör hemma där.”
Framförallt när det rör sig om nybörjare försöker vi alltid förklara och bena ut vad åsiktskorridoren är, så de inte hör av sig igen med något som inte passar vår nisch och därmed slösar med både sin egen och vår tid.

Sedan händer det ibland att även mer erfarna författare som finns hos större förlag skickar in manus. Då kan det låta ungefär så här: ”Mitt nuvarande manus passar inte hos mitt förlag, men jag ser att ni förmodligen är mer rätt för det.” Detta utan att definiera hur manuset passar vår nisch, trots att det tydligt står på hemsidan att vi vill att den som skickar in manus förklarar det.
Frågar vi då vad exakt det finns i manuset som gör att de tror att det ska vara intressant för oss, brukar vi få ganska vresiga svar tillbaka. Dels en förklaring av innehållet (där det i samtliga fall visat sig att manuset inte är av intresse för oss) och dels något surt om att vill vi verkligen inte läsa manuset bara p g a det, då får det minsann vara.

Det här är poängen. Idag har alla samma chans att få sina manus antagna hos förlag under förutsättning att det är politiskt korrekt skrivet. Har man inte skrivit ett sådant manus och är en svensk författare (och alltså inte en utländsk författare som redan nått stora framgångar utomlands) kan man vara hyfsat säker på att bli refuserad, oavsett hur bra manuset är.
Därför finns vi. Vi saknar den friare typen av historier, sådana som idag lyser med sin frånvaro i stort i Sverige. För just Sverige håller väldigt hårt på att berättelsen ska passa inom åsiktskorridoren, även om det är skönlitteratur.
Det enda andra alternativ som finns för dessa författare är att ge ut boken på ett hybridförlag (där de själva får bekosta utgivningen) eller att gå via någon utgivningstjänst (med samma ekonomiska risktagande).

Jag kan tycka att det är lite märkligt att författare (speciellt de erfarna) har så svårt att acceptera det här. Alltså, att deras manus inte skulle kunna passa hos oss även om det ligger mil utanför vår nisch.
Vi kommer att fortsätta vara stenhårda på den punkten.
För oss spelar det ingen roll om det är en redan känd författare, eller någon som försöker debutera, vi är bara intresserade av manus inom vår nisch.
Personligen var det en av de största anledningar till att jag ville starta förlaget. För att ge de författare, som av olika anledningar inte kan eller vill skriva en politiskt korrekt historia, en chans.
Detta är också en av de mest drivande faktorerna till att fortsätta med förlaget.

Så, ett hett tips till alla författare (vare sig du har skrivit några böcker, eller precis har skrivit ditt första manus) läs noga vad som står på hemsidan.
Verkar förlaget inte vara rätt för ditt manus, är det heller ingen idé att argumentera för hur det borde vara det. Detta gäller oavsett hur stort eller litet förlaget är 😉
Uppenbarligen kan man inte poängtera detta nog många gånger.

Dezmin

Sista problemet är nu inringat

Jag har inte fått tillbaka manuset från sista testläsaren än, men däremot lite övergripande feedback om vad vederbörande upplever det brister i och äntligen har det där sista som skavt ringats in.
Jag har ju känt det själv, men inte kunnat sätta fingret på det.

Det handlar om att stilarna mellan det som är skrivet ur HP:s perspektiv skiljer sig markant från övriga perspektiv. ”Det är som om två olika författare skulle ha skrivit manuset och det är ovanligt för att vara du”. Japp, precis så är det.
Däremot vet jag inte hur det kunnat bli så, men det jag vet är att delarna som är skrivna ur HP:s perspektiv var oändligt mycket enklare att skriva än övriga karaktärers pov i berättelsen.
Varför var övriga pov så svåra att skriva?
Jag tror att jag har haft svårt att bry mig om övriga karaktärer. Jag vet inte varför och det är nog första gången som det inträffat, men nu tänker jag ta tiden fram tills jag får tillbaka manuset till att fundera på hur jag ser på de övriga karaktärerna och hur jag ska kunna känna med dem. Gå in i dem, helt enkelt.

Någon annan som varit med om detta?
I så fall får ni gärna komma med tips på hur man intresserar sig mer för karaktärerna 🙂

Dezmin

Hej hösten!

Nu går sensommaren mot sitt slut och hösten gör entré.
När det gäller min nästa bok ”Mig skall intet fattas”, har jag beslutat att skjuta på utgivningen till våren. Detta för att jag kommer att tvingas jobba på manuset mer för att det ska bli så bra som jag vill ha det.
Jag vet inte varför det har jäklats så mycket med just den här historien, men jag får inte riktigt till det som jag vill.
Det ska snart igenom en tredje testläsare och jag hoppas att hon ska kunna hjälpa mig att sätta fingret på det sista som skaver.

Utöver det inväntar jag ett recex som jag hoppas kunna recensera nästa vecka, men vi får se hur mycket jag hinner. Det händer ju saker på förlaget också och vi försöker hinna läsa manusen som kommer in så fort som möjligt.

Alltså, planen för hösten är att jobba vidare på mitt manus och samtidigt inte halka efter på förlagssidan.
Hur ser er höst ut? 🙂

Dezmin

Hur går det med manuset då?

Jodå, det går framåt, om än i hyfsat seg takt.
Jag har precis skickat det till nästa testläsare och under förutsättning att vi lyckas bena ut vad som saknas, bör boken vara ute under hösten.

Det är lite ironiskt att det är så svårt att definiera vad som fattas eftersom den kommer att heta: Mig skall intet fattas 😉 Och ja, det är en spänningsroman.

Jag har lite ledig tid medan jag väntar på responsen från nästa testläsare och planerar läsa någon bok eller två under tiden.

Hur går det för er andra och läser ni något just nu. I så fall vad? Kanske kan jag få något bra tips, tänker jag 🙂
Jag fick nämligen en förfrågan från radio P4 om jag ville medverka i ett program som de ska ha i sommar med tema kring författare med anknytning till Västerbotten. Det har jag tackat ja till. Jag ska då bl a tipsa om en bok och tänker att det vore skoj att kunna tipsa om något som precis kommit ut, för just nu är mina bästa boktips sådana som har några år på nacken. Det funkar såklart med äldre böcker också, men tänker att det vore skoj med något nytt (om jag hittar någon riktigt bra sådan bok alltså).

Dezmin

Manusläsning

Jag ägnar mig åt mer läsning än skrivande för närvarande.
Inte mig emot eftersom skrivandet går så vansinnigt tungt just nu och inspirationen därför lyser med sin totala frånvaro 🙂
Vi har i alla fall fått in ett manus som äntligen verkar hålla för utgivning. Sist detta hände var för över ett år sedan. Då förstår ni själva hur många manus som sållas bort, endast för att de är för taffligt skrivna.

Det sägs ju ofta att förlag får in tusentals manus per år (åtminstone de stora förlagen) och det stämmer förstås. Men det hade varit intressantare att veta hur många manus som går vidare till en hårdare granskning och som inte refuseras nästan direkt. För i slutändan är det ju de manus som gått vidare till en slutgiltig bedömning som egentligen konkurrerar om en utgivning. Inte den mängd manus som knappt lästes och som fick vändande refuser.
Jag skulle gissa att det ser liknande ut hos alla traditionella förlag, procentuellt alltså. Då förstår ni också hur vansinnigt många manus som sållas bort i ett tidigt skede.
Chanserna ökar väsentligt om författaren lagt ner tid och omsorg på att skriva ett så välslipat manus som möjligt. Det är inte säkert att det tar sig genom nålsögat ändå, men jag kan garantera att det har oändligt mycket större chans.
Något att tänka på för den som sitter med sitt första manus och är redo att skicka in det. Den som varit med ett tag, vet ju redan allt det här 🙂

Dezmin

Inspiration

Jag har ju testat en ny variant med manuset jag skriver på nu. Att bara skriva när jag får inspiration. Det har visat sig vara ett lyckat drag, för nu hinner jag ha en del fritid också, ty inspirationen har visat sig vara ett sällsynt fenomen hos mig 😉
Nu vet jag ju allt det här, men ändå, det kan vara intressant att se om det ens går att få ihop ett råmanus endast på inspiration.
Utöver det tänkte jag försöka få mer djup i det här manuset och är det inte lustigt att bara det känns otroligt energikrävande? Jag måste fundera och jag tvingas analysera en massa. Jag erkänner att det är mycket enklare att bara behöva göra research. Det tar förstås en del tid i anspråk också, men är inte lika mentalt uttröttande som detta.

Vi har dessutom haft en rejält kall period här uppe, så det haglar inte direkt av ursäkter att man måste göra något annat heller, det enda man kan slå ihjäl tiden med är att tillbringa den inomhus och hoppas att vädret ska bli bättre.
Vilket leder till min fråga. Vad gör ni för att få inspiration att skriva? Helst inte idéer som att läsa böcker, lyssna på musik eller se filmer, för dessa inspirationskällor är jag ju redan väl medveten om och uppriktigt sagt fungerar inget av dem just nu.
Jag tror nämligen att jag måste försöka hitta någon form av inspirationskälla för att alls återfå lusten att skriva 🙂

Dezmin

Att förutspå en bästsäljare

Bitterpitten tipsade om att jag kunde skriva om saker jag retar mig på och där finns det ju en hel del att skriva om.
En av de saker jag retar mig på, är alla dessa ”förståsigpåare” eller böcker skrivna av sådana som påstår sig ha löst gåtan med vad som gör en bok till en bästsäljare.
Låt mig spara er både tid och pengar: Ingen vet detta, ingen!
Ibland har jag sett människor skriva inlägg där de påstår sig redan ha prickat in alla böcker som blivit bästsäljare. I efterhand alltså. Detta var inget de skrev ett ord om innan någon annan ens visste namnet på boken. Det är alltid enkelt att vara klok i efterhand, som det ju heter 😉

Jag kan försäkra er om att om det funnits en person som verkligen kunnat avgöra vilka böcker som blir succéer redan när de kommer in som manus till förlagen, då hade inte bara den personen haft massor att göra, denne hade även blivit mycket förmögen. Förlagen hade nämligen budat över varandra för att få just vederbörande att gå igenom deras manushögar. För den enda gång förlagen vet att en bok kommer att sälja, är när en redan framgångsrik författare ska släppa sin nästa bok. En debutant som ingen hört talas om, är omöjlig att förutspå.
Ett bra exempel är ”Kaninen som så gärna ville somna”. Det manuset refuserades hos samtliga förlag som författaren skickade det till. Ingen trodde att det skulle sälja. Utom författaren själv, som efter egenutgivning blev väldigt rik.
Kort sagt: Att köpa en bok som berättar hur du skriver en bästsäljare, är att kasta pengarna i sjön. Att lyssna på någon som påstår sig kunna förutspå vilka manus som kommer att sälja bra som böcker, är att slösa bort en massa tid.
Vad man gör som förläggare är att spekulera. Lite som med aktier alltså. Man tror, men man vet absolut aldrig säkert. Och det är de manus man tror på, som man går vidare med.
Hade vi vetat, hade ingen varit gladare än just förläggarna 😉

Dezmin

Ny vecka

Nu har Nike åkt hem och jag har två extremt trötta flattar. Det blir ju väldigt intensivt när de är tre som ska bossa och det inte finns någon tydlig rangordning.

Vi har åtminstone börjat få vår här uppe med, även om det kommit så mycket snö att jag är ytterst tveksam till om den är borta innan juni.

På förlagssidan rullar allt på och idag beräknas provtrycket på Färden mot Ragnarök, komma. Där har vi en fin framförhållning och boken släpps i slutet av maj.
Guessing Game är något försenad (mest beroende på att vi inte haft någon framförhållning alls där, lol) och släpps i april. Upplagan bör i alla fall snart vara tryckt, men sedan ska den skickas också och allt tar sin lilla tid.
Jag passar på att påminna om att vi fortfarande söker bra manus. Det har varit lite ironiskt med just manusen som kommer in, för antingen är de hyfsat välskrivna, men inte inom vår nisch, eller så är de inom vår nisch, men i så dåligt skick att vi tvingas refusera bara därför. Ändå har jag svårare att förstå varför någon får för sig att ”pröva lyckan” hos ett förlag som så tydligt anger att det är en speciell nisch vi söker efter, än den som åtminstone har en berättelse som vi söker efter.
Hur som helst, rätt nisch och gärna ett manus med en tydlig konflikt, då ökar chanserna väsentligt. Så, sitter någon på ett sådant manus, läser vi gärna 🙂

Nu ska jag fortsätta att ta tag i den här veckan. Idag är tanken att vi ska röja lite här och sedan ta en sväng till soptippen. Vi får se hur långt den planen håller 😉

Dezmin

Sammanfattning av året som förläggare

Det mest intressanta med att vara förläggare är att man förstår saker på ett annat sätt än när man satt i andra änden.
Det där med magkänslan är något som jag börjar haja mer och mer när det gäller inkomna manus. Alltså att man i ett tidigt skede inser att det här kommer att bli bra. Texten behöver kanske slipas lite och kapas lite, men det är okej för det här är verkligen ett guldkorn.
Samma sak gäller åt andra hållet. Ofta kan man väldigt tidigt avgöra om det absolut inte finns något att jobba vidare med.
Hittills har vi bara haft ett manus som vi gett en positiv refusering på, men som vi tvingades släppa till slut eftersom författaren inte insåg varför/förstod hur/ville (vet faktiskt inte vilket av alternativen det hängde på) jobba om manuset.
Nu vet de flesta av er som följer den här bloggen att om man får en positiv refusering, försöker man fixa de delar som förlaget hakat upp sig på. För vill man inte göra det, är det bättre att gå vidare till något annat förlag, eller ge ut det själv.
Vi kommer inte att släppa igenom något som inte är (eller kan bli) välskrivet. Detta för att vi tror att vi vinner på det i längden. Om det är rätt eller fel tänkt, får framtiden utvisa.

Nu är snart det här året slut och det har verkligen varit en rolig resa. Visst har det strulat ibland, speciellt när det gäller Adlibris. Vet andra som också haft problem med just dem. Samfundet går fortfarande bara att bevaka, men finns ute hos Bokus med rätt pris nu.
Allt går inte som tåget hela tiden, men man lär sig ju var det vanligtvis kan bli strul och kan då ha bättre framförhållning kring den delen nästa gång, eller helt enkelt undvika det tryckeriet, eller den aktören.

Nästa år blir ännu mer spännande, för då ger vi ju ut vår första bok i fysiskt format av en extern författare. Kanske blir det fler under året, vi hoppas verkligen på det, men allt hänger på vad vi får in.

Det var sammanfattningen av mitt första år som förläggare.
Nu siktar vi på ett ännu roligare 2018 🙂

Dezmin

Ny vecka på förlaget

Då har nästa vecka dragit igång och speciellt på förlagsfronten.
Vi läser manus som kommer in, samtidigt som vi måste ha koll på allt annat som rör den närmaste utgivningen.
Vi har redan insett att vi är väldigt lyckligt lottade när det gäller det fåtalet manus som är riktigt välskrivna, som kommit in. De mindre förlagen har sällan den ynnesten, utan tvingas redigera de manus som antas mycket hårt. Detta eftersom de flesta rutinerade författare skickar in sina spontanmanus till större förlag.
Kanske beror det på vår nisch, jag vet inte, men det är en spekulation i alla fall. De här författarna vet ju redan att det är lönlöst att skicka sina manus till övriga traditionella förlag (undantaget ett par stycken till som har utgivningen i en liknande nisch som vi har) för de vet att de aldrig skulle få dem antagna där.
Det faller inte på att författaren nödvändigtvis inte kan skriva, utan för att det som han eller hon har skrivit, är för kontroversiellt.
Senast i söndags fick vi in ännu ett manus som är så sjukt bra skrivet att man nästan trillar av stolen när man läser det. Det sticker verkligen ut i mängden, både vad det gäller språk, ton och handling. Och detta är bara författarens andra romanmanus (det första skrevs i tonåren och jag gissar att det aldrig skickades in). Vet därför inte hur personen lyckats så otroligt bra, men en del har kanske bara en inre känsla och kompass för texten och hur den ska skrivas för att funka i alla delar.
Det är sådana här guldkorn som gör arbetet ännu roligare! Jag har hela tiden anat att det finns författare där ute som är jätteduktiga, men då deras alster inte ges utrymme hos majoriteten av förlagen på den svenska marknaden idag, blir de oftast istället liggandes på något usb-minne.
Nu behöver de inte göra det längre, för nu finns vi 😉
Vi återkommer med besked till författaren, så snart vi båda läst. Det här blir med stor sannolikhet det första manus vi ger ut som fysisk bok av en extern författare under 2018.
2018 blir ett spännande år hos DareMe Publishing, m a o.

Dezmin