Tag Archives: recension

Alla älskade Helena

Jag har läst Henrik Timms debut, Alla älskade Helena.
Boken utspelar sig i två tidslinjer: En från 2012 där man får följa polisen Pierre, som tillsammans med Sofia Hård och Mattias Fridlund utreder Helenas försvinnande.
Samtidigt får vi följa Denise som under 1998 ligger inlagd på ett mentalsjukhus.

Det är en intressant historia det här och fram tills mitten av boken har jag svårt att förstå hur Henrik ska få ihop de olika tidslinjerna, men allt har en logisk förklaring och vävs skickligt samman ju närmare slutet man kommer.
Jag får gissa ganska mycket eftersom det är väldigt sparsamt med ledtrådar, men jag gillar intrigen och karaktärerna är väldigt intressanta. Henrik mejslar skickligt ut deras olika personligheter och ända fram tills slutet funderar jag över bokens titel. Även den får sin förklaring och kanske är det just i bokens titel som den största ledtråden ligger.
Jag gillar även humorn som ibland finns med, vilket ger en extra krydda i handlingen.
Alla älskade Helena, kan jag varmt rekommendera till den som gillar spänning uppblandat med relationsintriger.
Den finns bl a att köpa hos Adlibris.

Alla älskade Helena

Dezmin

Annonser

Bilden av Sverige, av Katerina Janouch

Jag tror att alla skulle behöva läsa den här boken, men kanske främst sådana som ännu inte förstått hur debattklimatet ser ut idag och hur obekväma åsikter är helt avgörande för hur du behandlas av omgivningen.
I Bilden av Sverige, skriver Katerina om hur 2017 var för henne och hur allt började med en intervju i tjeckisk teve, där hon gav sin bild av hur det ser ut i Sverige. Det var ingen positiv bild och till följd av detta kände sig självaste Stefan Löfven nödgad att kommentera hennes uttalande.
En känd författare säger något som går utanför åsiktskorridoren och så är bollen genast i rullning. Kanske hade det lugnat sig om hon efter det valt att tiga. Ofta släpps dessa ”obekväma” människor tillbaka i värmen om de bara kliver undan från rampljuset tills folk har ”glömt” att de sagt saker man inte får säga i Sverige, eller om de pudlar.
Nu gjorde hon inte det. Hon valde att fortsätta ta upp obekväma ämnen och i boken får man följa henne månad efter månad under året. Hur t ex samarbetet med hennes bokförlag bröts, hur drevet gick och hur hon till slut bestämde sig för att starta Palm Publishing och Katerina Magasin.
Kort sagt, läsaren får följa henne under året 2017 på ett väldigt nära och personligt plan.

Den här boken är jätteviktig eftersom den dokumenterar ett Sverige där människor som inte delar bilden av ett fantastiskt land, åker ut i kylan.
Det här gäller ju inte bara Janouch, vi minns även hur det gick för Marcus Birro. Allt som krävdes för honom var en icke politiskt korrekt uppdatering på Twitter, samt en lunch med några SD-toppar, för att han skulle betraktas som persona non grata.

En del hävdar att det inte alls finns någon åsiktskorridor. Ändå ser jag aldrig dessa skriva ett enda ord om de uppenbara problem vi ser runt omkring oss, eller läser om dagligen i tidningarna. Jag ser t ex aldrig feministerna skriva om de förtryckta kvinnorna i förorterna, separata badtider för kvinnor och män, eller om de ökade antalet gängvåldtäkter som sker. Varför tror ni att de inte tar upp frågor som borde ligga dem extra varmt om hjärtat, om det inte fanns en åsiktskorridor? De är väl medvetna om att den finns, men förnekar den ändå eftersom blotta yttrandet av ovan nämnda ämnen, kommer med en tillrättavisning från någon i deras bekantskapskrets, från en kollega, eller i värsta fall från chefen eller uppdragsgivaren.
Varför är man en dålig människa som ska frysas ut från gemenskapen och helst förlora sitt jobb eller sina uppdrag, bara för att man påpekar att Kejsaren är naken? När blev verkligheten så oerhört svår att förhålla sig till? Och hur mår den som ändå vågar trotsa alla ”osynliga” gränser och säger precis det man ser?
På ett ställe i boken jämför Katerina dåtidens Tjeckien med Sverige idag. Hon skriver bl a att det var enklare att förhålla sig till vad som var förbjudet att säga i hennes hemland på den tiden eftersom det fanns tydliga gränser för vad du fick och inte fick tycka. I Sverige finns det inget direkt förbud mot vissa åsikter, ändå gör det faktiskt det, bara att ingen vill antyda det högt, för det skulle innebära att vi har en begränsad yttrandefrihet.

Bilden av Sverige

Jag tror att Bilden av Sverige är extra viktig för sådana som ännu inte insett vad som händer med den som yttrar obekväma åsikter. Vad som händer med den som inte klarar av att tiga kring de problem som faktiskt finns i landet och hur man blir behandlad om man vägrar rätta in sig i ledet.
Yttrandefriheten kan aldrig tas för given och åt det håll vi går idag, är jag djupt oroad för att det tyvärr bara kommer att bli värre innan gemene man vaknat upp och insett varthän det barkar.
Jag hoppas att den här boken ska få en och annan att lyfta blicken lite, innan det är försent. Att några fler vaknar och ser vad som håller på att hända med ett land som en gång i tiden var ett av de bästa länderna att bo i.
För, man behöver inte hålla med den man diskuterar med, jag har många vänner vars åsikter jag inte delar, men man måste också kunna skilja på sak och person. Klarar man inte av att göra det, är man en av dem som jobbar hårdast för att åsiktsfriheten ska begränsas.
Min önskan är att det någon gång i framtiden ska vara okej att tycka vad man vill, utan att det ska få konsekvenser. Vi har en lång väg kvar innan det blir verklighet, men Bilden av Sverige är en väldigt god början.
Läs den och fråga dig själv om du tyckt att det som Katerina fått utstå varit lika okej om det drabbat dig? För oavsett vilka åsikter vi har, går nämligen ingen säker för att det en dag kan vara just du som drabbas.
Bilden av Sverige går bl a att beställa hos Adlibris.

Dezmin

Leah Quiller: Gärningen

I uppföljaren till Leah Quiller: Begynnelsen, som heter Leah Quiller: Gärningen, börjar handlingen med ett mord på Samuel Isaksson där mördaren ristat in ett hakkors på hans bröst.
Leah och hennes medarbetare börjar sökandet efter någon som är antisemit eller homofob (eventuellt båda delarna) eftersom Samuel var homosexuell.
Samtidigt försvinner en dotter till en av Leahs medarbetare. Moa är bara sexton år och de gör sitt bästa för att försöka hitta henne innan det är försent.

Ramona Fransson har i uppföljaren skapat en spännande historia och dessutom vävt in verkliga fall i handlingen, något jag uppskattade. Jag gillar de fortsatta politiskt inkorrekta inslagen och även att man som läsare får veta mer om Leahs bakgrund. Något som också nystas upp längs handlingens gång, vilket ger ännu en dimension till hjältinnan i trilogin.
Leah Quiller. Del 2, Gärningen
Boken går snart att köpa bl a på Adlibris.

Nu ser jag fram emot den sista delen som släpps redan i augusti!

Det här blir sista inlägget innan jag tar en liten paus från bloggandet, men jag är snart tillbaka igen. Trevlig helg! 🙂

Dezmin

Skuggvinter av Louise Baumgärtner

Dags för ännu en recension.
Skuggvinter är en spänningsroman och jag börjar med baksidestexten som jag hämtat från Adlibris.

Alices och Markus relation vacklar, trots att de snart ska bli föräldrar. När expojkvännen Sebastian återigen kommer in i hennes liv, som annars mest består av högskolestudier och fredagsmys, kan hon inte föreställa sig hur det kommande vinterhalvåret ska förändra allt. Och innan våren gryr kommer någon att dö.
Under hösten dras Alice allt snabbare in i något hon inte kan kontrollera. Samtidigt tar triangeldramat en ny vändning när någon börjar kommunicera med henne via anonyma lappar. Avsändaren finns i hennes direkta närhet och vet precis vad Alice sysslar med. Men är det ett försök att varna henne eller göra henne illa?

Skuggvinter

Jag gillade verkligen boken. Stundtals var den riktigt nervkittlande och man vill hela tiden veta hur det ska gå för Alice och vem som skickar henne de anonyma lapparna. Hennes förhållande med Markus hänger verkligen löst och jag undrar hur det ska sluta för dem.
Louise debuterar med den här boken och visst finns det en del saker som kunde ha slipats lite mer, som att gestalta bättre på vissa ställen, en del klyschor som kunde ha städats bort, samt rensa bort en hel del ”plötsligt”.
Men, sammantaget är det här en riktigt bra debut med levande karaktärer och fina miljöskildringar!
Jag kan varmt rekommendera boken och ser fram emot att läsa mer av Louise 🙂
Boken går bl a att köpa här.

Dezmin

Leah Quiller skipar rättvisa två gånger

Jag har läst Ramona Franssons senaste bok om Leah Quiller.
Det är den första boken jag läst av henne, även om hon skrivit många tidigare, och det här är första boken i en trilogi.
Först lite om handlingen:
Leah Quiller har en gång i tiden blivit överfallen och våldtagen. Gärningsmannen återfanns aldrig.
Hon väljer att utbilda sig till polis i hopp om att kunna hjälpa andra våldtäktsoffer och nu vid trettiofem års ålder är hon utsedd till spaningschef för den nya sexbrottsroteln i Göteborg.
Åren som polis har gjort henne djupt besviken på den urusla rättvisan för brottsoffer och nu gör hon det alla vill, men ingen vågar: skipar rättvisa två gånger.

Kriminalkommissarie Leah Quiller skipar rättvisa två gånger Begynnelsen

Det här är den mest politiskt inkorrekta romanen jag läst i år. Jag tycker det är bra att Ramona sätter ljuset på gruppvåldtäkter och hur brottsoffren efter sådana får kämpa vidare, medan gärningsmännen ofta går fria, eller döms till löjligt låga straff.
Jag gillar också hur Fransson skapat en hjältinna som dels lever under två olika identiteter och dels tampas med sitt förflutna, det gör att man som läsare förstår henne, även om hon ibland handlar utanför regelverket.
Det är väldigt modigt av Ramona att skriva en bok som förhåller sig till hur det ser ut i verkligheten, utan att försköna, eller sminka sanningen.
Därför kan jag varmt rekommendera boken till alla som vill läsa om ett fenomen som på senare tid blivit vanligt i Sverige och konsekvenserna det får för brottsoffren.
Den går bl a att köpa här.

Dezmin

Snapshot av evigheten

Clas G Johnson har skrivit några böcker före den här, men jag tror att det är hans första skönlitterära bok.
Nedan baksidestexten som jag tagit från Adlibris:

Thomas Corrinder, 26 år och nattklubbskung, träffar av en händelse på sin älskarinnas dotter, Maria, 16 år. Hon ska till Frankrike över sommaren och Thomas, fascinerad av den unga flickan, åker utan betänkande efter. De upplever en passionerad vecka i Paris, men deras historia håller inte för prövningar på hemmaplan. De skils åt och Thomas åker utomlands för att arbeta. Han kommer tillbaka först när pappan dör tio år senare. Maria är då gift med Thomas bror Edvard och de har två barn. Den gamla förälskelsen flammar upp igen – intensivare än någonsin.

Thomas och Marias kärlek är ett snapshot av evigheten, det stora mysteriet som står över själva tillvarons villkor, och som kan få ödesdigra konsekvenser.

Snapshot av evigheten är en tidlös och intensiv historia om förbjuden kärlek och om att brottas mot omvärldens normer och sitt eget förnuft.

Min första tanke när jag börjar läsa är hur märkligt den är uppbyggd. Det tar mig säkert 40 sidor innan polletten trillar ner och jag förstår det stilistiska greppet. För det är nästan uteslutande i ögonblicksbilderna av vändpunkter och intensiva möten som läsaren får följa huvudpersonen, Thomas. Det skvallrar förvisso titeln om, men det är ju inte alltid man tänker på titeln medan man läser en bok.
Den har ett målande, stundtals poetiskt, språk och skildrar en förälskelse mellan två människor där förutsättningarna för ett stadigt förhållande är minst sagt komplicerade.
Det enda jag stör mig lite på är dialogerna. Det känns inte som boken skulle utspela sig i nutid eftersom de flesta som är unga idag uttrycker sig på ett annat sätt än karaktärerna i boken gör. Hade det inte varit för ringen Maria har i näsan och andra kännetecken som skvallrar om vår samtid, hade jag varit säker på att den utspelat sig betydligt längre bak i tiden.
Ett exempel är detta:

”Men okej då, jag är väl jätterutten. Jag borde säga att det är förskräckligt att mafiosos och pengar styr världen och att jag kämpar för att rättvisa och jämlikhet ska råda överallt. När jag blir intervjuad i tv kommer jag att säga det och bli beundrad för min rakryggade vishet. Men egentligen är det du som har rätt. Världen ser förjävlig ut och människan är ett monster.”
”Då vet jag ett skvatt i alla fall.”
”Du får inte vara naiv. Du måste anpassa dig.”
”Skulle inte falla mig in.”
”Jo, du måste anpassa dig om du vill ha något inflytande över din existens.”

Men, det är en intressant kärlekshistoria, som blir väldigt spännande mot slutet och när man vant sig vid den annorlunda dramaturgin, flyger sidorna förbi.
Vill man läsa en bok som väcker tankar kring kärleken, hur vi förhåller oss till den och hur den påverkar oss, kan jag varmt rekommendera Snapshot av evigheten.
Den går bl a att köpa här.

Snapshot av evigheten

Dezmin

Besatthetens inferno

Det här är egentligen inte ett recex i den bemärkelsen att någon författare eller något förlag har hört av sig och bett mig recensera boken.
Jag blev väldigt nyfiken på boken och eftersom Besatthetens inferno, skriven av Lennart Matikainen och Rickard Carlsson, har ett viktigt tema följer därför mina tankar och åsikter om den här.

Boken handlar om en hänsynslös mördare som är något så ovanligt som både massmördare och seriemördare. För den som eventuellt inte vet skillnaden, kan jag lite snabbt förtydliga detta. En massmördare är en person som mördar flera personer samtidigt, medan en seriemördare är någon som också mördar flera personer, men vid olika tillfällen. Den här karaktären hinner ägna sig åt båda delarna.
Läsaren får i ett tidigt skede veta vem mördaren är och varför han har ihjäl sina offer och spänningen ligger i att få reda på om polisen ska lyckas stoppa honom, eller om han ska komma undan. Jag kan avslöja så pass mycket att motivet är hämnd, utan att för den sakens skull spoila något.
Som läsare får man inte bara följa polisen och gärningsmannen, utan även andra karaktärer som på ett eller annat sätt har en anknytning till förövaren.
Gärningsmannen skyr inga medel i jakten på revansch och inspireras även av en scen ur När lammen tystnar, dock handlar det inte om att äta sina offer. Leif GW Persson ges ett mindre utrymme i handlingen också.
Temat berör frågeställningen kring vad som händer när de mest utsatta i samhället blir svikna och konsekvenserna därav.
Det förekommer en del samhällskritik mot polisorganisationen och socialtjänsten. Här hade författarna gärna fått ta ut svängarna ännu mer, då jag tror det är bra om sviktande samhällsfunktioner blir dokumenterade inför framtiden. För när vi läser böcker tar vi ju även del av rådande problematik i den tidseran. Om jag förstått saken rätt tänker författarna skriva fler böcker, så kanske lyfts sådana ämnen mer och får större utrymme i nästa bok.

Det här med rättvisa och hämnd är både intresseväckande och fängslande teman eftersom de behandlar frågeställningar kring vad som händer när brottsoffer inte får upprättelse, eller far illa p g a exempelvis bristande samhällsresurser. I det här landet har vi ju inte ett så fungerande rättsväsende som man många gånger önskat, varför ämnet också är mycket aktuellt.
Vill man läsa en bok som innehåller massor med mord och där man har förståelse både för protagonisterna och antagonisten (eller är kanske antagonisten i själva verket protagonisten?), ska man helt klart läsa Besatthetens inferno!
Utöver det har den ett ämne som ytterst sällan ställs på sin absoluta spets som det gör i den här boken. Den går bl a att köpa här.

Besatthetens inferno (inbunden)

Dezmin

Vänstertrafik av Kurt Levlin

Vänstertrafik är en novellsamling där den röda tråden som binder texterna samman är de ögonblick som förändrar människors liv.
Vi får följa tillvaron i olika karaktärers tillvaro och på olika platser i världen. Det är inga muntra situationer som skildras och en del av novellerna är riktigt mörka.
Det är spännande läsning från början till slut, för man blir nyfiken på vilka de här människorna är och hur deras situationer ska vända. Kommer de att vända i en positiv riktning, eller blir det bara ännu mörkare för dem?
Det är svårt att skriva ingående om någon av novellerna, utan att avslöja för mycket, men det är alltid intressant att läsa om livsöden och karaktärer som man förstår sig på, även om de ibland hanterar problemen på ett sätt som inte alltid känns helt rationellt. Någon försöker t ex att vinna tillbaka sin otrogna ”bättre” hälft. Det var en av novellerna där jag helst velat kliva in i handlingen och säga: ”Men be honom fara och flyga istället.” Samtidigt väcker det tankar (och kanske en viss förståelse också) kring varför en del människor väljer att stanna hos en partner som bedrar dem.
Vänstertrafik är en novellsamling som jag varmt kan rekommendera. Den är bara på 140 sidor, men alla korta berättelser bär på ett tema som tvingar läsaren att lämna sin egen tillvaro för en stund och reflektera över andra människors beteenden i utsatta situationer.
Vänstertrafik
Novellsamlingen finns bl a att beställa här.
Dezmin

Då var påsken slut

Hoppas att ni alla hade en fin påskhelg och hann äta mycket godis.
Själv var jag gräsänka under hela påskhelgen då maken åkte ner till Ljungby för att hämta en motorcykel han hade kvar där. Detta tog honom hela påskhelgen och därför fick jag ägna ledigheten precis hur jag ville, utan att behöva ta hänsyn till någon annans önskemål. Bra va?
Recensionerna på Wicked Game har också börjat komma nu. Bokpool skriver om boken här och Carola har recenserat den här. Extra roligt att se att det jag försökte åstadkomma med den verkligen har gått fram 🙂

Idag tar jag tag i vardagen igen och främst i planeringen ligger nästa redigeringsvarv av fyran i Limboserien efter att ännu en testläsare kommit med finfina synpunkter.
Den har ännu inget namn. Tror det här är första gången som jag har jättesvårt att hitta en bra titel.
Någon fler än jag som har det här problemet? Man vill ju liksom att den ska passa boken och samtidigt göra eventuella läsare nyfikna.

Dezmin

Generation Loss

Sådär ja, då var även nästa bok utläst, Generation Loss av Elizabeth Hand.
Kortfattat handlar boken om Cass Neary, som under sjuttiotalet fick sina femton minuter i rampljuset när hon gav ut en fotobok med kända punkmusiker.
Trettio år senare är hon nedgången av sitt knarkande och bortglömd sedan länge.
Hon blir kontaktad av en gammal bekant som skickar henne för att intervjua en skygg fotograf som bor på en ö utanför Main. Väl där hamnar hon i en gåta som är decennier gammal, där folk och djur spårlöst försvinner.

Boken beskrivs som en ”litterär thriller”. Jag har aldrig tidigare läst en sådan och litterär är den i allra högsta grad. Hand har skickligt använt Cass sätt att relatera till sin omvärld i form av fotografier, varför just paralleller mellan bilder och hur verkligheten ser ut, ständigt återkommer. Språket är också väldigt snyggt.
Problemet med den är att den inte blir särskilt spännande förrän de sista hundra sidorna ungefär. Men, gillar man långa miljöbeskrivningar och ändlösa förklaringar av hur man kan använda sig av olika metoder för att manipulera foton, då kommer man att älska boken.
Cass är förvisso ingen trevlig person, men jag tycker inte att hon går att jämföra med Flynns kvinnliga karaktärer, då Cass känns alldeles för nedgången och tragisk.
Det blir nog inga fler böcker för min del av Hand, men om man inte är kräsen när det gäller tempo och spänning, kommer man alldeles säkert att gilla den.

Dezmin