Tips till den som ska skicka in sitt manus

Det är lite lustigt det där med hur folk tänker när de skickar in manus.
Och nu menar jag inte bara nybörjare, för där är det kanske mer begripligt att inte riktigt förstå eller läsa ordentligt vad förlagen söker efter. Jag pratar även om mer erfarna författare.

Jag har förstått att det här med åsiktskorridoren/PK-korridoren är ett begrepp som inte alla känner till, men om man nu har hört ordet, har man förmodligen också satt sig in i vad det på ett ungefär innebär.
Det är alltså inget lite godtyckligt begrepp som man kan stoppa in precis vad som helst i.

Vi får ibland in manus från nybörjare som uttrycker sig ungefär så här: ”Jag har skrivit ett manus om det här och det tycker jag passar in i er nisch. Jag får väl se om ni också anser att mitt ämne hör hemma där.”
Framförallt när det rör sig om nybörjare försöker vi alltid förklara och bena ut vad åsiktskorridoren är, så de inte hör av sig igen med något som inte passar vår nisch och därmed slösar med både sin egen och vår tid.

Sedan händer det ibland att även mer erfarna författare som finns hos större förlag skickar in manus. Då kan det låta ungefär så här: ”Mitt nuvarande manus passar inte hos mitt förlag, men jag ser att ni förmodligen är mer rätt för det.” Detta utan att definiera hur manuset passar vår nisch, trots att det tydligt står på hemsidan att vi vill att den som skickar in manus förklarar det.
Frågar vi då vad exakt det finns i manuset som gör att de tror att det ska vara intressant för oss, brukar vi få ganska vresiga svar tillbaka. Dels en förklaring av innehållet (där det i samtliga fall visat sig att manuset inte är av intresse för oss) och dels något surt om att vill vi verkligen inte läsa manuset bara p g a det, då får det minsann vara.

Det här är poängen. Idag har alla samma chans att få sina manus antagna hos förlag under förutsättning att det är politiskt korrekt skrivet. Har man inte skrivit ett sådant manus och är en svensk författare (och alltså inte en utländsk författare som redan nått stora framgångar utomlands) kan man vara hyfsat säker på att bli refuserad, oavsett hur bra manuset är.
Därför finns vi. Vi saknar den friare typen av historier, sådana som idag lyser med sin frånvaro i stort i Sverige. För just Sverige håller väldigt hårt på att berättelsen ska passa inom åsiktskorridoren, även om det är skönlitteratur.
Det enda andra alternativ som finns för dessa författare är att ge ut boken på ett hybridförlag (där de själva får bekosta utgivningen) eller att gå via någon utgivningstjänst (med samma ekonomiska risktagande).

Jag kan tycka att det är lite märkligt att författare (speciellt de erfarna) har så svårt att acceptera det här. Alltså, att deras manus inte skulle kunna passa hos oss även om det ligger mil utanför vår nisch.
Vi kommer att fortsätta vara stenhårda på den punkten.
För oss spelar det ingen roll om det är en redan känd författare, eller någon som försöker debutera, vi är bara intresserade av manus inom vår nisch.
Personligen var det en av de största anledningar till att jag ville starta förlaget. För att ge de författare, som av olika anledningar inte kan eller vill skriva en politiskt korrekt historia, en chans.
Detta är också en av de mest drivande faktorerna till att fortsätta med förlaget.

Så, ett hett tips till alla författare (vare sig du har skrivit några böcker, eller precis har skrivit ditt första manus) läs noga vad som står på hemsidan.
Verkar förlaget inte vara rätt för ditt manus, är det heller ingen idé att argumentera för hur det borde vara det. Detta gäller oavsett hur stort eller litet förlaget är 😉
Uppenbarligen kan man inte poängtera detta nog många gånger.

Proceduren att starta ett förlag

Pia Widlund ville veta lite om proceduren att starta ett förlag. Så här kommer ett inlägg om det 🙂

För det första kan jag säga att det givetvis inte är gjort i rödaste rappet, det är mycket man måste ta ställning till och ta reda på.
Nu var vi ju båda redan utgivna på traditionella förlag innan vi startade DareMe Publishing AB och därför insatta i både proceduren när ett manus blivit antaget, samt hur avtalen ser ut. Så den delen hade vi gratis.
Däremot tvingades vi ta reda på allt gällande vilka olika distributionslösningar det finns, kostnader hos olika tryckerier, kostnader för sättning av inlaga, omslag, etc.
Vilken bolagsform ville vi ha? Typ sådana saker som vi aldrig behövt ägna en tanke åt innan vi startade förlaget.

Vi började spåna redan under sommaren 2016 på hur loggan skulle se ut, hur vi skulle nischa vår utgivning, vilken målgrupp vi skulle vända oss till, samt givetvis lösningarna på alla ovannämnda punkter att ta ställning till.
Det tog oss alltså ett halvår från att tanken föddes, tills vi öppnade förlaget alldeles i början av januari 2017.
I starten gav vi bara ut våra egna titlar, men ganska snart öppnade vi för externa författare och hittills har det gått över förväntan. Alla titlar har nått break even utan några dyra marknadsföringslösningar och vi tror att det beror på att vi kör så målgruppsinriktat. Riktar man sig mot målgruppen, säljer böckerna nästan av sig själv när de väl hittat förlaget 🙂 Och i takt med att fler hittar förlaget, växer också läsarantalet och 2019 har blivit det bästa året rent ekonomiskt hittills. Det går alltså åt rätt håll 🙂

Om någon som läser min blogg själv går i tankar att starta eget förlag, är det bästa rådet jag kan ge att ta god tid på sig och sätta sig in i allt som det innebär, innan man startar förlaget.
Ja, det tar tid att göra det, ja det är lite krångligt i början, men det kommer att vara så värt det när man sedan trycker på ”startknappen”.
Har någon andra frågor som inte blev besvarade i inlägget, så ställ dem i kommentarsfältet, så ska jag försöka svara på dem där.

Snart färdig med Gärningsspelarna

Nu är Gärningsspelarna färdigredigerad och färdigkorrad.
Kvar är omslag, baksidestext och sättning. Så, baksidestexten är det jag kommer att lägga energi på härnäst. Det är ju nästan det svåraste av allt, att få ihop en text på några korta rader, som (förutom omslaget) ska göra boken intresseväckande 🙂
Jag återkommer med den när jag har den färdig, så får jag se vad ni tycker.

I övrigt rullar det på med förlaget, men vi har än en gång insett hur svårt det är att få in manus som det går att gå vidare med.
Många tycks vilja skriva böcker, men bara ett fåtal av dem har tagit reda på hur man verkligen gör. Eller så har de inte förstått hur de ska tillgodogöra sig det som de lärt sig.
Oavsett vilket, upphör jag aldrig att förvånas.

Men, Gärningsspelarna släpps i alla fall i höst hos oss och Katarina släpper också en ny bok då.
Det blir en spännande höst i år med! 🙂

Snart Lucia

Imorgon är det Lucia, tänk vad fort det går. Tycker det nyss var höst.
Det kommer att bli glesare med inlägg här fr o m nu och fram tills efter årsskiftet eftersom, tja, det är ju en tid när man ska varva ner och umgås med de närmaste 🙂

Jag passar därför på att redan nu sammanfatta året som egenutgivare.
Det finns inte en sekund som jag ångrat det här beslutet. Visst är det mer jobb och tuffare när man satsar ekonomiskt själv, men det är verkligen värt det om man vill bryta ny mark och skriva utan begränsningar.
Det är så många som hört av sig till mig och hejat på, berättat om sina egna erfarenheter när det gäller yttrandefriheten, velat swisha pengar för att stödja mig och tackat mig för mina återkommande krönikor hos Katerina Janouch. Stort tack själva <3! Jag hade dock aldrig kunnat göra det här om jag inte startat ett förlag. Jag har verkligen förstått vad ordet ”frihet” betyder nu och hade med stor sannolikhet slutat skriva böcker helt och hållet och börjat spela nätpoker istället, om det inte var för att jag och Katarina Persson startade DareMe Publishing.
För första gången sedan jag och min man flyttade hem från USA, längtar jag inte härifrån var och varannan dag. Vi kommer såklart att fortsätta leta boende utomlands, men det känns inte så hopplöst att vi vill lämna landet för gott. Just nu handlar det mer om att ha ett vinterboende igen där det inte existerar någon snö och kyla 🙂
Vi får se vad 2018 bjuder på och det ska bli jättespännande att möta nya utmaningar, läsare och bekantskaper.
Så, 2017 var ett bra år, men nästa år kan nog bli ännu bättre!
Hoppas att ni andra också har haft ett fint år 🙂

Sammanfattning av året som förläggare

Det mest intressanta med att vara förläggare är att man förstår saker på ett annat sätt än när man satt i andra änden.
Det där med magkänslan är något som jag börjar haja mer och mer när det gäller inkomna manus. Alltså att man i ett tidigt skede inser att det här kommer att bli bra. Texten behöver kanske slipas lite och kapas lite, men det är okej för det här är verkligen ett guldkorn.
Samma sak gäller åt andra hållet. Ofta kan man väldigt tidigt avgöra om det absolut inte finns något att jobba vidare med.
Hittills har vi bara haft ett manus som vi gett en positiv refusering på, men som vi tvingades släppa till slut eftersom författaren inte insåg varför/förstod hur/ville (vet faktiskt inte vilket av alternativen det hängde på) jobba om manuset.
Nu vet de flesta av er som följer den här bloggen att om man får en positiv refusering, försöker man fixa de delar som förlaget hakat upp sig på. För vill man inte göra det, är det bättre att gå vidare till något annat förlag, eller ge ut det själv.
Vi kommer inte att släppa igenom något som inte är (eller kan bli) välskrivet. Detta för att vi tror att vi vinner på det i längden. Om det är rätt eller fel tänkt, får framtiden utvisa.

Nu är snart det här året slut och det har verkligen varit en rolig resa. Visst har det strulat ibland, speciellt när det gäller Adlibris. Vet andra som också haft problem med just dem. Samfundet går fortfarande bara att bevaka, men finns ute hos Bokus med rätt pris nu.
Allt går inte som tåget hela tiden, men man lär sig ju var det vanligtvis kan bli strul och kan då ha bättre framförhållning kring den delen nästa gång, eller helt enkelt undvika det tryckeriet, eller den aktören.

Nästa år blir ännu mer spännande, för då ger vi ju ut vår första bok i fysiskt format av en extern författare. Kanske blir det fler under året, vi hoppas verkligen på det, men allt hänger på vad vi får in.

Det var sammanfattningen av mitt första år som förläggare.
Nu siktar vi på ett ännu roligare 2018 🙂

Ny vecka på förlaget

Då har nästa vecka dragit igång och speciellt på förlagsfronten.
Vi läser manus som kommer in, samtidigt som vi måste ha koll på allt annat som rör den närmaste utgivningen.
Vi har redan insett att vi är väldigt lyckligt lottade när det gäller det fåtalet manus som är riktigt välskrivna, som kommit in. De mindre förlagen har sällan den ynnesten, utan tvingas redigera de manus som antas mycket hårt. Detta eftersom de flesta rutinerade författare skickar in sina spontanmanus till större förlag.
Kanske beror det på vår nisch, jag vet inte, men det är en spekulation i alla fall. De här författarna vet ju redan att det är lönlöst att skicka sina manus till övriga traditionella förlag (undantaget ett par stycken till som har utgivningen i en liknande nisch som vi har) för de vet att de aldrig skulle få dem antagna där.
Det faller inte på att författaren nödvändigtvis inte kan skriva, utan för att det som han eller hon har skrivit, är för kontroversiellt.
Senast i söndags fick vi in ännu ett manus som är så sjukt bra skrivet att man nästan trillar av stolen när man läser det. Det sticker verkligen ut i mängden, både vad det gäller språk, ton och handling. Och detta är bara författarens andra romanmanus (det första skrevs i tonåren och jag gissar att det aldrig skickades in). Vet därför inte hur personen lyckats så otroligt bra, men en del har kanske bara en inre känsla och kompass för texten och hur den ska skrivas för att funka i alla delar.
Det är sådana här guldkorn som gör arbetet ännu roligare! Jag har hela tiden anat att det finns författare där ute som är jätteduktiga, men då deras alster inte ges utrymme hos majoriteten av förlagen på den svenska marknaden idag, blir de oftast istället liggandes på något usb-minne.
Nu behöver de inte göra det längre, för nu finns vi 😉
Vi återkommer med besked till författaren, så snart vi båda läst. Det här blir med stor sannolikhet det första manus vi ger ut som fysisk bok av en extern författare under 2018.
2018 blir ett spännande år hos DareMe Publishing, m a o.

Mycket nu

Då var jag färdig med redigeringsrunda två. Jag ska avvakta lite till innan jag skickar till sista testläsaren. Jag behöver fundera på ett par saker till i manuset och om jag ska ändra dessa eller inte.
Under den här veckan bör också provtrycket på Samfundet dyka upp i brevlådan. Blir spännande att se om den blir som jag tänkt det 🙂

I övrigt har jag ett nytt gäng att hålla skrivarkurs för, så jag ska förbereda mig lite idag för kvällens kurstillfälle. Samt att det är en del annat som händer på förlagsfronten också som vi har att pyssla med. Vi fick bl a in ännu ett manus som håller för utgivning, vilket vi är fantastiskt glada för. Nu på fredag släpper vi vår första externa författare och hans e-singel ”Onda gärningar”.
Den som läser e-böcker och recenserar, får gärna höra av sig till info@dareme.se för recex på den.

Som ni märker är det full fart den här veckan och även om det är mycket, är det samtidigt väldigt roligt.
Då ska jag bara dricka några koppar kaffe till, så jag får fart på dagen 😉
Hur går det för er andra med allt?

Sjukt stressigt nu

Det är ju skönt att det snart är helg, för det har varit en riktigt stressig vecka.
Igår träffade jag en journalist från Folkbladet och artikeln finns ute idag, men tyvärr bakom en betalvägg, så jag kan inte länka.
Kortfattat pratade vi i alla fall lite om svensk litteratur och hur jag upplevde den. Allt kom inte med i artikeln, men jag nämnde bland annat Femtio nyanser av honom och att inget förlag i Sverige skulle ha vågat ge ut den, om den nu inte blivit en sådan bästsäljare. För alla vill ju tjäna pengar 😉
Som jag också nämnde för honom startade vi inte DareMe Publishing i tron att vi skulle bli rika, utan vi kände väl snarare att vi ville få tillbaka lusten att läsa även svensk litteratur igen.
Det ska bli väldigt spännande när vi öppnar för manus och får en inblick i om det finns fler som skriver lite mer vågade historier.
Häromdagen blev vi åtminstone varse en person till som gör det och som dessutom hade en inblick i ett av de större förlagen i Sverige. Denne förklarade för en annan person i en tråd på ett socialt nätverk, att mycket av gallringen där handlar om att en historia inte får avvika för mycket från vissa preferenser. Då går den bort direkt.
Vi kunde i alla fall konstatera, efter att vi läst tråden, att det nog behövs några förlag som vågar mer. I alla fall om läsare som vill ha böcker som tar ut svängarna mer, också ska hitta historier som de vill läsa 🙂

Hur som helst. Det var lite uppdatering om veckan som gått och mina tankar och förehavanden.
Nu ska jag göra sista rycket med redigeringen av fyran i Limboserien, som ännu inte fått något namn, och sedan ska jag ta en välbehövlig helg och vila.
Någon fler än jag som ska vila i helgen? Eller orkar ni ha andra planer? 🙂

Nytt förlag

Äntligen kan vi presentera hemsidan till vårt förlag som heter DareMe Publishing AB. Man hittar oss på adressen dareme.se
Sidan är fortfarande delvis under uppbyggnad, men viss information finns redan uppe på sidan.
Nu jobbar vi vidare för att få ut de första titlarna under våren 🙂