Etikettarkiv: redigering

Sista genomgången av manuset

Nu har jag fått tillbaka manuset efter en sista testläsning.
Precis som jag själv upplevde, tyckte även testläsaren att manuset blivit mycket tajtare och det lustiga är att jag bara gjort små justeringar. Ibland hjälper det att bara ta bort några enstaka meningar och förstärka symboliken istället.

På tal om symbolik, jag testade den på den sista testläsaren för att se om även en mer underliggande symbolik kunde funka. Alltså, en symbolik som man som författare inte skriver ut, utan som lämnas odefinierad för att en del läsare kanske ska upptäcka den.
Jag tror att jag kanske ska förstärka den så den inte går någon förbi eftersom den har en central roll, men samtidigt kanske det är roligare om det får bli något som läsaren eventuellt får upptäcka själv?
Vad tycker ni?
Jag har ett perfekt ställe som jag kan stoppa in förtydligandet på i så fall, utan att det skaver. Men frågan är kanske om man ska låta vissa underliggande hintar vara mer subtila?
Det är förstås en smaksak, men berätta gärna vad ni tycker 🙂

Dezmin

2020

Nytt år och nya utmaningar.

I år är i alla fall planen att färdigställa manuset till Mig skall intet fattas, så det blir en bok av det.
Jag påbörjar nästa redigeringsrunda ganska snart och det kommer att ta tid, för nu ska allt liksom fogas samman. Det kommer att bli den svåraste redigeringsomgången, men jag har haft tid att fundera mycket över manuset medan jag låtit det vila och nu vet jag hur jag ska få ihop det så att det ska fungera som jag vill. Hur jag ska få in temat och undertexterna utan att det skaver någonstans.

I år har vi valt att leja bort även årsredovisningen för förlaget till redovisningskonsulten. Det känns också bra eftersom det tog en hel del tid i anspråk och då det rullar på bättre nu, så behöver vi inte heller känna att vi måste snåla på vissa saker.

Vad har ni för planer för 2020?

Dezmin

Dags att skriva om

Nu har jag fått feedbacken på mitt manus från sista testläsaren.
Problemet är inringat, men för att åtgärda detta krävs större omskrivningar av delar av texten.
Det här är något som jag aldrig behövt göra förut, det har vanligtvis rört sig om små justeringar, aldrig en omskrivning av den här omfattningen.
Skulle därför behöva lite råd och tips kring hur ni som gjort detta tidigare gör.
Raderar ni allt som ni behöver skriva om, eller behåller ni de fåtalet delar i avsnittet som fungerar och endast raderar det som måste skrivas om?
Eller, har ni andra tips om hur ni gör vid sådana här tillfällen?

Dezmin

Sommartempo

Det märks att folk gått in i ”sommarläge” redan, för tempot börjar trappas ner mer och mer.
Själv är jag också där, åtminstone vad det gäller förlagssidan. Vi kan nog säga att vi äntligen fått lite andrum där, eller vad säger du Katarina?
På skrivarsidan är det dock snart dags att ta nya tag. Testläsare nummer två kommer snart att börja skicka de delar hon hunnit gå igenom allt eftersom hon avverkar dem. Ibland är det bättre att ta texten pö om pö, då blir det inte så mycket på samma gång.
Jag är inte säker på att boken blir klar till hösten, men jag siktar på det i alla fall, så får vi se hur det blir.

På tal om böcker har jag i alla fall äntligen en bok som jag blev riktigt nyfiken på och så snart den landat hos mig och jag läst den, kommer recensionen. Jag hoppas verkligen den är så bra som jag får för mig att den är och att jag hinner läsa den innan nästa tisdag.

Hur ser era planer ut just nu?

Dezmin

 

Snart häxhelg

och manuset ser ut att ha goda chanser att få följa med till Blåkulla där det kan stanna på obestämd tid.
Jag har aldrig gillat redigeringsfasen, men det här är värre än någon av tidigare gånger. Jag måste verkligen uppbåda all styrka för att sätta mig med manuset och när jag väl gör det, går det i snigelfart. Varför? Jag vet faktiskt inte, men känslan av att det saknas något väldigt fundamentalt, gör sig ständigt påmind.
Det suger ut energi ur mig, så till den milda grad att jag förra veckan inte ens orkade blogga. Stundtals undrar jag om det är något omen. Kanske bör jag på riktigt inte skriva det här. Ibland ska man inte förringa tecknen. Jag gillar intrigen, men det hjälper ju inte om allt annat känns fel.
Jag försöker peppa mig med att det ännu inte nått någon testläsare och de brukar ju kunna peka ut vad som behöver åtgärdas, så jag kanske inte behöver fästa någon större vikt vid det just nu. Frågan är nog om jag ens lyckas ta mig genom första redigeringsrundan så att jag kan skicka det till den första testläsaren?

Jag fortsätter kämpa på, så får vi se var det slutar.
Kommer dock att ta långledigt från det under påsken i hopp om att uppbringa lite ny energi. Försöka vara utomhus om det blir fint väder och eventuellt äta lite godis 😉
Hur ska ni tillbringa påsken?

Dezmin

Mycket nu

Då var jag färdig med redigeringsrunda två. Jag ska avvakta lite till innan jag skickar till sista testläsaren. Jag behöver fundera på ett par saker till i manuset och om jag ska ändra dessa eller inte.
Under den här veckan bör också provtrycket på Samfundet dyka upp i brevlådan. Blir spännande att se om den blir som jag tänkt det 🙂

I övrigt har jag ett nytt gäng att hålla skrivarkurs för, så jag ska förbereda mig lite idag för kvällens kurstillfälle. Samt att det är en del annat som händer på förlagsfronten också som vi har att pyssla med. Vi fick bl a in ännu ett manus som håller för utgivning, vilket vi är fantastiskt glada för. Nu på fredag släpper vi vår första externa författare och hans e-singel ”Onda gärningar”.
Den som läser e-böcker och recenserar, får gärna höra av sig till info@dareme.se för recex på den.

Som ni märker är det full fart den här veckan och även om det är mycket, är det samtidigt väldigt roligt.
Då ska jag bara dricka några koppar kaffe till, så jag får fart på dagen 😉
Hur går det för er andra med allt?

Dezmin

Redigeringsrunda ett – check!

Jag ökade tempot lite på redigeringen och har lyckats köra första redigeringsvarvet under den här veckan, blev klar igår kväll.
Nu har manuset åkt iväg till första testläsaren och det känns verkligen befriande att få lämna ifrån sig historien till någon annan. Mycket beroende på att jag levt så intensivt med det den här gången. På fyra veckor har jag dels skrivit råmanuset och dels hunnit redigera det ett varv, så nu behöver jag få vila ifrån det.
Men, ingen rast för det. Nu börjar jobbet med omslaget till Samfundet (fyran i Limboserien) dock tänkte jag ta mig friheten att vila under helgen i alla fall 😉
Vi har inget inplanerat i helgen heller, så jag ska mest ta det lugnt.

Hur går det för er andra med allt och har ni några speciella planer i helgen?

Dezmin

Fördjupningar

Marie undrade i mitt tidigare inlägg varför uppföljaren varit svårare att skriva än WG. Jag tänkte att jag kan ta den frågan redan nu eftersom jag tror mig veta exakt varför och behöver således inte grunna mer kring vad det kan ha berott på.

Att skriva i första person är på många sätt väldigt annorlunda än att skriva i tredje, kanske mest för att man kommer karaktären så nära. I tredje person har man som författare större distans till karaktärerna, både på gott och på ont.
I WG var HP en kvinna och eftersom jag är kvinna själv var det oändligt mycket enklare att veta exakt hur mycket jag kunde ta ut svängarna utan att riskera att det blev för osannolikt, eller icke trovärdigt.
I uppföljaren är det den andra karaktären man följer och eftersom jag inte gör listor där jag staplat upp all bakgrundsinformation kring karaktären, utan låter sådant komma fram medan jag skriver om den, insåg jag mot slutet att mycket av redigeringen den här gången kommer att handla om att fördjupa karaktären. Det får jag förvisso göra annars också, men den här gången saknas väldigt mycket bakgrund för att karaktären ska bli ”levande”. Jag är ganska säker på att det beror just på att även uppföljaren är skriven i första person och dessutom är HP en man. Det är extremt svårt att veta hur mycket jag vågar ta ut svängarna utan att det ska kännas osannolikt. Detta trots att jag tycker mig ha ganska bra koll även på män och deras agerande i olika situationer.
Det är helt enkelt berättarperspektivet som ställt till det för mig.
Så, under första redigeringsvarvet ska jag fundera mer på bakgrunden och hur den här personen är. Vad har format honom och vilka är hans livserfarenheter?
Hans åsikter är jag ganska klar över, men allt det andra är ett oskrivet blad.
Därför kommer jag också att be min första testläsare att fundera över vad man vill veta om honom, jag tänker att sådant kan hjälpa mig att hitta fler infallsvinklar kring bakgrunden.
Någon fler än jag som också stött på det här problemet? Speciellt om ni råkar ha det motsatta könet i första person.

Dezmin

Redigeringen

Mitt skrivliv föreslog att jag skulle blogga om redigering, hur jag jobbar med den och gärna ge några tips.
Hehe, de som följt den här bloggen ett tag vet att just redigeringen inte är min favoritsyssla. Jag har förvisso förlikat mig med den fasen på senare tid, men att skriva nytt är fortfarande det jag tycker är roligast.
I alla fall, för att slippa redigera väldigt mycket, försöker jag alltid att landa råmanuset så ”rätt” som möjligt. Jag tänker t ex på att inte hamra ner långa transportsträckor som ändå kommer att behöva strykas i redigeringen. Eftersom jag i princip inte vet något alls om handlingen när jag skriver, koncentrerar jag mig istället på att berättelsen får vändningar och att huvudintrigen hela tiden står i centrum, samt att något driver den framåt.
När jag sedan börjar redigera brukar det därför nästan uteslutande handla om att fördjupa och förtydliga karaktärer eller händelser. Så det brukar jag försöka åtgärda i första redigeringsrundan. Därefter skickar jag manuset till den första testläsaren. Responsen därifrån brukar inte sällan innehålla frågor som har att göra med logiska luckor.  Så, i nästa varv täpper jag till sådana. Sedan åker manuset iväg till testläsare nummer två. Den responsen handlar ofta om grammatiska missar. Ibland även någon fler logisk lucka som den första testläsaren missat. Då och då använder jag även en tredje testläsare, men aldrig fler än så. Min erfarenhet är att ju fler testläsare man involverar, desto viktigare är det att man verkligen vet vad man vill med sin text, för annars kan man lätt bli förvirrad av responsen om testläsarna börjar påpeka olika saker. Bäst är när alla uppmärksammat samma sak som skaver, då är det inget snack om saken, då ändrar jag det genast.
Jag läser bara hela manuset när jag redigerar första varvet, innan manuset åker iväg för testläsning. Därefter läser jag endast stycken med kommentarer. När jag redigerat efter dessa, läser jag igenom hela manuset igen och hittar då ofta småsaker som jag justerar. Därefter blir det ju en del korrekturvarv också.
Vi jobbar ju alla så olika när det gäller både att skriva råmanuset och att redigera, men om jag ska lämna något tips får det kanske bli följande: Ta en sak i taget. Alltså, i första varvet koncentrerar man sig på handlingen och att den tajtas till och att fördjupa, förtydliga och gestalta. I nästa att logiska luckor täpps igen. Då kan man i varvet därefter gå in noggrannare på språket och koncentrera sig helt och hållet på den delen. Tar man allt i samma redigeringsvarv är det nog lättare att man missar något.
Framförallt tycker jag att redigeringen ska få ta tid, för ibland behöver man grunna lite på vissa delar. Speciellt om testläsaren anmärkt på något som man är osäker på om man bör ändra. Eller att vederbörande uppfattar något på ett helt annat sätt än jag tänkt det. Då brukar jag alltid fråga mig varför det uppfattas på ett annat sätt och vad jag kan göra för att åtgärda det.
Till nittionio procent brukar testläsarna ha rätt och därför ändrar jag nästan uteslutande efter deras kommentarer. Den sista procenten rör ofta småsaker där jag känner att jag vet vad jag vill med hur t ex en karaktär uttrycker sig, och då låter jag bli att ändra det.
Har man hittat riktigt duktiga testläsare, behöver man inte anlita någon lektör, så det får bli mitt sista tips. Försök att hitta testläsare som både vågar vara tuffa och ärliga, samt givetvis sådana som själva är insatta i hantverket. Ta sedan till dig responsen med ett öppet sinne. För det är ju på testläsarna du testar texten första gångerna. Om de reagerar på saker, kommer med största sannolikhet även läsarna att göra det när texten antagit formen av en bok.
I slutändan vill du ju att slutprodukten ska bli så bra som möjligt, eller hur? Därför är redigeringen den viktigaste delen i processen. Tycker jag i alla fall 🙂

Dezmin

Fyran i Limboserien

De senaste dagarna har bestått av väldigt mycket slit, men nu börjar det lugna ner sig något.
Nästa steg i min planering är att så fort allt jobb kring WG börjar avta, ska jag ta tag i redigeringen av fyran i Limboserien (som ännu inte fått något namn). Det kommer att bli väldigt spännande eftersom manuset legat orört i snart ett och ett halvt år 😮
Jag har fått kommentarer från testläsaren jag skickade det till, men inte ens börjat redigera efter dem. Faktum är att det gått så lång tid att jag knappt minns intrigen längre, så det blir som att testläsa ett manus från någon kollega, trots att jag skrivit det själv.
Inget manus har legat orört så här länge och det ska bli intressant att se om det är en fördel eller en nackdel. Nackdelen är antagligen att jag inte har någon susning alls om hur jag tänkt, eller vad planen med intrigen var. Fördelen är nog att jag verkligen kan se på precis allt med nya ögon. Jag kommer ihåg några brottstycken, men det är allt.
Någon av er som låtit något manus ligga så här länge?
Och om ni haft det, hur var det att börja redigera det? Lättare än annars, eller svårare?

Dezmin