Etikettarkiv: Min syster

Min syster av Rosamound Lupton

Nu har jag läst ut ”Min syster” och den var riktigt bra.
Nedan baksidestexten:

Beatrice sitter och äter lunch i New York när hon får ett oroväckande telefonsamtal. Hennes syster som bor i London är försvunnen. På plats i London blir Beatrice snart varse fler detaljer om systerns försvinnande.

I takt med att obehagliga detaljer framkommer om hennes syster inser Beatrice hur lite hon vet om henne. Finns det ens någon möjlighet att finna henne? Vill hon ens bli hittad? Beatrice bestämmer sig för att göra allt hon kan för att få reda på sanningen om sin syster – oavsett konsekvenserna.

Som läsare får man följa historien i två tidsperspektiv: nutid, där Beatrice berättar för Mr Wright (som försöker utreda vad som hänt) och i dåtid, där vi får följa med tillbaka i de scener som utspelat sig. Dessa tidsperspektiv upplevde jag som lite röriga ibland, men det finns faktiskt en anledning till det, för inget är som man tror.
Luptons språk är målande och ibland aningens diffust, vilket gör att jag från början är osäker på om jag vågar lita på Beatrice.
Berättelsen är skickligt uppbyggd och det är omöjligt att gissa sig till hur det förhåller sig. Vändningen på slutet är svindlande och de sista sidorna gastkramande.
Det  här är en annorlunda spänningsroman som jag varmt kan rekommendera till den som söker efter något annat än en traditionell deckare.
Jag läste boken samtidigt som Katarina och vill man läsa hennes recension av boken kan man göra det här.

Dezmin

Bättre sent än aldrig

som det så vackert brukar heta.
Nu är i alla fall äntligen Min syster av Rosamund Lupton, tillbakalämnad på bibblan av den lånare som haft den och jag ska hämta den idag, tänkte jag.
Det har ju inte blivit så mycket läsning i sommar av naturliga skäl, men nu hoppas jag hinna med lite fler böcker.
En annan bok som jag överväger att läsa är Vanishing games, som är uppföljaren till Ghostman som jag ju också läst. Förutom att karaktären är intressant, gillar jag tonen som Hobbs har i böckerna.
Just det där med tonen är något jag reflekterat över när jag läser böcker av samma författare. Om det är en serie kan jag förstå varför man inte ändrar den, men om det är helt fristående böcker som handlar om andra karaktärer, har ju författaren alla möjligheter att ändra på den. Tonen är, trots allt, det som ger karaktärerna och berättelsen ännu mer personlighet.
Jag återkommer i alla fall om ”Min syster” när jag läst den, så får vi se vad jag tyckte.
Vad läser ni just nu?

Dezmin