Bestraffaren

Bestraffaren av debutanten Pia Kask handlar om följande:

Den fiktiva kuststaden Wästholm skakas av morden på två tonåringar. Först verkar morden slumpmässiga, men när ytterligare en flicka försvinner och dyker upp svårt skadad står det klart för civilutredaren Hannah Fors och kriminalinspektören Henrietta Rollins att det handlar om en seriemördare.
Hannah upptäcker en koppling mellan offren som går långt bak i tiden – kan mördaren vara någon som väntat i tjugo år på att ta ut sin hämnd? Rollins avfärdar teorin men Hannah kan inte släppa tråden. Samtidigt konfronteras Hannah med sitt eget mörka förflutna, och hemligheter som hon till varje pris måste dölja hotar att ödelägga den redan bräckliga relationen med Rollins.

Bestraffaren

Jag tycker att berättarstilen liknar Gillian Flynns, men även till viss del Elizabeth Hands och eftersom jag uppskattar båda författarna (mycket just p g a nämnda berättarstil) fastnar jag genast för boken. Dessutom är den skriven i korta kapitel, hurra för det!
Den börjar väldigt lovande, karaktärerna är snyggt gestaltade och jag har ju en förkärlek för den svarta humorn, därför var det roligt att läsa två böcker i rad av svenska författare som behärskar den fint.
Problemet är detsamma som hos många andra debuterande författare, det blir alldeles för många namn att hålla reda på. Dessutom blir en del karaktärers namn ledtrådar i sig, något jag inte tror var författarens avsikt.
Jag koncentrerar mig således på de karaktärer som är väsentliga för handlingen: Hannah och Henrietta. Samt det fåtalet karaktärer som rimligen kan vara mördaren.
Om man är en inbiten deckarläsare, förstår man vem Hannah är när hennes mörka förflutna börjar rullas upp och långt innan det avslöjas, men det gör inte så mycket för det är inte det som huvudintrigen går ut på. Anledningen att jag räknar ut det beror på att nästan alla mörka bakgrundshistorier har liknande upplägg, dessutom är ledtrådarna lite för avslöjande, men jag tycker att Pia ändå gjort det bra med tanke på att det här är ett förstlingsverk. Historien känns genomtänkt.
Huvudintrigen då? Den är också lite för enkel att räkna ut för någon som läst många böcker i genren och jag skulle vilja förklara varför, men det går inte för då spoilar jag. Dock har lösningen en liten twist som blir överraskande och som är avsevärt svårare att förutse. Ett tag misstänker jag nämligen att den jag tror är mördaren, istället har lejt en av de personer som Hannah träffar vid ett par tillfällen (hon möter många, så det här är ingen spoiler). Det visar sig vara både rätt och fel kan man kanske säga, utan att avslöja för mycket.

Det jag gillar mest är att Pia tagit ut svängarna något när det gäller de kvinnliga karaktärerna och gett dem både osympatiska och mindre smickrande drag. Det är sällan man läser om sådana karaktärer av svenska författare. Om huvudkaraktären är en kvinna, är det uppenbarligen viktigt att inte göra henne för kall eller beräknande, utan att samtidigt balansera upp det med några varmare egenskaper. Jag tänker att det hade varit trevligt med fler karaktärer à la Amy Dunne, Libby Day, eller Cass Neary i den svenska deckarfloden. Smarta, men inte speciellt tilltalande som kvinnor. I Bestraffaren platsar Henrietta bland dessa och därför gillar jag henne bäst. Även om likheterna till de manliga motsvarigheterna av kriminalinspektörer blir något för tydliga för att Henrietta ska ”stå på egna ben”.
Det hade varit spännande om Pia vågat lite mer så att karaktärerna stuckit ut ordentligt. En kvinnlig motsvarighet till Evert Bäckström hade varit uppfriskande att läsa om t ex. Men, som jag ofta varit inne på tidigare, anledningen att nytänket i genren nästan uteslutande kommer från andra länder, beror nog på att vi i det här landet, mer eller mindre, är så vansinnigt rädda för att kränka någon stackars läsare. Det är som om det finns en osynlig gräns i Sverige, för vad som ”får” göras och inte, detta trots en så fri form som skönlitteraturen faktiskt är.

Sammantaget är det i alla fall en väldigt välskriven spänningsroman och med en klurigare intrig hade det här blivit en fullpoängare. Jag hade önskat listigare villospår (och gärna fler av dem), samt fler karaktärer med tänkbara motiv till gärningarna. Ett par händelser hade varit omöjliga att genomföra i verkligheten, men å andra sidan, ska man hårdra det är väl inte ens seriemördare särskilt trovärdiga heller, ändå existerar de i så när som varenda svensk deckare. Därför köper jag avvikelserna, de är inget som påverkar spänningen i handlingen eller naggar intrigen i kanterna.
Allt är väl gestaltat, dialogerna snyggt skrivna och språket flyter mycket bra.
Slutet på Bestraffaren bådar gott för en lovande fortsättning på serien och jag tror att boken kommer att gå hem hos de flesta deckarläsare, inte minst p g a de intressanta kvinnoporträtten. Jag rekommenderar den varmt till hängmatteläsningen i sommar!

Boken kan bl a köpas här.

Dezmin

Annonser

16 svar till “Bestraffaren

  1. Kollade och är inte det här samma förlag som ger ut Koistinens böcker? Då borde det väl inte vara några problem att skriva politiskt inkorrekta karaktärer eller ämnen eller att sticka ut i mängden? Eller menar du att författarna omedvetet censurerar sig själva? En kvinna som har samma drag som Evert Bäckström skulle jag med vilja läsa om! Du får skriva om en sådan 😀

    Gillad av 1 person

    • Det stämmer. Det är ett hybridförlag och då har författarna ofta mer att säga till om.
      Jag vågar inte svara på om de omedvetet begränsar sig själva, eller om de inte vågar ta ut för stora svängar. Det är förmodligen olika från fall till fall.
      Haha, ja hade jag skrivit om kommissarier och polisarbete, hade jag helt klart gjort det, men det är ju inte sådana spänningsromaner jag skriver 🙂

      Gilla

  2. Intressant recension, den låter rätt intressant iaf 🙂 men jag vågar inte ens fråga vem Evert Bäckström är haha! 🙈

    Gillad av 1 person

    • Tack! Ja, den hade intressanta kvinnokaraktärer och var väldigt välskriven 🙂 Det är Leif GW Perssons huvudkaraktär i hans kriminalromaner. Bäckström är rasist, kvinnohatare och en rad andra hemska saker, men en väldigt skicklig brottsutredare 🙂

      Gillad av 1 person

  3. Den osynliga gränsen du nämner, den verkar genomsyra hela det Svenska samhället idag. Det är nån slags självcensur av rädsla för att råka ut för ett mediedrev eller bli utstött. Ett färskt skrämmande exempel är Emilie Pilthammar, vice ordförande i kommunstyrelsen i Sölvesborg som fick avgå efter att hon skämtat på en bild i sociala medier tillsammans med 2 kollegor. För 20 år sen hade ingen brytt sig.
    Självklart känner även författardebutanter trycket på sig att inte hamna i onåd.

    Gillad av 1 person

    • Det gör den verkligen och det är ju medias och politikernas fel. Kanske inte så konstigt då om den svenska litteraturen påverkas (för just inom kulturen är det riktigt viktigt att hålla sig på mattan), men då kanske de inte ska bli förvånade heller varför just spänningsgenren aldrig utvecklas. Åtminstone inte här i Sverige.
      Jag läste om det där och håller helt och hållet med dig. För 20 år sedan hade ingen brytt sig, men det är andra tider idag.
      Ja och inte bara debutanterna. De etablerade författarna är otroligt ängsliga för att hamna i onåd med förlagen också. Vi såg hur det gick för Janouch t ex, även om hon valde att stå på sig och gå sin egen väg.

      Gilla

  4. Ja hon hon hamnade verkligen i skottgluggen för att hon vågade vara osvensk.

    Gillad av 1 person

    • Allt som är osvenskt ska med alla medel tryckas tillbaka. Åtminstone om det är en svensk som är det, men även om det är en invandrare som inte beter sig politiskt korrekt.

      Gilla

  5. Jag har följt Pia Kasks inlägg i Debutantbloggen och gillar att hon har ett härligt driv i språket i sina inlägg. Kan tänka mig att hennes berättarstil ligger åt det hållet med.

    Gillad av 1 person

    • Ja, språket flöt på väldigt bra! Tror bara att hon behöver klura till det lite mer. Å andra sidan är jag en ganska inbiten deckarläsare, så jag tror säkert att det är svårare för den som inte läst så många böcker i genren, att räkna ut hur det ligger till 🙂

      Gillad av 1 person

  6. Alltså, Hoi och deras omslag! Boken låter intressant, men klart att det blir ett minus med lite för enkel intrig. Håller med dig angående kvinnliga karaktärer, mer Amy Dunne and so on…Trevlig helg!

    Gillad av 1 person

    • Ja, omslagen brukar de vara riktigt duktiga på 🙂
      Precis, man vill ju inte räkna ut det och om det är tänkt att mordgåtan ska vara enkel, måste det finnas någon annan intrig som övertrumfar brottet.
      Eller hur? Fler sådana karaktärer! Dessvärre är det nog utomlands vi får fortsätta hitta nya sådana.
      Trevlig helg!

      Gillad av 1 person

  7. Jag kan inte hjälpa att jag började tänka på min karaktär Alice i Skuggvinter, när jag läste ovanstående kommentarer. Jag hade inte riktigt fattat att hon skulle väcka SÅ mycket hos så många läsare som hon gjorde. För mig var hon en ganska svag kvinna som, p g a passion, trasslade in sig i en situation hon sedan inte kunde ta sig ur, men många har pratat av sig och just att hon dricker under graviditeten verkar vara väldigt stort. Det kan jag förstå till viss del, själv har jag aldrig druckit när jag väntat barn, men om man ska vara petig dricker hon två glas vin uppdelat på två tillfällen, plus något starkt, typ whiskey, vid ett tillfälle, och jag hade inte väntat mig att det skulle väcka så mycket. Otroheten är ju värre, och det nämns ju verkligen också, men…Men jag tycker det är intressant att ta del av vad andra tänker, så jag har aldrig tagit illa upp, trots att jag vid flera tillfällen fått höra att jag inte kan vara så trevlig som jag ser ut, för då hade jag minsann inte kunnat hitta på den historien 😉 🙂

    Gillad av 1 person

    • Jag tror att anledningen att folk hakar upp sig på sådana saker som något glas under en graviditet, är för att vi lever i ett väldigt politiskt korrekt land. Lite som en uppfostringsanstalt där vissa saker är värre än andra. Att dricka ett glas vin under en graviditet är ofta sju resor värre än om man skulle slå någon på käften.
      Jag gillar karaktärer som sticker ut, därmed inte sagt att jag skulle anse deras uppförande lämpligt i verkligheten, men man läser ju böcker för att få ta del av något annat än vardagssituationer 🙂

      Gilla

  8. Bra recension, ska köpa den när min bokhög sinar!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s