Kontroversiella ämnen

Idag bloggar Johannes Pinter om ett ämne som ju ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Det här med att skriva om kontroversiella ämnen är inte det enklaste, det fick jag själv erfara när Lex Limbo nådde sina läsare. Den första att uppröras var recensenten på Litteraturmagazinet (obs. varning för mindre spoiler om man läser recensionen).
Johannes skriver bl a:

Det är en knepig balansgång, det där med att välja ett kontroversiellt ämne.

Men om man är medveten om att ämnet man valt är kontroversiellt, och väljer att gå vidare och skriva en text om det. Då är det nog smart att ”mellan raderna” försöka förmedla att man tycker moraliskt rätt i frågan (om man gör det). Och inte vara för explicit (för att undvika att den provocerade läsaren får ytterligare något att uppröras över). Och bemöda sig om att uttrycka sig på ett respektfullt sätt, och hålla rätt ton och nivå. Då är det värt ett försök.

Men. Å andra sidan.

Är det inte risk att det blir en väldigt urvattnad text om man med alla medel försöker hålla sig på rätt sida om PK-stängslet? Varför ska man skriva kontroversiella saker om man ska fila ner alla vassa kanter? Är det inte lika bra att ge fan i hela grejen om man inte vågar rusa med huvudet före in i kaklet?

Jag håller med honom, det är en knepig balansgång. Personligen valde jag ju det sista alternativet. För om jag hela tiden måste visa någon form av ”moralisk riktig ståndpunkt” förlorar hela grejen sin poäng.
De allra flesta tycks ändå klara av att läsa en roman och förstå att det är en fiktiv historia. Visst får man vara beredd att ta en del ilska om man väljer ett kontroversiellt ämne, men om jag t o m i en påhittad historia måste tänka på att vara politisk korrekt, vad har jag då vunnit på att förmedla den? Är inte hela poängen att försöka förstå ett fenomen, eller att skapa en nyanserad bild av varför vissa människor väljer en annan väg?
Jag tänker att det är en viss skillnad mellan att ”ursäkta” ett beteende och att ”hitta en förklaring” till det.
Fördelen med att skriva om sådana här ämnen är i alla fall att man blir relativt ensam om temat som sådant. I alla fall om jag utgår ifrån svenska författare.

Nu är vi snart framme vid en ny korromgång på Den gyllene rockaden. Hur uppföljaren i Limboserien tas emot återstår förstås att se. Jag kör i alla fall vidare på det här så får vi se hur det går för Jesse, Olivia och alla de andra 🙂

Dezmin

16 svar till “Kontroversiella ämnen

  1. Som alltid, ett mycket bra inlägg och jag håller med! Trevlig helg! Kram

    Gilla

  2. Det var därför jag gillade boken och jag väntar ivrigt på uppföljaren 😀

    Gilla

  3. Limboserien – herregud vad jag önskar att jag kommit på ett sånt briljant namn! Annars: vi tycker helt lika i frågan! Tack för pingbacken!

    Gilla

  4. Jag tycker du gör helt rätt! Moraliska ståndpunkter tycker jag gör sig bäst utanför böckernas värld 🙂

    Gilla

    • Det tycker jag också 🙂 Vi möts ju av dessa ståndpunkter nästan dagligen i vardagen, så lite andrum kan man väl få i en roman. Dessutom är det intressant att utmana invanda tankemönster också 🙂

      Gilla

  5. En väldigt oprofessionellt skriven recension skulle jag säga! Av Litteraturmagazinet borde man kunna förvänta sig lite mer! Låter mer som hon skriver om sina politiska ståndpunkter än kvalitéerna i din bok.
    Nåja, jag är i alla fall glad att din röst gör sig hörd på nätet och i böcker och bara jag är klar med min research inför nästa bok ska jag läsa båda två! 🙂
    Tar mig friheten att komma med ett boktips, Intervju med en seriemördare av Kalle Segerbäck. 🙂

    Gilla

    • Ja, man tycker att hon kunde ha lagt sina egna ståndpunkter åt sidan och koncentrerat sig på själva strukturen och kvalitén i boken istället.
      Tack, Maja! Även du hör ju till den här kategorin, även om du valde ett annat ämne. Och så Kalle förstås. Jag gillade ju även hans bok 🙂
      Det ska bli jättespännande att höra vad du tyckte när du läst dem sen 🙂

      Gilla

  6. Om du skulle ha ett PK filter på när du skriver så skulle boken bli väldigt tråkig.. Våga stick ut. 🙂

    Gilla

  7. Man måste ju få ta ut svängarna när man skriver, annars kan det ju bli riktigt tråkigt.

    Gilla

  8. Jag tycker att det låter som en märklig inställning att man ska ha ett moraliskt riktigt ställningstagande inklämt mellan raderna. Vem avgör vad som är rätt? Och hur skulle det gå till att göra det, för om karaktären tycker och gör på ett sätt så kan den ju inte gå omkring och tycka åt andra hållet samtidigt utan att det blir förvirrande. Men allra mest, varför skulle just ett visst sätt att se vara det enda möjliga?

    Gilla

    • Precis! Men om man nu utgår ifrån vad som är ”moraliskt rätt” skulle antagligen Olivia har gjort ett annat val på slutet t ex. Fast jag håller helt med dig, vem har rätt att avgöra sådant.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s